Uppland, landskap i Svealand. Uppland gränsar i söder till Södermanland, i väster till Västmanland och i nordväst till Gästrikland; 12 738 km2, 1 524 578 invånare (2014).

Det

(25 av 185 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Mats Widgren

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Uppland är ett utpräglat flackt och samtidigt lågt liggande landskap. Inte mindre än 70 % av ytan ligger lägre än 35 m ö.h. I västra Uppland finns två toppar på 111 m ö.h., Malmberget och Hjortmossberget.

Inre och norra Uppland är den mest utpräglat flacka

(42 av 297 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

På grund av närheten till havet har Upplands klimat en viss

(11 av 68 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Växtliv

Uppland har en rik, omväxlande och växtgeografiskt intressant flora. Till detta bidrar bl.a. skillnaderna i jordmån och att landskapet har en övergångszon mellan det södra och det norra barrskogsområdet. Gränsen mellan dessa båda områden, den nord–sydsvenska naturgränsen (norrlandsgränsen), följer i stort

(41 av 286 ord)
  • Författare:
  • Olle G. Olsson

Djurliv

Uppland hör till Sveriges artrikare landskap. Detta gäller inte minst fågelfaunan, med mer än 180 regelbundet häckande arter och totalt nästan 340 observerade arter. Alla landets hackspettarter häckar i Uppland, med speciell

(32 av 226 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors

Kulturlandskap

Uppland ligger i sin helhet under högsta kustlinjen, vilket gör att jordarternas zonering i sprickdalarna har haft en avgörande betydelse för bebyggelsens och odlingsmarkens placering. Den äldre bebyggelsen ligger på moränhöjdernas eller rullstensåsarnas sluttningar, medan åkern i äldre tid upptog den självdränerande delen av dalgångarnas sluttningar. Den tidigare

(48 av 342 ord)
  • Författare:
  • Mats Widgren

Dialekter

De olika folkmålen i Uppland skiljer sig rätt mycket från varandra, även om de naturligtvis också förenas genom många gemensamma drag. Ett dialektdrag som särskilt utmärker dem är sammanfallet i uttal av e och ä, vilket innebär att ord som skepp och läpp, liksom leva och väva, uttalas med Stockholms-e (ett mellanljud mellan e och ä). För övrigt delar uppländskan åtskilliga dialektdrag med granndialekterna,

(64 av 464 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Ortnamn

Landskapsnamnet Uppland tycks betyda ’det längre upp från kusten belägna landet’, vilket måste innebära att det först sekundärt kommit att åsyfta även kustområdena. Det är dock även möjligt att det är en reduktbildning (se reduktion) ur ett ursprungligt *Upsvealand ’uppsvearnas land’.

Ortnamnsförrådet är väl differentierat. Här finns en hel

(49 av 350 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Uppland blev tidigt av ekonomisk och därmed också politisk betydelse. Landhöjningarna skapade förutsättningar för ett livskraftigt jordbruk, det handelspolitiska läget var

(21 av 149 ord)
  • Författare:
  • Martin Fritz

Konst

Till landskapets äldsta konstyttringar hör hällristningar från bronsåldern, med rik koncentration till Enköpingstrakten. Folkvandringstiden omkring 500 e.Kr. kan uppvisa fynd av guldbrakteater med en förkärlek för en ornamental form som blommade ut i Vendelkulturens

(34 av 239 ord)
  • Författare:
  • Allan Ellenius

Arkitektur

Utmärkande för Upplands arkitektur och bebyggelse är å ena sidan det gamla jordbruks- och bondelandskapet med sina små socknar och små byar, å andra sidan de inslag i landskapet som bestämts av nationella och rikspolitiska skäl: kungamaktens byggen, domkyrkan, slottet och universitetet i Uppsala samt Arlanda flygplats.

(47 av 332 ord)
  • Författare:
  • Anders Åman

Musik

Musiklivet i Uppland har två särpräglade delar, den norduppländska bruksbygden och staden Uppsala. Från båda miljöerna kommer musik som fått stor räckvidd.

I

(23 av 161 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Ternhag

Folkkultur

Uppländsk folkkultur är tämligen okänd. Landskapets centrala läge har medfört att

(11 av 73 ord)
  • Författare:
  • Irene Andersson-Flygare

Åkerbygden

Bygderna mellan Uppsala och Enköping och längs västmanlandsgränsen rymmer sedan medeltiden några av Sveriges mest intensiva

(16 av 111 ord)
  • Författare:
  • Irene Andersson-Flygare

Bruksbygden

Den nordöstra delen av Uppland karakteriseras av järnhanteringens storskaliga utveckling under 1600- och 1700-talen.

(14 av 98 ord)
  • Författare:
  • Irene Andersson-Flygare

Stockholms närbygd

Ett tredje kulturområde bildar av ålder södra Roslagen och de sydöstra

(11 av 58 ord)
  • Författare:
  • Irene Andersson-Flygare

Litteratur

Den äldsta litteraturen i Uppland kan läsas på runstenar, av vilka landskapet har fler än något annat i landet. En fin skildring av Uppland finns i Linnés inledning till skildringen av hans Lapplandsresa 1732. Hur Uppland strax norr om Stockholm tedde sig på Gustav III:s

(45 av 322 ord)
  • Författare:
  • Carl Olov Sommar

Förhistoria

Uppland är Mälarregionens fornminnesrikaste landskap. De fasta fornlämningarna, varav ca 150 000 synliga är registrerade, utgörs huvudsakligen av gravar i form av högar, stensättningar och rösen från brons- och järnålder, vartill kommer ett betydande antal hällristningar från bronsåldern samt fornborgar och runstenar. Fornlämningsrikedomen är en följd av landskapets växling mellan lerfyllda sprickdalar och mellanliggande moränpartier: på de senare har gravar anlagts som därmed undgått bortodling. Till detta kommer att Uppland sedan

(70 av 493 ord)
  • Författare:
  • Åke Hyenstrand

Historia

Landskapet omfattade under medeltiden i huvudsak samma område som i dag förutom Ekerö, som först under Gustav Vasas regering överfördes från Södermanland. I Stockholmstrakten gick landskapsgränsen sannolikt ursprungligen genom Årstaviken, Hammarby sjö och Harstäket (nuvarande Baggensstäket), dvs. söder om Åsön (Södermalm) och Sicklaön, men från åtminstone 1600-talets senare del har den ansetts löpa tvärs över Stadsholmen (Gamla Stan). Dessutom räknades under delar av medeltiden åtminstone kustområdet i Gästrikland till Uppland.

Uppland anses ha fått sitt namn av läget norr om

(80 av 924 ord)
  • Författare:
  • Göran Dahlbäck

Litteraturanvisning

Natur:
Vägvisare till naturen i Uppsala län, utgiven av Länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala läns landsting (1982);
J. Hogdal, Liv och landskap i Uppsala län (1993);
C. Stighäll m.fl. (utgivare), Värt att se i Roslagens natur (1992).
Kulturlandskap:
U. Sporrong, Mälarbygd (1985).
Dialekter:
B. Hesselman, Sveamålen och de svenska dialekternas indelning (1905);
M. Källskog m.fl., Uppländska: Språkprov med kommentar (1993);
C. Witting, ”On acute and grave contours in central Swedish dialectal speech (Uppland)”, Svenska landsmål B. 65 (1968).
Ortnamn:
K. Calissendorff, Ortnamn i Uppland (1986);
L. Hellberg, ”Hedendomens spår i uppländska ortnamn”, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1986;
H. Ståhl, ”Uppland och svearna”, Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift 1981.
Musik:
Nils Andersson (utgivare), Svenska låtar: Uppland (1934, nytryck 1978);
Anna Johnson (utgivare), Akademiska kapellet i Uppsala under 350 år (1977);
Lars Erik Larsson, Uppländske spelmän under 4 århundraden (1980).
Folkkultur:
Iréne Andersson Flygare, Mälardalen: En gemensam historia (1994);
O. Ehn, Rosor och flammande tulpaner (1979);
N. Ålenius, Bondehem och bondekonst (1935).
Historia:
T. Brunius m.fl. (utgivare), Uppland (1964);
B. Fritz, Hus, land och län: Förvaltningen i Sverige 1250–1434 1–2 (1972–73).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Uppland. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/uppland