Tyskland, republik i norra Mellaneuropa; 357 022 km2, 82,6 miljoner invånare (2016). Den tyska federala republiken etablerades formellt i oktober

(19 av 142 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Solveig Mårtensson

Inledning

Hela norra Tyskland upptas av Nordtyska låglandet. Mot söder vidtar det mellantyska berglandet, som har en starkt sönderdelad topografi. På ömse sidor om mellersta Rhen finns Rhenska skifferbergen, där ett antal

(31 av 218 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson

Administrativ indelning

Tyskland är indelat i 16 delstater, s.k. Länder, som har egna

(11 av 22 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Hela norra Tyskland upptas av Nordtyska låglandet, som ligger lägre än 200 m ö.h. Det är i huvudsak täckt av jordlager som avsatts av inlandsisarna och som formats av deras smältvattenflöden. Kustområdet utmed Nordsjön är flackt och består till stor del av sandfält, dyner och marskland. Floderna Ems, Weser och Elbe

(50 av 357 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

Tyskland har ett tempererat fuktigt klimat med förhållandevis små regionala skillnader. Havets inflytande i norr och väster ersätts av en alltmer kontinental prägel mot sydöst,

(25 av 178 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Sven Behrens

Växt- och djurliv

Tyskland sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Däremellan spänner sig ett landskap med ömsom låglänta bergsområden, slätter, skogar, sjöar och floddalar. Inte minst de många vattendragen – såsom Donau, Elbe, Oder och Rhen - skapar en välkommen omväxling för växter och djur och har i mångt och mycket också präglat mänsklig bosättning, utveckling av näringsliv och jordbruk, transport och kultur.

I väster avgränsas landet till en betydande del av floden Rhen med sina uppringsområden

(80 av 559 ord)
  • Författare:
  • Magnus Sylvén

Naturskydd

Tyskland har ett väl utvecklat naturskyddsprogram under vilket ca 41 % (2012) av landets

(13 av 91 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors
  • Johan Warell

Befolkning

Befolkningstätheten 2016 var 231 invånare per km2, med den i särklass högsta koncentrationen i Rhen–Ruhrområdet. Hög är folktätheten också i området kring floderna Mains och Neckars anslutningar till Rhen, i ett band från Ruhrområdet via Hannover till Dresden

(38 av 277 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Språk

Tyska är helt dominerande. Jämte standardspråket har de regionala varieteterna och

(11 av 70 ord)
  • Författare:
  • Sven-Gunnar Andersson

Religion

I Rhenlandet finns spår av kristendom från de första århundradena e.Kr. En stor del av Tyskland kristnades under 700–800-talen, först genom anglosaxisk mission, senare genom Karl den stores missions- och erövringståg bland de tyska stammarna. I det tysk–romerska riket fick kyrkan en stark politisk ställning, främst genom de s.k. andliga kurfurstarna, ärkebiskoparna i Mainz, Köln och Trier. Benediktinklostren blev viktiga andliga och

(62 av 438 ord)
  • Författare:
  • Per Beskow
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Ingun M. Montgomery

Utbildning

Tysklands delning i två stater 1949 ledde till att det under nästan ett halvsekel fanns två skilda tyska utbildningssystem, som speglade två olika politiska ideologier. I Östtyskland (DDR) omvandlades skolan efter sovjetisk modell till en polytekniskt inriktad 10-årig enhetsskola. I Västtyskland (BRD) etablerades ett system där eleverna med skolstart i 6-årsåldern efter fyra gemensamma år, Grundschule, ställdes inför valet att antingen fortsätta sex år i Hauptschule, eller byta till en 6-årig skola, Realschule, eller gå till den 9-åriga och mest

(80 av 571 ord)
  • Författare:
  • Torsten Husén
  • Ursula Larsson

Sociala förhållanden

(1 av 1 ord)

Välfärd och fattigdom

I FN:s globala välfärdsmätning (HDI) låg Tyskland 2011 på plats nio bland 187 länder i världen och landet är i ett internationellt

(22 av 157 ord)

Socialförsäkringar

Den tyska socialförsäkringen har rötter i medeltiden, då arbetsskadade gruvarbetare och efterlevande till offer i gruvorna tilldelades ersättning. Under slutet av 1800-talet tillkom lagar som mer generellt garanterade sjuk- och åldersförsäkringar samt olycksfallsförsäkring (Bismarcks

(34 av 241 ord)

Arbetsmarknaden och dess förändringar

Social partnerskap-ideologin är viktig i den tyska arbetarrörelsen. Fackförbunden ser sig som garanter för social fred, och man strejkar inom lagens ramar. De sociala och ekonomiska förändringarna under 00-talet har dock, liksom i andra länder, inneburit en förskjutning i maktförhållandena mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den tyska arbetsmarknaden har genomgått stora förändringar och otryggheten har vuxit. De tyska fackförbunden är fortfarande starka, men de har numera mindre makt, främst därför att medlemsantalet minskat betydligt. Den fackliga anslutningsgraden var som högst, 36 %,

(80 av 617 ord)

Löner, arbetstider och pensioner

Under perioden 2000–10 föll den genomsnittliga reallönen i Tyskland med 4 %. Detta berodde främst på att kollektivavtalens täckningsgrad efter hand sjönk och på att företagen lokalt

(26 av 179 ord)

Sjukförsäkring och sjukvård

Alla som är anslutna till lagstadgad sjukförsäkring genom socialförsäkringen eller som har egen privat sjukförsäkring får för egen del och för familjemedlemmarna tillgång till och bidrag för vård av allmänläkare, specialist och tandläkare som är ansluten till någon av de

(40 av 280 ord)

Barnbidrag och barnomsorg

Alla som är bosatta i Tyskland har rätt till barnbidrag och föräldrapenning för egna barn, adopterade barn och styvbarn. Barnbidrag betalas ut till barnet fyllt 18 eller i vissa fall 25 år. Beloppet är något lägre för de första

(39 av 275 ord)

Jämställdhet

Utvecklingen mot ett jämställt samhälle har under de senaste 50 åren gått långsammare i Tyskland än i de nordiska länderna, framför allt i västra Tyskland. Traditionellt har det tyska samhället varit hierarkiskt uppbyggt utifrån manliga föreställningar och behov. Mannens roll som ensam familjeförsörjare ute i samhället

(46 av 322 ord)
  • Författare:
  • Tommy Book
  • Solveig Mårtensson
  • Ursula Larsson

Mynt

Den 1 januari 2002 infördes euro som gällande valuta i Tyskland.

(11 av 23 ord)

Ekonomi och näringsliv

Tyskland är världens fjärde största ekonomi, efter USA, Kina och Japan, och har länge varit Europas främsta industriland, med undantag av en period efter andra världskriget. Motorn i den tyska ekonomin har i mer än hundra år varit export av industrivaror. Tyskland var mellan 2003 och 2009 det land i världen som hade den största exporten men passerades 2010 av Kina. År 2009 svarade industri, inräknat gruvdrift, energiproduktion och byggande, för 28,5 procent av sysselsättningen, service för 69,4 procent och

(80 av 575 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Jordbruk

Tyskland är bland världens största producenter av humle, rågvete, krusbär, råg, sparris, griskött och kalkonkött. Även produktionen av raps, sockerbetor, blåbär, korn, komjölk och potatis är omfattande. Jordbrukets breda inriktning med både vegetabilier och animalier kan förklaras av såväl naturförhållanden som marknadsförhållanden. Den högsta bördigheten finns i området mellan mellersta Elbe och Weser. Djuruppfödning förekommer i främst Niedersachsen och Schleswig–Holstein i nordväst, där klimat och

(65 av 464 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Skogsbruk

Cirka 30 procent av Tysklands yta är skogbevuxen. Högst andel skog finns i Rheinland–Pfalz, Hessen och Saarland i väster, i Baden–Württemberg och Bayern i söder och i Brandenburg i nordöst. Cirka 57 procent av

(34 av 236 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Fiske

Den tyska fiskeflottans totalfångst var 2009 250 000 ton, främst sill, kolmule och skarpsill. Den

(14 av 95 ord)
  • Författare:
  • Låtta Skogh

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Tyskland saknar i stort sett mineralresurser och är beroende av råvaruimport och återvinning för att försörja sin tillverkningsindustri. De sista gruvorna för utvinning av metallhaltiga malmer stängdes 1992. Landet är dock den världsledande producenten av brunkol, som 2009 stod för knappt 1/5 av världsproduktionen. Tyskland var även en av de ledande producenterna av kaolin, salt, bly, kaliumkarbonat (pottaska; se kalium: Föreningar), koppar och stål.

Råvaruproduktionens värde (gruvdrift och petroleumutvinning) motsvarade 2009 cirka 2 procent av BNP. De ekonomiskt mest värdefulla

(80 av 757 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Solveig Mårtensson

Industri

Den tyska industrin har sin utgångspunkt i det tidigare skog- och järnmalmsrika området söder och sydöst om Ruhrområdet. Från 1840-talet skedde en nästan explosiv industrialisering där, och den främjades ytterligare i ett senare skede då man använde de stora kolförekomster som fanns norr därom. Sedan malmförekomsterna börjat sina importerades malm via floden Rhen, vilken också blev den främsta transportleden för stål och tunga verkstadsprodukter som i allt större utsträckning exporterades. Ruhrområdet blev ett av Europas viktigaste industriområden. Av liknande anledningar

(80 av 748 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Utrikeshandel

År 2003 passerade Tyskland USA som världens ledande exportland. I mitten av 00-talet drevs nära hälften av den tyska utrikeshandeln med länder inom EU. Handeln med de nya EU-länderna i Central- och Östeuropa hade då ökat avsevärt, vad gällde främst export av maskiner och

(44 av 313 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Turism och gastronomi

Drygt 18 miljoner utländska turister besökte Tyskland 2010. Mer än dubbel så många var de tyskar som besökte andra länder som turister, varför turism gav ett nettoutflöde av pengar från Tyskland. Av besökarna kom drygt 14 procent från Nederländerna, 8 procent från vardera USA och Storbritannien och 7 procent från Schweiz. Drygt 850 000 turister kom från Sverige, som 2008 hamnade på tionde plats på besökslistan.

Attraktiva resmål finns

(68 av 483 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson
  • Tove Janson Borglund

Transporter

Tyskland har ett tätt och differentierat transportsystem, särskilt i den västra delen. Det är en följd av dels den stora befolkningen och den omfattande utrikeshandeln, dels läget mitt i Europa vilket gör Tyskland till ett transitland för många grannländer. Järnvägar, floder och kanaler spelade en viktig roll under 1800- och det tidiga 1900-talets industriutbyggnad och har fortfarande en större betydelse än i de flesta andra länder. Ett

(67 av 477 ord)
  • Författare:
  • Solveig Mårtensson

Massmedier

Tyskland har en lång historia när det gäller massmedier. Världens äldsta bevarade tidningar

(13 av 90 ord)

Internet och mobiltelefoni

Mer än 80 % av befolkningen har tillgång till internet, men tillgången ökar kraftigt då allt fler använder mobilt

(18 av 123 ord)

TV och radio

Radio etablerades 1923. Postverket svarade för tekniken och privata regionala programföretag för programmen, vilka dock samordnades i ett riksprogram. Radion förstatligades 1932. Efter andra världskriget fick radion en decentraliserad organisation i väst, medan den i öst

(36 av 253 ord)

Dagspress

Den tyska dagspressen kännetecknas av ett stort antal titlar med många lokala editioner. Räknas samtliga editioner under eget namn in har landet närmare 1 500 olika dagstidningar. Det finns bara ett fåtal rikstäckande dagstidningar. Störst är Bild, utgiven av Springerkoncernen, med en upplaga på över 3 miljoner ex. (2012) vilket gör den till Europas största dagstidning. Andra rikstäckande tidningar är Frankfurter Allgemeine Zeitung, Süddeutsche Zeitung, Tageszeitung och

(66 av 467 ord)

Veckopress och magasin

Den tyskspråkiga magasinsmarknaden är Europas största med över 900 titlar. Fackpress inräknat tillkommer ytterligare drygt tusen tidskrifter.

Veckomagasinet Der Spiegel, grundad 1946 med amerikanska Time Magazine som förebild, är den

(30 av 208 ord)
  • Författare:
  • Jonas Gruvö
  • Karl Erik Gustafsson

Bok- och förlagsväsen

Gutenbergs utgåva av 42-radersbibeln (ca 1454, Mainz) samt Johann Fusts (död 1466) och Peter Schöffers (född ca 1430, död 1503) Psalterium Moguntinum (1457; ”Mainz-Psalteriet”) är epokgörande verk i boktryckeriets historia. I dessa angavs för första gången tryckort, tryckår och boktryckarmärke. Inkunabeltidens höjdpunkt nåddes av Erhard Ratdolt (född 1447, död ca 1527) i Augsburg, vars specialitet var liturgisk litteratur.

Under tidigt 1500-tal var Leipzig Tysklands ledande bokstad; bl.a. utgav Nikolaus Wolrab (verksam i Leipzig 1537–47) Luthers (av

(75 av 535 ord)
  • Författare:
  • Peter A. Sjögren
  • Håkan Attius
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Lena Karlsson

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Författning

Det sedan 1990 återförenade Tyskland är en förbundsstat med 16 delstater varav tre är stadsstater. En av dessa är Berlin, som sedan 1991 är Tysklands huvudstad och säte för förbundsparlament och förbundsregering. Staten styrs enligt den grundlag som 1949 antogs för Förbundsrepubliken Tyskland, dvs. dåvarande Västtyskland. Demokrati, federal maktdelning, stark rättsordning, garanti för mänskliga rättigheter och ett socialt skyddsnät för alla medborgare utgör grund för den tyska staten.

Statschef är förbundspresidenten, som väljs för en femårig mandatperiod (omval möjligt) av

(80 av 817 ord)
  • Författare:
  • Maria Falk
  • Rutger Lindahl

Politiska partier

Christlich Demokratische Union (CDU) och dess systerparti i Bayern, Christlich Soziale Union(CSU), har sedan slutet av 1940-talet spelat en framträdande roll i tysk politik. Deras partiprogram bygger på kristna, sociala och humanitära värderingar inom ramen för marknadsekonomi. Under en stor del av efterkrigstiden har CDU/CSU utgjort grunden för regeringsmakten, först i Västtyskland, senare i det förenade Tyskland. I slutet av 1990-talet skakades partiet av inre motsättningar och skandaler, och regeringsmakten förlorades. I valet 2005 återvann partiet, med Angela Merkel

(79 av 2105 ord)
  • Författare:
  • Rutger Lindahl

Rättsväsen

Rättsordningen i Tyskland är i huvudsak kodifierad i stora lagverk, varav den av romersk rätt i hög grad påverkade civillagen Bürgerliches Gesetzbuch (BGB) är det viktigaste. BGB har utövat starkt inflytande på bl.a. den japanska civilrätten och är känd

(39 av 274 ord)
  • Författare:
  • Ulf Arvidsson
  • Michael Bogdan

Mänskliga rättigheter

Flyktingströmmen från krigsdrabbade utomeuropeiska länder har förstärkt nationalkonservativa tendenser. Etniska icke-tyskar utsattes under 2015 för upprepade våldsamma attacker. Under året skedde ett hundratal brandattentat mot tyska asylboenden, i huvudsak utförda av personer och grupper med högerextrema sympatier som ett uttryck för antimuslimsk

(42 av 292 ord)
  • Författare:
  • Jessica Christoffersen

Försvar

År 2011 påbörjades flera omfattande strukturella förändringar av det tyska försvaret; bl.a. ersattes värnplikten med en frivillig grundutbildning. Förändringarna av det tyska försvaret är de största sedan 1990, då Tyskland återförenades och två försvarsmakter blev en.

På de båda tyska staternas territorier fanns 1989 sammantaget den största koncentrationen av stridskrafter i världen. Under perioden 1955–89 var Västtysklands (BRD) försvarsmakt integrerad i NATO och Östtysklands (DDR) i Warszawapakten. DDR:s försvar, Nationella folkarmén (NVA), bestod av stående styrka om 170 000 man, vid

(80 av 588 ord)
  • Författare:
  • Göran Andersson

Litteratur

Den första egentliga tyska litteraturen uppstod i klostren under den fornhögtyska tiden (750–1050) och bar spår av både germansk-hednisk och kristen kultur. Under denna tid upptecknade munkar bl.a. de hedniska trollformlerna ”Merseburger Zaubersprüche” (ca 970) och hjältedikten ”Hildebrandslied” (början av 800-talet) med rötter i folkvandringstiden. Det hedniska inslaget hade emellertid tidigt undanträngts av kristet präglade verk såsom skapelseberättelsen ”Wessobrunner Gebet” (ca 800), skildringen av världens undergång ”Muspilli” (slutet av 800-talet) och det på fornsachsiska avfattade eposet om Jesu liv, ”Heliand”

(80 av 1457 ord)
  • Författare:
  • Sture Packalén

Litteratur på 1900- och 2000-talet

Tiden före och under första världskriget präglades av expressionismen med lyriker som Georg Heym, Georg Trakl och Else Lasker-Schüler samt dramatiker som Georg Kaiser, Ernst Toller och Frank Wedekind. Som dess språkrör grundades i Berlin tidskrifterna Der Sturm (1910–32) och Die Aktion (1911–32). Från sekelskiftet hade som reaktion mot storstadslitteraturen Heimatkunst-rörelsen, med tidskriften Heimat som organ, vuxit sig stark; dess främste representant Gustav Frenssen blev med bonderomanen ”Jörn Uhl” (1901) en av tidens mest lästa författare. Samma år utkom Thomas

(80 av 1541 ord)
  • Författare:
  • Sture Packalén
  • Gustav Korlén

Drama och teater

Ett särdrag hos den tyska teatern har varit frånvaron av central kulturell statsmakt, något som vid flera epoker paradoxalt befrämjat teatern på det lokala planet. Tyskland har aldrig haft en ledande nationalscen; i gengäld kan teaterns utbredning i t.ex. den moderna förbundsrepubliken ses som uttryck för delstaternas självständighet inom kulturområdet.

Medeltiden visade upp en rikhaltig teater. Mysteriespelen frigjordes på 1300-talet ur liturgin, en begynnande scenrealism antog delvis folklig karaktär och man började spela på tyska. Bland de närbesläktade passionsspelen har det

(80 av 1183 ord)
  • Författare:
  • Per Arne Tjäder

Film

Världens första filmvisning för betalande publik arrangerades av bröderna Emil och Max Skladanowsky (1866–1945 respektive 1863–1939) i Berlin 1 november 1895, några veckor före det att bröderna Lumière hade Parispremiär 28 december med ett överlägset projektorsystem. Filmpionjären Oskar Messter (1866–1943) hade redan 1897 producerat 84 filmer. Biografer byggdes, ett distributionssystem började fungera kring 1910, en filmcensur inrättades och produktionsbolag uppstod.

Under första världskriget tiofaldigades filmproduktionen (från 25 till 250 filmer per år) – ofta propagandistiska så kallade Vaterlandfilmer – främst

(80 av 728 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper
  • Lars Åhlander

Västtyskland

En splittring av filmindustrins resurser fördröjde produktionen av ny film. Efter hand kom den dock igång; bl.a. producerades filmer som gjorde upp med efterkrigstiden, som Helmut Käutners ”Autostrada” (1947). Med statliga och regionala ansträngningar (bl.a. Berlinfestivalen grundad 1951 och en statlig filmstiftelse

(42 av 293 ord)
  • Författare:
  • Lars Åhlander

Östtyskland

Redan 1946 grundades Deutsche Film-Aktiengesellschaft (DEFA), som 1951 övergick i statlig ägo, och eftersom bolaget förfogade över de gamla Ufaateljéerna i Potsdam-Babelsberg, kom en reguljär filmproduktion snart till stånd. Med samhällsengagerade verk som Staudtes ”Mördarna finns

(36 av 256 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper
  • Lars Åhlander

Tyskland efter återföreningen 1989

På grund av en internationell finanskris och den kostsamma återföreningen blev det tidiga 1990-talet en osäker tid för filmproduktionen, och många kända namn arbetade utomlands. Homosexaktivisten Rosa von Praumheim (född 1942) var en av få som gjorde avtryck utanför hemlandet med bl.a. ”Jag är min egen kvinna”

(47 av 333 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper

Fotografi

Redan 1842 öppnades de första fotoateljéerna i Berlin, och även fotografins konstnärliga värde uppmärksammades tidigt. År 1893 upplät t.ex. konsthallen i Hamburg sina väggar för en under flera år återkommande fotoutställning.

Som en reaktion mot

(35 av 250 ord)
  • Författare:
  • Rune Jonsson

Konst

(1 av 1 ord)

Medeltiden

I den tyska delen av Karl den stores sönderfallande imperium utvecklades under de ottonska kejsarna på 900- och 1000-talen, ett rikt kulturliv, som även tog sig uttryck i bildkonst, främst i Sydtyskland (Reichenau) och

(34 av 236 ord)
  • Författare:
  • Hedvig Brander Jonsson

1400- och 1500-talen

Under 1400-talet skedde en stabilisering av känsloläget sådant det kommer till uttryck i formspråk och innehåll och ett förborgerligande av teman och gestalter. Inom träskulpturen uppnåddes stor formrikedom och uttryckskraft. Altarskåp från Lübeck var en exportvara till nordiska länder.

Den tyska konstens

(42 av 296 ord)
  • Författare:
  • Hedvig Brander Jonsson

1600- och 1700-talen

Efter 1500-talets mitt inträffade en nedgångsperiod för den tyska konsten, som med vissa undantag skulle sträcka sig till senare delen av 1700-talet.

(22 av 153 ord)
  • Författare:
  • Hedvig Brander Jonsson

1800-talet

Napoleonkrigen och förstatligandet av kyrklig egendom (1804) medförde att äldre, främst medeltida konst kom i omlopp och blev tillgänglig för samlare, vilket i sin tur bidrog till att forma den tyska romantikens estetiska ideal och utgöra en förutsättning för den stilmässiga och motiviska historicismen. Det

(45 av 315 ord)
  • Författare:
  • Hedvig Brander Jonsson

1900- och 2000-talen

Berlin blev vid sekelskiftet Tysklands konstcentrum samtidigt som antiakademiska strömningar gjorde sig gällande t.ex. i det stilmässigt pluralistiska sezessionsmåleriet med namn som Lovis Corinth och Max Liebermann. Kring expressionismens estetik grupperades Die Brücke, grundad i Dresden 1905. München blev ett centrum för avantgardekonsten, då de första abstrakta målningarna tillkom 1910 (Wassily Kandinsky) och Der blaue Reiter bildades 1911. Expressionismen företräddes främst av målarna Emil Nolde, E.L. Kirchner och Max Beckmann och skulptören Ernst Barlach. Betydande konstnärer under denna

(78 av 552 ord)
  • Författare:
  • Hedvig Brander Jonsson
  • Clemens Altgård

Konsthantverk och industridesign

När renässansen i början av 1500-talet nådde Sydtyskland skedde det tidigast genom konstnärer som företagit resor i Italien och som sedan använde de nya motiven i sin konst. Albrecht Dürers interiörbilder är ett exempel härpå liksom Hans Holbein d.y:s teckningar, av vilka en betydande del var direkt avsedda som förlagor för konsthantverk. De som framför allt bidrog till stilens spridning var emellertid de s.k. småmästarna (se Kleinmeister), vilkas mönsterblad gick ut i mycket stora upplagor; till banbrytarna hörde också Peter

(80 av 604 ord)
  • Författare:
  • Britt Tunander
  • Monica Boman

Arkitektur

För Tysklands äldsta arkitektur, se karolingisk konst och arkitektur samt ottonsk konst och arkitektur.

I de av romarna behärskade södra och västra delarna av Tyskland utvecklades under medeltiden ett antal härläger till städer, däribland Mainz, Regensburg, Worms, Augsburg och Köln. Under hansetiden utvecklades i norra Tyskland en praktfull tegelbyggnadskonst, bl.a. av Tyska orden. Monumentala kyrkobyggnader från romansk tid är bl.a. katedralerna i Trier, Speyer och Worms samt klosterkyrkan

(68 av 484 ord)
  • Författare:
  • Rasmus Wærn

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Politisk splittring och läget mitt i Europa har gjort att tysk musik präglats av impulser utifrån. Särskilt är Österrikes musik alltsedan medeltiden nära, ofta oskiljaktigt förbunden med musiklivet i det område som numera är förbundsrepubliken Tyskland.

På 700-talet kom den gregorianska sången in i kloster och domskolor: Fulda, Aachen, Eichstätt och Reichenau. En märklig kulturprofil på 1100-talet är abbedissan Hildegard av Bingen, som bl.a. tonsatte ett 70-tal andliga sånger. Riddartidens franska trubadursång blev på 1100-talet tysk minnesång och nådde sin

(80 av 1354 ord)
  • Författare:
  • Henrik Sjögren

Folkmusik

Folkmusiktraditionerna har i största utsträckning uppgått i konstmusiken. I alpregionerna odlas

(11 av 46 ord)
  • Författare:
  • Henrik Sjögren

Populärmusik

Under tidigare delen av 1900-talet var Tyskland ett musikindustriellt centrum med livaktig skivinspelningsverksamhet och en stor produktion av schlagermusik med inflytande inte minst på de skandinaviska länderna.

En speciellt tysk genre är den satiriska politisk-litterära visan, som under 1900-talet blomstrade på kabaréscener i främst Berlin och München, med artister som Marlene Dietrich och Margo Lion (1899–1989), texter av bl.a. Kurt Tucholsky och Erich

(63 av 447 ord)
  • Författare:
  • Alf Björnberg

Dans

Under hednisk tid utförde germanerna rituella danser vid stora naturfester. Medan kristendomen befästes under 700–1100-talen försvann många danser på grund av kyrkliga förbud. Under medeltiden skiljde man på den stillsammare inomhusdansen och den vildare och uppsluppna utomhusdansen. Utländska danser infördes under 1500–1700-talen främst från Frankrike och

(46 av 325 ord)
  • Författare:
  • Lulli Svedin

Folkkultur

Den tyska förindustriella landsbygdskulturen har många för de olika regionerna gemensamma drag. Profana festseder som majfirandet har sålunda varit allmänt spridda i ganska enhetlig utformning, och flera sagotyper har haft karakteristiska motiv som återkommit över hela det tysktalande området. Men samtidigt är skillnaderna mellan norra, mellersta och södra Tysklands traditioner ofta påtagliga och bl.a. en naturlig följd av skiftande geografiska förutsättningar på slättland och högland. Särskilt iögonfallande är detta i fråga om gårdstyperna. I större delen av

(77 av 543 ord)
  • Författare:
  • Jan-Öjvind Swahn

Sport

Tyskland är en av de stora idrottsnationerna och tillhör de världsledande inom många idrotter. Fotboll är den i särklass populäraste sporten som både bredd- och elitidrott. Man har också nått stora internationella framgångar, herrlandslaget (Västtyskland) har tagit VM-guld 1954, 1974 och 1990, damlandslaget VM-guld 2003 och 2007.

(47 av 335 ord)
  • Författare:
  • Ted Bjarme

Förhistoria

(1 av 1 ord)

Stenåldern

Omkring en halv miljon år gamla redskap jämte ben av Homo erectus har påträffats i Bilzingsleben nära Halle och i Mauer nära Heidelberg. I södra och mellersta Tyskland är mellanpaleolitikum rikt företrätt av boplats- och skelettfynd härrörande från neandertalmänniskor (jämför

(40 av 282 ord)
  • Författare:
  • Johan Callmer

Bronsåldern

Strax före 2000 f.Kr. ägde en rad förändringar rum; bl.a. blir metallfynd betydligt vanligare, och sociala skillnader

(17 av 115 ord)
  • Författare:
  • Johan Callmer

Järnåldern

Under hallstattperioden (ca 1000–400 f.Kr.) blev användningen av järn allmän. Nu uppträdde skarpa sociala kontraster, exemplifierade av befästa hövdingaboplatser och praktgravar.

(21 av 144 ord)
  • Författare:
  • Johan Callmer

Historia

(1 av 1 ord)

Romare och germaner

Genom Caesars strider i Gallien mot bl.a. Ariovistus på 50-talet f.Kr. drogs området väster om Rhen in i det romerska

(20 av 139 ord)
  • Författare:
  • Örjan Wikander

Frankerriket

Folkvandringarna förde med sig stora etniska omflyttningar inom det område som nu är Tyskland. Medan germanska stammar sökte sig boplatser i västra och södra Europa bosatte sig slaver i landet norr och öster om Elbe och Saale. Av de

(39 av 274 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Från det östfrankiska till det tysk–romerska riket (843–1024)

Tysklands uppkomst kan inte exakt dateras. Den var en utvecklingsprocess som sträckte sig över inemot två århundraden. I enlighet med frankisk tradition togs de östfrankiska kungarna för lång tid framåt från karolingiska huset. Först med valet av Konrad I av Franken 911 fick Tyskland en kung av rent tysk härkomst. Dock dröjde det länge innan ett tyskt nationalmedvetande trängde igenom. Först under 1000-talet blev uttryck som ”tyskar” och ”tyskarnas rike” vanliga.

(70 av 495 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Tysk–romerska riket under högmedeltiden (1024–1250)

Högmedeltiden var i Tyskland en period av stora ekonomiska, sociala och politiska förändringar som på sikt ledde in landet på en annan utvecklingsväg än det övriga Västeuropa. Befolkningen ökade kraftigt, nya jordar lades under plogen, till en början i de gamla odlingsbygderna, senare längre österut, bortom Elbe och Saale. Den tyska kolonisationsrörelsen bars upp av alla samhällsklasser: furstar, adel, kyrkomän, borgare och bönder. Den spred tyskt språk och kultur och vidgade Tysklands ekonomiska och politiska inflytande ända till Finska viken

(80 av 844 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Mellan interregnum och reformationen (1254–1519)

Efter några års förvirring och inbördeskrig stabiliserades läget genom att sju ledande furstar (tre ärkebiskopar och fyra världsliga furstar, de s.k. kurfurstarna) valde Rudolf I av Habsburg (1273–91) till kung. Därmed framträdde huset Habsburg för första gången i tysk politik. Grunden till sin maktställning lade Rudolf när han åt sin ätt förvärvade de senare s.k. arvländerna Österrike, Steiermark, Kärnten och Krain. Därigenom försköts rikets tyngdpunkt österut efter att förut ha legat vid Rhen och Main. Det skulle dock dröja en tid

(80 av 734 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Religionsstridernas tid (1519–1648)

Till Maximilian I:s efterträdare valde kurfurstarna hans sonson Karl V (1519–56), vars maktbas var ojämförligt mycket större än någon tidigare kejsares. Tack vare sin farfars skickliga giftermålspolitik härskade han redan över de österrikiska arvländerna, det s.k. burgundiska arvet, främst Nederländerna, samt det spanska väldet.

Hans ambition var att stärka riksenheten och kejsarmakten, och hans förutsättningar att nå detta mål tycktes vara goda. Att han trots allt misslyckades kan främst hänföras till två faktorer: de långvariga och resurskrävande krigen mot Frankrike och Osmanska

(80 av 738 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Tysk–romerska rikets nedgång och fall (1648–1806)

Riket och kejsarmakten blev ännu mer än förr tomma former utan reellt politiskt innehåll, även om kejsarkronan var eftertraktad på grund av den prestige den gav. Kejsarna togs bortsett från åren 1742–45 genomgående från det habsburgska huset. Deras inflytande som kejsare var begränsat; sin verkliga makt grundade de på de reella resurser de kunde uppbåda som furstar i sina arvländer och som kungar i Böhmen

(65 av 463 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Napoleon och det nationella uppvaknandet

Napoleons militära segrar över Österrike och Preussen 1805–06 inledde en period av fransk hegemoni i Tyskland. Preussen tvangs i freden i Tilsit 1807 avträda allt land väster om Elbe och en stor del av vad det vunnit genom Polens delningar. De tidigare preussiska besittningarna i västra Tyskland bildade stommen i en fransk satellitstat, kungariket Westfalen. Preussen måste också

(58 av 412 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Tyskland enas med blod och järn

Wienkongressens ordning tillfredsställde inte de reformvänner som drömde om ett enat och fritt Tyskland, inte heller svarade den mot samhällsutvecklingens krav. Vissa begränsade områden, bl.a. Rhenlandet och Schlesien, industrialiserades tidigt och blev centra för textil-, järn- och ståltillverkning. Den politiska strukturen med många tullgränser och små marknader hindrade dock länge utvecklingen av en livskraftig tysk industri. Till en del löstes detta problem genom den tyska tullföreningen 1834, som sammanförde alla tyska stater utom Österrike till en

(76 av 540 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Andra kejsardömet (1871–1918)

Det nya riket var en förbundsstat, som omfattade 25 delstater under egna lagar och författningar. Gentemot utlandet utgjorde det en enhet. Gemensamma angelägenheter var utrikespolitik och försvar, tullar, utrikeshandel, järnvägar, post och telegraf. Med sina 65 % av rikets yta och nästan lika stor andel av dess befolkning var Preussen den helt dominerande staten. Kungen av Preussen var självskriven kejsare med vidsträckta maktbefogenheter, bl.a. att utse regeringschefen, rikskanslern, som samtidigt var preussisk ministerpresident. Rikskanslern var också ordförande i riksrådet, en representation

(80 av 820 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Weimarrepubliken (1919–33)

Frågan var nu om Tyskland skulle välja den parlamentariska demokratins väg eller följa det ryska exemplet och bygga det framtida samhället på de arbetar- och soldatråd som höll på att bildas överallt i landet. I januari 1919 utbröt i Berlin en arbetarrevolt, det s.k. spartakistupproret (jämför Spartakusbund), med stöd av vänstersocialister och kommunister. Den socialdemokratiska regeringen tvekade i detta läge inte att med militär hjälp återställa ordningen, varvid Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördades. I april samma år utropades en

(80 av 789 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Tredje riket (1933–45)

Det nazistiska maktövertagandet har beskrivits som ”nihilismens revolution” (Hermann Rauschning) och innebar en total brytning med alla bestående rättstraditioner. Lösenordet blev ”likriktning”, en fortgående anpassning av hela samhället till den nazistiska ideologin. Alla politiska partier utom det nazistiska upplöstes liksom fackföreningarna. Arbetare och arbetsgivare sammanfördes i Tyska arbetsfronten; klasskampen skulle vika för ”folkgemenskapen”. Press, radio och kultur underordnades ett statligt propagandaministerium under Joseph Goebbels ledning.

Nazistiska studenter anställde med universitetsmyndigheternas goda minne bokbål på verk av författare av judisk härkomst

(80 av 671 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Splittringen av Tyskland

Tyskland uppdelades nu mellan segrarmakterna i fyra ockupationszoner, som ställdes under militär förvaltning. Berlin, som låg inom den sovjetiska zonen, delades i fyra sektorer, en för var ockupationsmakt. Norra

(29 av 203 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Västtyskland

Förbundsrepubliken var enligt sin författning av 23 maj 1949 en förbundsstat, bestående av tio ”länder” samt Västberlin med egna lantdagar och regeringar och självstyrelse i alla frågor som inte uttryckligen förbehållits förbundet. Konstitutionen byggde på den parlamentariska demokratins principer med väl definierade garantier för individens fri- och rättigheter. (Se vidare Statsskick och politik ovan.)

Det ekonomiska systemet, utformat av Ludwig Erhard, beskrevs som ”social marknadsekonomi” och

(66 av 470 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Östtyskland

Medan Västtyskland integrerades i västblocket knöts Östtyskland redan från början hårt till Sovjetunionen. Under ledning av den sovjetiska militäradministrationen (SMAD) nationaliserades alla jordbruk över 100 hektar, medan privata handels- och industriföretag omvandlades till Volkseigene Betriebe (VEB). Senare, under 1950-talet, inrättades efter mönster från de sovjetiska kollektivjordbruken Landwirtschaftliche Produktionsstätten (LPG). De kommunistiska och socialdemokratiska partierna

(54 av 383 ord)
  • Författare:
  • Lars-Arne Norborg

Återföreningen

Den tidvis dramatiska politiska och ekonomiska reformprocessen i östra Europa under slutet av 1980-talet förändrade villkoren för Tyskland. Ungerns beslut att öppna gränsen mot Österrike ledde till en flyktingström från öst via Ungern och Österrike till Västtyskland. Massdemonstrationer i Berlin tvingade

(41 av 289 ord)

Det nya Tyskland

Sedan 1990 har insatserna i de östra delstaterna hårt belastat förbundsrepublikens ekonomi. Samtidigt har exportindustrin haft svårigheter att hålla sin position på världsmarknaden och den ekonomiska tillväxten har varit låg. Behovet av nedskärningar i de offentliga utgifterna ledde till en reformering av välfärdssystemet. Arbetsrätten förändrades, många förmåner reducerades och egenavgifter infördes. Båda de stora partierna, kristdemokraterna (CDU/CSU) och socialdemokraterna (SPD), tvingades i regeringsställning genomföra sådana åtgärder och väljarnas protester visade sig i sjunkande röstsiffror. Hårdast drabbades SPD.

År 1998, efter

(80 av 879 ord)
  • Författare:
  • Rutger Lindahl

Litteraturanvisning

Utbildning:

Das Bildungswesen in der Bundesrepublik, utgiven av Max-Planck-Institut (1990);
Tatsachen über Deutschland 1994;
O. Model m.fl. (utgivare), Staatsbürger-Taschenbuch (27:e upplagan 1994);
U. Teichler (utgivare), Das Hochschulwesen in der Bundesrepublik Deutschland (1990).

Massmedier:

H.-J. Jacobs & U. Müller, Augstein, Springer & Co. (1990);
K. Koszyk, Deutsche Presse 1–3 (1972);
P. de Mendelssohn, Zeitungsstadt Berlin (1959).

Bok- och förlagsväsen:

F. Geldner, Die deutschen Inkunabeldrucker 1–2 (1968–70);
F. Uhlig, Geschichte des Buches und des Buchhandels (2:a upplagan 1962).

Rättsväsen:

M. Bogdan, Komparativ rättskunskap (1993).

Litteratur:

E. Alker, Profile und Gestalten der deutschen Literatur nach 1914 (1977);
W. Barner (utgivare), Geschichte der deutschen Literatur von 1945 bis zur Gegenwart 12 (1994);
W. Beutin m.fl., Deutsche Literaturgeschichte (5:e upplagan 1994);
Synnöve Clason, Tysk prosa från Becker till Wolf (1987);
W. Killy (utgivare), Literaturlexikon 1–15 (1988–93);
Sture Packalén, Tysk litteratur (2016);
T. von Vegesack, Inte bara Grass (1970).

Drama och teater:

The German Theatre: A Symposium (1975);
H. Daiber, Deutsches Theater seit 1945 (1976);
H. Knudsen, Deutsche Theatergeschichte (2:a upplagan 1970).

Film:

T. Corrigan, New German Film (1983);
Wolfgang Jacobsen m.fl. (utgivare), Geschichte des deutschen Films (1993);
P.W. Jansen & W. Schütte, Film in der DDR (1977);
H.G. Pflaum & H.H. Prinzler, Film in der Bundesrepublik Deutschland (2:a upplagan 1992).

Konst:

H. Börsch-Supan, Die deutsche Malerei: Von Anton Graff bis Hans von Marées, 1760–1870 (1988);
W. Hoffmann (utgivare), Luther und die Folgen für die Kunst, utställningskatalog Hamburger Kunsthalle (1983);
I. Rogoff (utgivare), The Divided Heritage: Themes and Problems in German Modernism (1990);
P. Vogt, Geschichte der deutschen Malerei im 20. Jahrhundert (1972).

Konsthantverk:

Form genom tiden, utgiven av Föreningen Svensk form (1992);
H. Aldersley-Williams, Nationalism and Globalism in Design (1992);
J. Heskett, Design in Germany, 1870–1918 (1986);
H. Kohlhaussen, Deutsches Kunsthandwerk (1955);
H. Kreisel, Die Kunst des deutschen Möbels 1–3 (1968–73);
K. Pechstein, Deutsche Goldschmiedekunst vom 15. bis zum 20. Jahrhunderts aus dem germanischen Nationalmuseum (1987).

Arkitektur:

G. Feldmeyer, The New German Architecture (1993).

Musik:

R. Malsch, Geschichte der deutschen Musik (3:e upplagan 1949);
H.J. Moser, Geschichte der deutschen Musik 1–3 (2:a upplagan 1968);
A. Schering, Deutsche Musikgeschichte im Umriss (1917);
L. Schiedermair, Deutsche Musik im europäischen Raum (1954).

Dans:

F.M. Böhme, Geschichte des Tanzes in Deutschland 1–2 (1886);
K. Geitel, Internationales Ballett auf deutschen Bühnen (1968);
H. Regitz (utgivare), Tanz in Deutschland: Ballett seit 1945 (1984).

Folkkultur:

R.W. Brednich (utgivare), Grundriss der Volkskunde (2:a upplagan 1994);
W. Pressler (utgivare), Handbuch der deutschen Volkskunde 1–3 (1934–38);
A. Spamer (utgivare), Die deutsche Volkskunde 1–2 (2:a upplagan 1934–35).

Förhistoria:

F. Herrmann (utgivare), Die Vorgeschichte Hessens (1990);
H. Hässler (utgivare), Ur- und Frühgeschichte in Niedersachsen (1991);
H. Müller-Beck (utgivare), Urgeschichte in Baden-Württemberg (1990).

Historia:

H. Aubin & W. Zorn (utgivare), Handbuch der deutschen Wirtschafts- und Sozialgeschichte 1–2 (1971–76);
J. Breuilly (utgivare), The State of Germany: The National Idea in the Making, Unmaking and Remaking of a Modern Nation-State (1992);
M. Burleigh & W. Wippermann, The Racial State: Germany 1933–1945 (1991);
N. Elias, Studien über die deutschen: Machtkämpfe und Habitusentwicklung im 19. und 20. Jahrhundert (2:a upplagan 1989);
P. Fritzsche, Germans into Nazis (1998);
B. Gebhardt (utgivare), Handbuch der deutschen Geschichte 1–22 (1976–86);
Germany and the Second World War 1–6 (1990–2003);
L. Just (utgivare), Handbuch der deutschen Geschichte 1–7 (1956–85);
K.C. Lammers, Det ny Tyskland: Fra sammenbrud til genforening 1945–1992 (1992);
K.C. Lammers, Nazismens epoke: Førerstat, Volksgemeinschaft og racekrig (2003);
P.H. Merkl, German Unification in the European Context (1993);
H. Mommsen (utgivare), The Third Reich Between Vision and Reality (2001);
T. Nipperdey, Nachdenken über die deutsche Geschichte (1986);
H.Å. Persson, ”Foreigners, Historical Ethnic Immigration, and the Successful Western German Model”, i Hans-Åke Persson (utgivare), Encounter with Strangers: The European Experience (1997);
L. Pine, Nazi Family Policy, 1933–1945 (1997);
G. Schöllgen, Angst vor der Macht: Die deutschen und ihre Aussenpolitik (1993);
J. Stephenson, Women in Nazi Germany (2001);
H.-U. Wehler (utgivare), Die moderne deutsche Geschichte in der internationalen Forschung 1945–1975 (1978);
H.-U. Wehler, Deutsche Gesellschaftsgeschichte 1–3 (1987);
U. Wengst (utgivare), Historiker Betrachten Deutschland (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Tyskland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tyskland