tid, begrepp som anger ett avstånd mellan två händelser, antingen de sker i samma punkt eller inte, och

(18 av 122 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Tiden som fenomen i naturen

Tid som mätbar fysikalisk storhet definieras genom den grundläggande tidsenheten, sekunden. Definitionen, som antogs 1967 av BIPM (Internationella

(18 av 128 ord)

Atomtid

För noggranna fysikaliska tidsangivelser, till exempel i samband med precisionsnavigering eller när man vill ange med stor noggrannhet när en händelse

(21 av 150 ord)

Absolut tid

Galilei åskådliggjorde tiden grafiskt som en rät linje, indelad i lika långa intervall. Därmed förvandlades tiden

(16 av 109 ord)

Relativistisk tid

I relativitetsteorin flätade Einstein samman tiden och rummet till en oupplöslig enhet, rumtiden, med ljushastigheten som högsta möjliga hastighet. En följd av detta

(23 av 161 ord)

Tid och gravitation

Inne i ett gravitationsfält går tiden långsammare än utanför (gravitationell tidsdilatation). Även denna effekt

(14 av 98 ord)

Tidens asymmetri, dess början och slut

En atom vet intet om att åldras. Den finns och rör sig i en mikrovärld, där tiden är reversibel, där symmetri råder mellan förfluten tid och framtid. En människa, däremot, lever i makrovärlden, där alla processer är irreversibla, där tiden är

(41 av 286 ord)

Tid som mänsklig företeelse

Upplevelsen av tid torde vara en av de mest gåtfulla formerna av mänsklig erfarenhet. Vi kan inte klart definiera vad upplevd tid är, och vi är hänvisade till att tala om den i metaforer: att tiden ”går”, ”rinner”, ”jagar”, att det finns ett ”tidsflöde” genom vårt medvetande, eller att vi ”färdas” mot framtiden. Det är en fundamental iakttagelse att tiden tycks ha

(62 av 437 ord)

Filosofi

Förundran över tiden har alltsedan antiken varit en ständig källa till filosofisk reflexion. Aristoteles diskuterade skillnaden mellan framtiden och det förflutna i en berömd passage i De interpretatione (’Om tolkning’), där han söker vederlägga fatalismen, uppfattningen att vi inte kan påverka framtiden. Augustinus lät sig övertygas om att det inte kan finnas något nuvarande, och om det nuvarande vore utsträckt så skulle det kunna utspelas i en förfluten och en framtida del.

(72 av 510 ord)

Psykologi

Psykologisk tid, subjektiv tid, omfattar tre typer av upplevelser:
1) ordningsföljd och samtidighet, det vill säga att en händelse följs av en annan respektive att två händelser äger rum på samma gång;
2) tidsintervall, till exempel hur länge ett förlopp pågått eller hur lång tid som förflutit mellan två tidpunkter;
3) tidsperspektiv, det vill säga erfarenheter och föreställningar rörande det förflutna, nuet och framtiden.

(64 av 454 ord)

Religion

Den forngrekiske skalden Hesiodos har en kulturpessimistisk världsålderslära med fyra allt orättfärdigare tidsperioder, benämnda efter metallerna guld, silver, brons och järn, vartill diktaren fogar heroernas tid. Den

(27 av 192 ord)

Historia

Äldre metoder för tidsbestämning utgick från det som direkt kunde observeras på himlavalvet eller i den omgivande naturen. Någon gång före 1300 f.Kr. började egyptierna dela in dagen och natten i vardera tolv timmar med hjälp av solens och stjärnornas positioner. Dagen respektive natten skulle delas i tolv trots att deras längd inte var densamma under hela året. Detta medförde att timmarna kom att variera i längd med årstiden. Detsamma gällde ännu under tidig medeltid i

(76 av 537 ord)

Litteratur och drama

Litteraturen är en viktig källa till förståelse av skilda epokers tidsuppfattningar. En ursprunglig syn på tiden som cykliskt förlopp utläses i myterna, till exempel i vegetationsmyternas gestaltning av årstidernas växlingar. Som litterärt motiv gestaltades den av Hesiodos och Ovidius i deras skildringar av de fyra åldrarna, en föreställning om utveckling från en paradisisk guldålder till en bister, degenererad järnålder (alltid poetens egen tid), som dock rymmer ett

(67 av 478 ord)

Konst

I bildkonsten föreligger helheten i en samtidighet; man kan se en målning ”i ett ögonkast” (om man bortser från ett fåtal moderna verk med inbyggd rörlighet). Men för att utvinna en förståelse av bilden krävs att uppmärksamheten förflyttas från del till del av

(43 av 304 ord)

Film och fotografi

Tid har i film visat sig vara inte bara en omtyckt och tacksam tematik, utan även ett verkningsfullt formellt grepp; filmen kan i högre grad än de flesta andra konstarter manipulera med tiden och tidsuppfattningen. Ett sätt

(37 av 258 ord)

Musik

Tidsdimensionen är av fundamental betydelse inom musiken, då musik kan ses som gestaltad tid. Den tonande gestaltningen innebär att tiden i musiken ofta blir en annan än klockans tid. Ett exempel på detta ger barockoperans kombination av

(37 av 262 ord)

Biologi

Levande organismer har i regel en livscykel med mer eller mindre tidsbestämda stadier (till exempel embryostadium, larvstadium och

(18 av 123 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Carl Nordling
  • Carl-Martin Edsman
  • Folke Bohlin
  • Hannes Eisler
  • Hans-Erik Johannesson
  • Johan Warell
  • Jörgen Malmquist
  • Lars Gustaf Andersson
  • Lars Olof Lodén
  • Lennart Lundmark
  • Paul Needham
  • Peter Nilson
  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

Tid som mänsklig företeelse:
P. Coveney & R. Highfield, Tid utan ände (svensk översättning 1992);
J.T. Fraser (utgivare), The Voices of Time (1968);
J.T. Fraser, Of Time, Passion and Knowledge (2:a upplagan 1990);
S.L. Jaki, Science and Creation (2:a upplagan 1986);
L.N. Oaklander & Q. Smith (utgivare), The New Theory of Time (1994).
Filosofi:
P. Duhem, Medieval Cosmology (urval ur Le Système du monde i engelsk översättning 1985);
R.M. Gale (utgivare), The Philosophy of Time (1968);
G.W. von Leibniz, ”Skriftväxling mellan Leibniz och Clarke” i Valda skrifter (svensk översättning 1990);
A.N. Prior, Papers on Time and Tense (1968).
Psykologi:
R.A. Block (utgivare), Cognitive Models of Psychological Time (1990);
P. Fraisse, ”Perception and estimation of time”, Annual Review of Psychology 1984.
Religion:
M. Eliade, Heligt och profant (svensk översättning 1968).
Historia:
T. Berg Eriksen, Tidens historia (svensk översättning 2000);
L. Lundmark, Tiden är bara ett ord (1993);
G.J. Withrow, Time in History (1988).
Litteratur:
M. Bachtin, Det dialogiska ordet (svenska övers, 2:a upplagan 1991).
Film och fotografi:
R. Barthes, Det ljusa rummet (svensk översättning 1986);
D. Bordwell & K. Thompson, Film Art: An Introduction (7:e upplagan 2003);
G. Deleuze, Cinéma 2, L’Image-temps (1985).
Musik:
J.D. Kramer, The Time of Music (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, tid. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tid