USA, Amerikas förenta stater, Förenta staterna, stat i Nordamerika; 9,8 miljoner km² (därav 0,7

(14 av 95 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Musik

De europeiska utvandrare som sökte sig till Nordamerika mötte hos den inhemska indianbefolkningen en musikkultur som skilde sig starkt från deras egen. Indianernas musik var i huvudsak vokal och enstämmig med ackompanjemang av trummor. Kunskapen om den grundar sig på den forskning som amerikanska musiketnologer med början från ca 1900 bedrivit om de spillror av repertoarer som levde kvar i muntlig tradition i de starkt decimerade stammarna. Se Amerikas urbefolkning (Musik och dans).

I invandrarsamhällenas religionsutövning utvecklades en sångtradition där

(80 av 637 ord)

Populärmusik

Sedan slutet av 1800-talet har utnyttjandet av nya massmedier för musik, såsom grammofon, radio, ljudfilm, TV och video, varit av avgörande betydelse för den amerikanska musikens utveckling. I förening med demografiska förändringar, vilka medfört återkommande möten mellan olika musiktraditioner, har medieexpansionen spelat en viktig roll för uppkomsten och spridningen av samtliga nedan nämnda musikformer. Medieindustrin sökte tidigt inrikta marknadsföringen av olika musikformer mot åtskilda och väldefinierade publikgrupper, men trots detta har ständiga korsbefruktningar mellan dessa musikformer ägt rum. Tillsammans med

(80 av 887 ord)

Inledning

Stommen i USA:s topografi är en äldre bergskedja längs östra sidan, Appalacherna, och en yngre längs den västra, Kordiljärerna, där Klippiga bergen ingår, samt ett stort och lågt område däremellan, där Mississippifloden med bifloder, främst Missourifloden

(36 av 254 ord)

Administrativ indelning

USA består av 50 delstater med egna författningar, vilka liksom unionens

(11 av 50 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Huvuddragen i USA:s topografi är en äldre bergskedja längs östra sidan, en yngre längs den västra och ett stort och lågt område däremellan. I det senare är Mississippifloden med bifloder, främst Missourifloden och Ohiofloden, en central livsnerv. Se även Alaska (Terrängformer och berggrund) samt Hawaii (Terrängformer och berggrund).

En betydande landformsregion i sydligaste och östra USA är kustslätten. Den byggs upp av unga, lösa sediment och når en största bredd av 800 km utmed Mexikanska golfen. Kustslätten innefattar hela Floridahalvön men

(81 av 680 ord)

Klimat

Inom ett så vidsträckt område som USA finns flera olika klimattyper. Landets öppenhet i nord–sydlig riktning, dvs. avsaknaden av stora bergskedjor i öst–västlig riktning, medför att klimatets kontinentala prägel förstärks då varma luftmassor tränger långt norrut på sommaren och kalla långt söderut på vintern. Det är bara stillahavskusten, och i mindre uträckning kusterna vid Mexikanska golfen och Atlanten söder om Virginia, som har ett av havet temperaturmässigt mer utjämnat klimat.

Norr om latituden ca 40° råder ett kalltempererat fuktigt klimat

(80 av 793 ord)

Växt- och djurliv

USA uppvisar en imponerande rikedom av natur och har fortfarande stora, relativt orörda vildmarksområden där naturen tillåts sköta sig själv. Landet sträcker sig från det subtropiska Karibien i söder till det arktiska Alaska i norr och uppvisar däremellan en stor variation av olika naturtyper som inkluderar stora ökenområden, prärier, milsvida skogar, stora sjöar och floder samt höga berg.

USA är till ytan jämförbart med Europa men uppvisar en betydligt mer mångformig växt- och djurvärld. Där finns t.ex. fyra gånger så

(80 av 1518 ord)

Naturskydd

År 2012 var ca 27 % av landets areal naturskyddad i någon form; bl.a. fanns 87

(16 av 107 ord)

Befolkning

Under USA:s första hundra år låg befolkningstyngdpunkten nära kusten i öster. Där bosatte sig de europeiska invandrarna, medan urbefolkningen var spridd över olika delar av nuvarande USA. Under den tidiga industrialiseringen på 1800-talet drog man fördel av de råvaror och transportleder som fanns i Appalacherna och vid Stora sjöarna och i dessa områden ökade befolkningen mycket kraftigt. Befolkningstillväxten var också snabb i södern, främst bland den afroamerikanska befolkningen. Efter slaveriets avskaffande flyttade allt fler afroamerikaner norrut till de framväxande industristäderna.

(80 av 675 ord)

Språk

Engelska är naturligtvis det dominerande språket, men språksituationen är brokigare än man i allmänhet föreställer sig. Enligt den senaste folkräkningen hade 82 % av befolkningen engelska som modersmål. (För en beskrivning av amerikansk engelska se engelska.)

Man beräknar att urbefolkningen i USA talade omkring 300 olika språk vid européernas ankomst. Av dessa har

(53 av 366 ord)

Religion

Religiositeten i USA är präglad av pluralism. Av kristna samfund fick på 1600-talet romersk-katolska kyrkan fäste i det då franska Maryland. Andra kolonier på östkusten dominerades av protestanter: anglikaner i Virginia, kongregationalister i Massachusetts, kalvinister i New Jersey och lutheraner i Delaware. Snart kom kväkare, mennoniter (t.ex. amish) och presbyterianer. På 1700-talet blev konturen av den amerikanska modellen synlig: ett denominationellt system med fria kyrkor i fri konkurrens. Länge dominerades dock den religiösa bilden av de indifferenta. Tillströmning till kyrkorna

(80 av 776 ord)

Utbildning

USA är världsledande vad gäller postgymnasial utbildning och forskning. År 2010 hade drygt 41 % av USA:s befolkning i åldern 25–64 år någon form av eftergymnasial utbildning (i Sverige 33 %).

Den grundläggande utbildningen är däremot inte lika

(38 av 254 ord)

Grundutbildning

Den obligatoriska, grundläggande utbildningen är en angelägenhet för delstaterna och framför allt för de 14 000 lokala skoldistriktens valda styrelser. Denna långt drivna decentralisering har dock visat sig medföra stor tröghet då det gäller att arbeta för en generell höjning av kunskapsnivån i hela landet. Det medför också att en skolstyrelses budget i stor utsträckning avspeglar områdets ekonomiska status. I praktiken är det också skillnader mellan olika delstater i skolpliktens omfattning, i regler för privata skolors verksamhet och inte minst vad

(81 av 590 ord)

Högre utbildning

År 2009 gick 70 % av dem som fått examen från high school vidare till högre studier. Postgymnasial utbildning ges vid dels college (motsvarande svensk högskola), dels universitet. Hösten 2010 var 20,3 miljoner studerande inskrivna vid universitet och college i USA, varav 14,6 miljoner heltidsstuderande. Nära 725 000 kom från andra länder, därav 158 000 från Kina. Läsåret 2007–08 studerade 260 000 amerikaner vid utländska universitet och högskolor, varav drygt hälften i Europa.

Det finns flera olika typer av college. College med tvååriga utbildningar

(84 av 703 ord)

Sociala förhållanden

USA är sedan många decennier världens största ekonomi, men välståndet är ojämnt fördelat. Fattigdom definieras i relation till en årligen fastslagen inkomsttröskel. År 2012 låg denna inkomsttröskel på 23 050 US

(31 av 212 ord)

Socialförsäkringar

Den grundläggande principen är att den enskilde ska vara fri att själv bestämma om sina försäkringar, deras form och omfattning. Allmänna försäkringar är inte så vanliga som i de flesta

(30 av 213 ord)

Barnbidrag och barnomsorg

Allmänt barnbidrag saknas i USA, något som är mycket ovanligt i rika länder. Dock kan en förälder i sin

(19 av 130 ord)

Hälso- och sjukvård

USA lägger ner betydligt mer pengar på hälso- och sjukvård än andra länder. År 2010 utgjorde den posten 17,9 % av USA:s BNP (Sverige 9,6 %). Hälso- och sjukvårdens kostnader betalas dock till mindre än hälften av offentliga medel och till drygt

(42 av 284 ord)

Sjukförsäkringar

Att USA:s offentliga socialförsäkringssystem är mindre omfattande än i de flesta andra industristater är tydligast vad gäller skydd vid sjukdom. Den som saknar stadig anknytning till arbetsmarknaden måste finna en egen lösning på försäkringsbehovet. Sedan länge har de flesta som haft möjlighet tecknat extra försäkringar. Det var dock tidigare inte ovanligt att försäkringsbolag var obenägna att försäkra individer på grund av deras kön, hälsotillstånd eller yrkesbakgrund.

(66 av 467 ord)

Arbetsmarknad och fackföreningar

Våren 2012 bestod arbetskraften i USA till 53 % av män och 47 % av kvinnor. Arbetslösheten nästan fördubblades under åren 2005–10, varefter den minskade något; i juli 2012 låg den på 8,3 % (cirka 12,8 miljoner personer). Arbetslösheten är högst bland afroamerikaner och lägst bland asiater, och den är tre gånger högre bland lågutbildade än bland högutbildade. Andelen långtidsarbetslösa har ökat

(62 av 421 ord)

Jämställdhet

Beräkningar av Human Development Index (HDI) för 2011 visade att USA då låg på fjärde plats bland 187 länder. Liknande jämförelser

(21 av 144 ord)

Mynt

För historik om myntenheten, se dollar.

(6 av 6 ord)

Näringsliv och ekonomi

Sedan 1920-talet har USA:s ekonomi varit den största i världen. År 2015 utgjorde landets BNP 24,2 procent av hela världens samlade inkomster av varor och tjänster, och den var mer än dubbelt så stor som i det därpå följande landet, Kina, och nästan lika stor som i hela EU. Landet har vidare den största utrikeshandeln, trots den stora inhemska marknaden. USA är världsledande vad gäller forskning och utveckling inom de flesta områden och i USA visar sig tidigast nya tendenser

(80 av 837 ord)

Jordbruk

USA:s jordbruk och boskapsuppfödning svarar för drygt 1 procent av sysselsättning och BNP. Trots det producerar jordbruket tillräckligt med baslivsmedel för hela befolkningen och landet är dessutom världens största exportör av jordbruksprodukter.

USA:s jordbruk genomgick en kraftig strukturomvandling under 1950–70-talen, då den odlade arealen minskade avsevärt. Samtidigt nästan tredubblades produktionen mellan 1950 och 2005. En sysselsatt inom jordbruket 1950 beräknades föda 15 personer, medan motsvarande antal 2005 var 103. Jordbrukets exportvärde mer än femdubblades under perioden och därtill fanns periodvis

(80 av 750 ord)

Skogsbruk

USA är världens största producent och konsument av skogsprodukter. När européerna först kom till det område som är dagens USA omfattade skogsarealen cirka 400 miljoner hektar. Deras kolonisering innebar en omfattande skogsröjning i öster, och framför allt på 1800-talet försvann skogarna när marken odlades upp. På 1900-talet fortsatte skogsavverkningen, men då planterades också stora skogsarealer i södra USA och även

(60 av 425 ord)

Fiske

USA svarar för drygt 3 procent av alla fångster av fisk och skaldjur och ligger därmed på fjärde plats i världen, efter Kina, Peru och Indonesien. Nära 2/5 av värdet kommer från fångster utmed stränderna och utgörs främst av skaldjur, nära 3/5 från fångster i landets ekonomiska zon ut till 200 sjömil och endast 6 procent från fiske i internationella vatten, dvs. djuphavsfiske. Den ekonomisk zonen innefattar olika marina ekosystem alltifrån arktiska vatten

(73 av 518 ord)

Mineral och gruvindustri

USA har förekomster av många metaller och andra mineral som har haft stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Malmbrytning i stor skala har pågått under lång tid och många fyndigheter har sinat. Låga brytningskostnader och billiga fartygstransporter har medfört att det sedan 1960-talet varit billigare för USA att importera råvarorna än att fortsätta att till höga kostnader bryta lågvärdiga inhemska förekomster. Samtidigt har stora amerikanska gruvbolag investerat i gruvdrift i många andra länder.

Utvinning av såväl metaller som andra råvaror

(80 av 730 ord)

Energiförsörjning

USA var under många årtionden världens största energikonsument men passerades 2009 av Kina. Per capita-konsumtionen av energi är dock fem gånger högre i USA än i Kina och dubbelt så hög som i EU. USA har betydande tillgångar av olika energiråvaror, men import av olja och naturgas var billig under många år. Landet blev därför alltmer importberoende, framför allt från slutet av 1990-talet och främst vad gällde råolja. År 2011 var dock importen av såväl råolja som naturgas lägre än

(80 av 911 ord)

Industri

I mer än hundra år har USA varit världens ledande industriland. Tillverkningsindustrin är fortfarande den största i världen och USA står för ca en femtedel av den globala varuproduktionen. Industri, inräknat byggande och gruvindustri, svarar för 19 procent av BNP.

Med undantag för tillfälliga nedgångar ökade industriproduktionen stadigt under hela senare hälften av 1900-talet. Särskilt snabb var tillväxten under senare delen av 1990-talet. En ny nedgång kom dock 2000–01 och den följdes av en dämpad tillväxttakt fram till och med

(80 av 1317 ord)

Miljösituation

Mer än 150 år av kraftig folkökning och ekonomisk tillväxt har inneburit ett växande tryck på miljön i USA, särskilt under de senaste 60 åren. Såväl industriproduktionen som hushållens genomsnittliga konsumtion är högst i världen, och fortsatt tillväxt ger ökande problem med såväl sinande tillgångar av ändliga resurser som med allt större avfallsberg. Den höga användningen av kemikalier inom jordbruket och även i hushållens vardagsliv medför skadliga utsläpp i vattendrag och grundvatten. Högteknologisk produktion innebär att man skapar produkter vilkas

(80 av 730 ord)

Servicenäringar

Mer än fyra av fem förvärvsarbetande i USA är sysselsatta inom tjänstenäringarna. Redan på 1960-talet svarade service för halva sysselsättningen och man började tala om ett postindustriellt samhälle eller servicesamhälle. År 1990 var andelen uppe i cirka 75 procent och ökningen har fortsatt till drygt 83 procent 2012. Drygt fyra femtedelar av de som har servicejobb finns

(57 av 406 ord)

Utrikeshandel

Under de senaste 60 åren har USA:s utrikeshandel alltmer liberaliserats, framför allt vad gäller de flesta industrivaror. För jordbruket och flera strategiska industribranscher, såsom stålframställning, har liberaliseringen dock gått långsammare. Importen har ökat mer än exporten och framför allt har USA blivit beroende av import av olja och oljeprodukter och en del mineral som behövs inom modern högteknologisk industri. I USA:s handelspolitik är det därför fortfarande viktigt att få andra länder att reducera sina importrestriktioner för

(76 av 536 ord)

Turism

USA har i många avseenden en storslagen natur med stora kontraster mellan olika delar av landet, och den inhemska turismen är omfattande. Den framträder i turistströmmar från vinterns kalla delstater i norr till värmen i söder och väster, från tättbefolkade områden i öster till nationalparker och rekreationsområden i Klippiga bergen och

(51 av 358 ord)

Transporter

I USA spelar bilen en viktigare roll än i andra länder vad gäller såväl korta som långväga person- och godstransporter. År 2005 svarade motorfordon för 86 procent av personresandet (mätt som passagerarmil), flyg för 10,5 procent, bussar för 3 procent och järnvägar för 0,5 procent. Sedan dess har bilens andel minskat någon procentandel, medan spårbunden trafik ökat, men obetydligt.

Ett nät av National Highways byggdes i stor utsträckning på 1950-talet. Det omfattar nu 256 000 km flerfiliga vägar, som binder samman

(81 av 719 ord)

Massmedier

USA är på många sätt ett föregångsland när det gäller massmedier, såväl journalistiskt som tekniskt.

(15 av 103 ord)

Internet och mobiltelefoni

Över 89 procent av de amerikanska hushållen har tillgång till internet via fast eller mobilt bredband. Surfning via mobil ökar kraftigt i takt med att först

(26 av 172 ord)

TV och radio

TV-marknaden dominerades länge av tre stora nätverk: American Broadcasting Company (ABC), Columbia Broadcasting System (CBS) och National Broadcasting Company (NBC). Kabel- och satellit-TV har drastiskt minskat deras dominans, till exempel har de tappat mer än hälften av sina tittare sedan 1980 när det gäller nyhetssändningar. Där dominerar kabelkanalen Fox News, ägd

(51 av 360 ord)

Dagstidningar

Med några undantag har dagspressen i USA varit inne i en accelererande kris de senaste åren. Kraftigt fallande upplagor och annonsintäkter har resulterat i nedlagda tidningar och konkurser. Försök till lösningar har varit nedskärningar, sammanslagningar och minskad utgivningsfrekvens. År 2022 fanns cirka 1 250 dagstidningar i USA, vilket var drygt tvåhundra färre jämfört med 2002.

Satsningar på internet har inte motsvarat förväntningarna och kompenserar inte på något sätt de minskade annonsintäkterna för de tryckta produkterna.

Många bedömare ser utvecklingen som ett

(81 av 627 ord)

Tidskrifter och magasin

Vid sidan om dagspressen spelar tidskrifterna en stor roll i det amerikanska

(12 av 85 ord)

Bok- och förlagsväsen

(1 av 1 ord)

Bokbranschen i dag

Sedan början av 2000-talet har branschen genomgått en förändring som till stora delar drivits fram av ny teknik och ändrade konsumtionsmönster. Samtidigt har trenden med internationalisering, förvärv och samgåenden fortsatt, något som kulminerade 2013 när brittiska

(36 av 257 ord)

Historik

Kolonin New England blev tidigt säte för lärdom och bokproduktion; 1636 grundades Harvard University och dess bibliotek, 1638 sattes den första tryckpressen upp i Cambridge, Massachusetts, osäkert om av Stephen Day (även Daye, (född ca 1594, död 1668) eller dennes son Matthew (född ca 1620, död 1649). Ett av de tidiga tryckalstren, ”The Whole Booke of Psalmes” (1640; även benämnd ”Bay Psalm Book”), är

(64 av 454 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

USA:s statsskick grundar sig på konstitutionen från 1789 och de 27 tillägg som gjorts därefter. Den bygger på en maktdelning mellan lagstiftande, verkställande och dömande institutioner. Den verkställande makten utövas av presidenten och dennes administration, vilken innefattar ett kabinett med dess departement och ämbetsverk, olika executive offices, av vilka Budgetbyrån och Nationella säkerhetsrådet hör till de viktigaste, samt presidentens personliga stab, som de senaste decennierna fått ökat inflytande. Presidenten, som måste vara infödd amerikan, väljs på fyra år och kan

(80 av 944 ord)

Valsystem

Presidenten väljs inte direkt av folket utan av ett elektorskollegium med representanter för de 50 delstaterna samt District of Columbia. Det totala antalet elektorer är 538, vilket innebär att en kandidat måste få

(33 av 233 ord)

Politiska partier och skiljelinjer

Politiken i USA domineras av två stora partier, Demokratiska partiet (dem) och Republikanska partiet (rep). Det finns flera andra partier men dessa har mycket begränsat politiskt inflytande, särskilt på nationell nivå. Lokalt i några delstater kan de ibland få visst inflytande. Vid enstaka tillfällen har ett tredje parti eller en så kallad oberoende presidentkandidat kunnat spela en viss roll även nationellt. Men då har det handlat om att den

(69 av 481 ord)

Politik

Flera händelser och beslut under republikanen George W. Bushs tid vid makten har fortsatt att prägla USA och amerikansk politik. Efter 11 september-attackerna 2001 tog Bush initiativ till attacken mot Afghanistan (se Afghanistankriget 2001–2021). Hans beslut två år senare att anfalla även Irak utan stöd i FN (jämför Irakkriget) och hans vägran att underteckna det så kallade Kyotoprotokollet mot global uppvärmning (se klimatkonventionen) gjorde honom kontroversiell både i USA och internationellt.

I ett läge där USA befann sig i svår

(80 av 1035 ord)

Rättsväsen

Rätten i USA består av ett drygt femtiotal visserligen inbördes besläktade men långtifrån identiska rättssystem i de olika delstaterna och territorierna, vartill kommer den gemensamma, federala rätten på de rättsområden vilka i den federala grundlagen anförtrotts åt de federala organens kompetens.

Delstaterna har fått behålla och vidareutveckla sina respektive rättsregler inom bl.a. de centrala delarna av straff-, familje-, arvs-, avtals-, bolags-, fastighets- och skadeståndsrätten, medan bl.a. sjö-, konkurs- och patenträtten överlämnats åt federal reglering.

Med undantag av Louisiana, där fransk

(80 av 671 ord)

Försvar

Den militära utvecklingen i världen domineras av USA. För att kunna utnyttja sin militära styrka effektivt och med hänsyn till den snabba utvecklingen inom det militära ledningsområdet har samverkan mellan de olika försvarsgrenarna ökat. Detta grundas bl.a. på lärdomarna från Kuwaitkriget 1990–91. Ledningsförmågan ställer även krav på samverkande nationers försvarsmakter, t.ex. svenska förband som ingår i (FN:s) NATO/USA-ledda verksamheter.

Erfarenheten av långvariga strider i Irak och Afghanistan och terrorattacken 11 september 2001 är att konventionell militär strategi inte är tillräcklig.

(80 av 1243 ord)

Mänskliga rättigheter

På flera sätt har USA sedan sitt grundande varit ett föregångsland för mänskliga rättigheter och beskriver sig själv ofta ha kämpat för människors fri- och rättigheter även i andra länder. Kritiker menar att USA använt mänskliga rättigheter som ett skäl för att bedriva krig i andra delar av världen och tillskansa sig mer makt och resurser. Bilden av USA som ett föregångsland för mänskliga rättigheter kompliceras ytterligare av att landet inte ratificerat en rad avgörande FN-konventioner.

Diskriminering på grund av

(80 av 620 ord)

Litteratur

(1 av 1 ord)

1600–1700-tal: Kolonialtiden

När de första kolonisatörerna från Europa kom till Amerika fanns det redan en uråldrig litteratur. Men urbefolkningens poesi och prosa var muntligt traderad, och de nya invånarna hade föga intresse av att dokumentera den. Den första skriftliga litteraturen bestod till stor del av brev, reseskildringar, predikningar och självbiografier, det mesta av föga litterärt intresse. William Bradfords ”History of Plimmoth Plantation”

(60 av 426 ord)

1800-tal: Romantiken

Först med 1800-talet och romantiken uppstod det i USA en litteratur som förhöll sig självständig till europeiska förebilder. Charles Brockden Brown har kallats USA:s första romanförfattare av betydelse. Washington Irving blev den ledande gestalten i ett litterärt kotteri som växte fram i New York under de första decennierna av 1800-talet. Hans collageartade ”The Sketch Book of Geoffrey Crayon, Geuf” (1–3,

(60 av 424 ord)

Realismen

Romantiken i USA efterträddes av realistiska strömningar. Dessa kunde ta sig olika uttryck,

(13 av 87 ord)

1900-tal: Naturalism och modernism

Vid 1900-talets början dominerades den amerikanska litteraturen av realistiska och naturalistiska strömningar, och den amerikanska drömmen kritiserades hårt av författare som Theodore Dreiser, Sinclair

(24 av 170 ord)

Mellankrigstiden

Flera av mellankrigsgenerationens författare var emigranter. T.S. Eliot, en av modernismens centrala lyriker och teoretiker, bodde större delen

(18 av 126 ord)

Efterkrigstiden

Krigserfarenheterna vägde tungt för författare som James Jones, Norman Mailer och Joseph Heller. Krigsromanerna har fortsatt att vara en typisk amerikansk genre med först Koreakriget och sedan Vietnamkriget som stoff. Beat poets kallade sig en ny generation författare med prosaister som Jack Kerouac och poeter som Allen Ginsberg och Lawrence Ferlinghetti i spetsen.

Utvecklingen efter 1945 har präglats av mångfald. Nya genrer och stilar har

(65 av 460 ord)

De amerikanska genrerna

Under 1900-talet har den amerikanska litteraturen också genom en rad genrer kommit att bli dominerande världen över. Vilda västern-litteraturen med rötter hos Cooper men också

(25 av 172 ord)

Drama och teater

Den amerikanska dramatiken utvecklades relativt sent till en självständig konstform och

(11 av 33 ord)

1800-talet

Skådespelarna och producenterna var betydligt intressantare personer än författarna för 1800-talets teaterpublik, som älskade storslaget iscensatta melodramer med

(18 av 125 ord)

1900- och 2000-talet

När Little Theatre-rörelsen nådde USA på 1910-talet skapades förutsättningar för en avgörande brytning med den kommersiella teaterns konventioner. Bland förebilderna fanns André Antoines parisiska experimentscen Théâtre Libre (1887–94) och Strindbergs naturalistiska dramatik. Runt om i USA bildades små grupper av teaterintresserade amatörer och professionella som ville pröva ett nytt slags dramatik på scenen – ju kortare och enklare pjäser desto bättre. En sådan grupp, The Provincetown Players, bildades 1915 av en sommarkoloni av teaterfolk, konstnärer och författare i Massachusetts. Följande

(80 av 576 ord)

Chicanoteater

Ända sedan framförandet av en pjäs 1598 nära nuvarande El Paso har det funnits

(14 av 94 ord)

Afroamerikansk teater

En självmedveten afroamerikansk teater inleddes på 1900-talet; en tidig förespråkare för

(11 av 56 ord)

Film

En viktig amerikansk föregångare inom filmen var den brittisk-amerikanska fotografen Eadweard Muybridges seriefotografier av djur och människor i rörelse, som han under 1880-talet visade under föreläsningsturnéer med hjälp av sin projektor, zoopraxiscope. Samtidigt utvecklade Hannibal Goodwin celluloidfilmen med dramatiskt förbättrad ljuskänslighet. Industrimagnaten George Eastman började serietillverkningen av 35 mm-film 1889.

Åren 1888–93 arbetade Thomas Edisons forskargrupp under William Dickson (1860–1935) fram en fungerande filmkamera, Kinetograph. För att få en exakt synkronisering mellan filmen och slutarmekanismen perforerades celluloidremsorna, och för att kontrollera

(81 av 1510 ord)

Genrer och stjärnor

Hollywoods marknadsföring har traditionellt varit inriktad på stjärnor och genrer, ofta i kombination. Vissa filmbolag har dominerat vissa genrer så att de för alltid blivit förknippade med dem, t.ex. Warner Bros. (gangsterfilm), Universal (skräckfilm) och MGM (musikal). Sedan slapstickens guldålder på Mack Sennetts bolag Keystone under 1910-talet har

(48 av 337 ord)

Animation

Efter pionjärer som Winsor McCay (”Little Nemo”) och Otto Messmer (1892–1983, ”Felix the Cat”) blev Walt Disney (bolaget grundat 1923) ledande inom animation med figurer som Musse

(27 av 192 ord)

Dokumentär och experimentfilm

Utanför Hollywood producerade fria filmare dokumentärer och experimentfilm med hjälp av antingen privata medel, sponsorer eller pengar från statliga myndigheter. Till några av experimentfilmens tidiga milstolpar hör Paul Strands och Charles Sheelers ”Manhatta”

(33 av 229 ord)

Fotografi

Redan 1840 öppnade Samuel Morse en fotoateljé i New York, och fotografin fick i USA tidigt en vetenskaplig, kulturell och kommersiell betydelse. Ett exempel är Mathew Brady, som tillsammans med en stab fotografer dokumenterade amerikanska inbördeskriget. Ett annat exempel är att topografiska foton användes när järnvägar skulle anläggas och mark exploateras. 1800-talets

(52 av 368 ord)

Konst

Konstarternas historia i USA har präglats av befolkningens heterogena sammansättning, där

(11 av 50 ord)

1700- och 1800-talen

De första kolonisternas konstinnehav dominerades av porträtt utförda av anonyma målare, under 1700-talet även av invandrande konstnärer. Bland dessa märks den irländska pastellmålaren Henrietta Johnston, skotten John Smibert och svensken Gustavus Hesselius. Med de i Amerika födda John Singelton Copley och Benjamin West, vilka båda bosatte sig i Storbritannien, tillkom, förutom deras insatser som porträttörer, det första inhemska historiemåleriet av betydelse.

I slutet av 1700-talet väcktes behov av konst som kunde manifestera den nya statsbildningen. Konstpubliken, fortfarande fåtalig, efterfrågade porträtt

(80 av 649 ord)

1900- och 2000-talen

Det tidiga 1900-talets amerikanska modernism vilade fortfarande på europeisk grund. Amerikanska konstnärer i Paris bidrog till att bryta upp den nationella konstscenens provinsiella prägel. I syskonen Leo och Gertrude Steins hem i Paris mötte de Matisse, Picasso och andra medlemmar ur avantgardet. Max Weber, som kom till Paris 1905, förenade fauvism och kubism och åter i New York intresserade han sig i likhet med sina europeiska kolleger för äldre kulturer. Marsden Hartley influerades i stället av Wassily Kandinsky och Franz

(80 av 1480 ord)

Tecknade serier

För den tecknade seriens historia i USA, se tecknad serie (USA).

(11 av 11 ord)

Konsthantverk och industridesign

I New England och längs Nordamerikas östkust speglades den europeiska inredningskonsten i kolonialstilen, som i första hand byggde på 1600- och 1700-talens engelska bostadsskick. Möblernas enkla former grep tillbaka på den lågborgerliga cromwellstilen, men även högreståndsmöbler förekom, främst i de södra kolonierna. Samtidigt som traditionsbundenheten var stor tillfördes nya motiv och smälte in i stilen, som fick en stark nationell särprägel. Av enskilda möbeltyper blev den engelska dubbelbyrån highboy särskilt populär; ofta utfördes den i par med en lägre variant,

(80 av 596 ord)

Arkitektur

USA:s arkitekturhistoria präglas av dess invandrare. På 1600-talet kom de första kolonisatörerna från Europa och medförde då byggnadstekniker och byggnadstraditioner från sina respektive hemländer (se kolonialstil). De spanska missionärerna kom till Texas, New Mexico och Kalifornien, där de uppförde missionsstationer i adobe, dvs. sol- eller lufttorkad lersten, en av urfolken använd teknik som stilmässigt blandades med spansk barock. Kända exempel är missionsstationerna San Jose i San Antonio, Texas och San Xavier i Tucson, Arizona. Den viktigaste influensen i byggnadsstil kom

(80 av 572 ord)

Trädgårdskonst

USA:s första europeiska kolonisatörer imponerades av växtkraften och artrikedomen i den nya världen, och växtsamlare bidrog till ett intensivt plantutbyte mellan de två kontinenterna på 1700-talet. Från England introducerades tidigt det slags allmogeträdgård som kallas cottage garden.

Den första viktiga boken om amerikansk trädgårdskonst, ”A Treatise on the Theory and Practice of

(52 av 371 ord)

Dans

USA:s urbefolkning hade ursprungligen en rik danskultur, centrerad kring religion och företeelser som krig, jakt, sol och regn. Bland de större stammarna lever rester kvar av de ärvda danserna; se Amerikas urbefolkning (Musik och dans). När européerna invandrade till Nordamerika medförde de sina egna danser. Engelsmännens square dances utövas alltjämt. Västkusten präglades av de spanska ranchägarnas fandangos. På östkusten fanns från 1774 sekten shakers, vars

(65 av 464 ord)

Förhistoria

Se förhistorieavsnitten i artiklarna Amerika och Nordamerika.

(7 av 7 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Kolonierna och frigörelsen

Hela den nordamerikanska kontinenten var bebodd före européernas ankomst; se Amerikas urbefolkning (Nordamerika). Den europeiska invandringen började på 1560-talet, då spanjorer bosatte sig i Florida. I början av 1600-talet upprättades kolonier längre norrut, främst av England och Frankrike, men 1763 hade Storbritannien skaffat sig överhöghet över Nordamerika fram till Mississippifloden, med undantag av Florida. De olika kolonierna grundades dels av privata bolag, dels av enskilda personer ur den brittiska aristokratin, som

(71 av 497 ord)

Befolkning och ekonomisk utveckling före cirka 1890

Vid tiden för självständigheten var den europeiska delen av befolkningen mycket ung och nativiteten utomordentligt hög, vilket bidrog till en kraftig befolkningsökning, från 4 miljoner 1790 till 23 miljoner 1850. I ett senare skede hölls befolkningsökningen uppe av den omfattande immigrationen från Europa, och 1900 hade invånarantalet ökat till 76 miljoner.

Detta gjorde att nya landområden måste tas i besittning, vilket var bakgrunden till det man brukar kalla ”The Westward Movement” (se Frontier). Vid 1840-talet hade odlingsgränsen nått Mississippifloden och

(80 av 623 ord)

USA:s politiska utveckling före inbördeskriget (1789–cirka 1860)

Vid utformandet av den nya författningen utkristalliserade sig två grupper, en som önskade starkast möjliga centralmakt och en annan som ville ha största möjliga inflytande för de enskilda delstaterna. Dessa grupper kom att utgöra grunden för USA:s första partibildningar, Federalistpartiet och dåvarande Republikanska partiet. George Washington hade tagit med företrädare för båda i sin regering. Alexander Hamilton var den främste företrädaren för ett starkt centralstyre och för handelsintressena i Östern, medan Thomas Jefferson kom att bli den ledande företrädaren för

(80 av 860 ord)

Inbördeskrig och rekonstruktionstid (cirka 1860–cirka 1890)

USA:s utbredning västerut innebar att många nya stater och territorier skapades. Härigenom blev frågan om slaveriet under 1850-talet på nytt akut. Genom antagande av Kansas–Nebraska-lagen 1854 revs Missourikompromissen upp. Högsta domstolens utslag i det så kallade Dred Scott-fallet 1857 gick helt på Sydstaternas linje och innebar att de politiska organen fråntogs möjligheten att reglera slaverifrågan. År 1854 hade Whigpartiet splittrats, och dess slaverifientliga flygel kom i stället att bilda Republikanska partiet, vars program uttryckligen förbjöd slaveri i de nya områdena.

(80 av 778 ord)

Populism, expansion och reformer (1890–1919)

Presidentvalskampanjen 1888 kom att till stor del röra sig kring tullfrågan. Den sittande presidenten, Grover Cleveland, var som demokraterna i allmänhet motståndare till skyddstullar. Republikanen Benjamin Harrison segrade emellertid, och en tullförordning antogs, som skyddade amerikansk industri men innebar prishöjningar för konsumenterna.

Samtidigt drabbades farmarna av en ekonomisk kris. Produktionen hade ökat mycket kraftigt till följd av utökad åkerareal och teknisk utveckling. Men priserna sjönk på grund av att produktionen var så stor och att priserna sattes på en världsmarknad

(80 av 1105 ord)

Mellankrigstiden (1919–41)

Efter första världskrigets slut följde i USA en kännbar men kortvarig depression. Industrin övervann snabbt krisen och gick in i en högkonjunktur. För farmarna kvarstod emellertid svårigheterna, eftersom jordbrukspriserna förblev nedpressade på grund av överproduktion. Kriget hade till stor del stoppat invandringen till USA, och under 1920-talet infördes i olika omgångar kvotlagar, utformade så att de dels kraftigt begränsade den årliga invandringen, dels i hög grad gynnade immigration från vissa länder, i första hand Nordvästeuropa. I denna form bibehölls kvotlagarna

(80 av 930 ord)

USA under andra världskriget (1941–45)

Framgångarna i krigets inledningsskede för Tyskland och Japan övertygade många amerikaner om att en seger för dessa makter skulle innebära ett hot också mot USA. Även om USA inte drogs in i kriget förrän genom det japanska bombanfallet mot Pearl Harbor 7 december 1941 hade den amerikanska utrikes- och handelspolitiken redan dessförinnan fått en inriktning som gjorde ett krigsdeltagande endast till en tidsfråga.

Kriget ledde till en snabb mobilisering för krigsinsats av landets väldiga resurser. Nya industrier skapades, ny teknik

(80 av 618 ord)

USA under Truman och Eisenhower (1945–61)

Andra världskriget kom att resultera i en helt ny internationell maktpolitisk situation. Tyskland, Italien och Japan hade försvunnit som stormakter, Storbritannien och Frankrike var försvagade och den internationella arenan dominerades nu av två supermakter, USA och Sovjetunionen. Att en konflikt mellan dessa skulle uppstå när det gällde att fylla ut det maktpolitiska vakuum som uppstått var inte förvånande.

Till övriga konfliktanledningar kom en djupgående ideologisk klyfta. Det dröjde heller inte länge efter bildandet av FN (Förenta Nationerna) i juni 1945

(80 av 854 ord)

Från Kennedy till Carter (1961–81)

Presidentvalet 1960 blev en jämn och hård kamp mellan två unga kandidater, republikanen Richard Nixon, vicepresident under Eisenhower, och den demokratiske senatorn John F. Kennedy från Massachusetts. Kennedy, som segrade, inledde med att proklamera ”a New Frontier”. Hans huvudmål var utrikespolitiskt att hävda USA i maktkampen med Sovjetunionen och inrikespolitiskt att gå vidare när det gällde medborgarrättsfrågor och social lagstiftning. Social Security Act gav arbetare möjlighet att gå i pension vid 62 års ålder i stället för 65, minimilönen höjdes

(80 av 1024 ord)

Från Reagan till George W. Bush (1981–2009)

I presidentvalet 1980 besegrades Carter av den konservative republikanen Ronald Reagan, tidigare guvernör i Kalifornien, som vann en jordskredsseger. Carter hade misslyckats i sin kamp mot inflationen, arbetslösheten var hög, och utrikespolitiskt hade inte minst gisslandramat i Teheran liksom den sovjetiska inmarschen i Afghanistan blivit en svår belastning. Reagan hade i sin valkampanj lovat djupgående förändringar, utrikespolitiskt genom amerikansk självhävdelse och konfrontation med Sovjetunionen, inrikespolitiskt bland annat genom kamp för en balanserad budget.

Under Reagans tid kom de första tecknen

(80 av 1564 ord)

Från Obama till Biden

Inte minst till följd av krigen blev den amerikanska ekonomin svårt ansträngd. Finanskrisen 2007–08 var den största finanskris som världsekonomin upplevt sedan den stora depressionen på 1930-talet. I USA fick många husägare svårt att betala sina bolån. I presidentvalet samma år tog både republikanen John McCain och demokraten Barack Obama avstånd från Bushs politik. Obamas paroller om behovet av förändring och optimism inför landets utmaningar ledde honom till seger i valet. När han svors in som USA:s 44:e president 20 januari 2009

(82 av 1209 ord)

Medverkande

  • Alf Björnberg
  • Anders Hansson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Barbro Werkmäster
  • Bengt Rönnhedh
  • Boel Lindberg
  • Britt Tunander
  • Carl Henrik Martling
  • Claes-Göran Holmberg
  • Clemens Altgård
  • Frida Stranne
  • Gunnar Hjert
  • Göran Andersson
  • Göran Rystad
  • Håkan Attius
  • Jan von Konow
  • Johan Warell
  • John-Henri Holmberg
  • Jonas Gruvö
  • Karl-Johan Illman
  • Kjell A. Johansson
  • Klas Hagren
  • Leif Eliasson
  • Lena Karlsson
  • Magnus Sylvén
  • Mattias Gardell
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Monica Boman
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Arne Tjäder
  • Peter A. Sjögren
  • Ragnar Hall
  • Rune Jonsson
  • Solveig Mårtensson
  • Stig Hadenius
  • Sven Behrens
  • Thorbjörn Andersson
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Zander
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
A Field Guide to the Birds of North America, utgiven av National Geographic Society (2:a upplagan 1987);
R.H. Arnett, Jr., American Insects (1993);
J.L. Behler & F.W. King, The Audubon Society Field Guide to North American Reptiles and Amphibians (1979);
L.M. Page & B.M. Burr, A Field Guide to Freshwater Fishes, North America North of Mexico (1991);
I.T. Sanderson, Nordamerikas natur: Landskap, växt- och djurvärld (svensk översättning 1965);
J.O. Whitaker, Jr., The Audubon Society Field Guide to North American Mammals (1980).
Religion:
R. Finke & R. Stark, The Churching of America, 1776–1990 (1992);
C.H. Martling, Gud i USA (1982);
J.G. Melton, Encyclopedia of American Religions (4:e upplagan 1993);
J. Neusner, Fortress Introduction to American Judaism (1994);
H.M. Sachar, A History of the Jews in America (1992);
G.S. Wilmore, Black Religion and Black Radicalism (2:a upplagan 1983);
Y.Yazbeck Haddad & J. Idleman Smith, Muslim Communities in North America (1994).
Utbildning:
E. Ashby, Any Person, Any Study (1971);
J. Ben-David, American Higher Education: Directions Old and New (1972);
L. Cremin, American Education (1988);
T. Husén, Skola och universitet inför 2000-talet (1995).
Sociala förhållanden:
G. Esping-Andersen, The Three Worlds of Welfare Capitalism (1990);
Norman Johnson (utgivare), Private Markets in Health and Welfare (1995);
T. Skocpol, Protecting Soldiers and Mothers: Political Origins of Social Policy in the United States (1992).
Massmedier:
K. Auletta, Three Blind Mice: How the TV Networks Lost Their Way (1991);
B. Bagdikian, The Media Monopoly (4:e upplagan 1992);
E. Emery, The Press and America (1972);
A. Inglis, Behind the Tube: A History of Broadcasting Technology and Business (1990);
C. Stirling & J. Kittross, Stay Tuned: A Concise History of American Broadcasting (2:a upplagan 1990).
Bok- och förlagsväsen:
Charles Lee, The Hidden Public: The Story of the Book-of-the-Month Club (1958);
H. Lehmann-Haupt m.fl., The Book in America (2:a upplagan 1951);
Gamla testamentet Tanselle, Guide to the Study of United States Imprints 1–2 (1971);
J. Tebbel, A History of Book Publishing in the United States 1–4 (1972–81).
Statsskick och politik:
S. Hadenius & A. Lindgren, Det nya USA (2:a upplagan 1988);
J. Hallenberg, Så styrs USA (2009);
J. Hallenberg, The Quest for Control: USA:s säkerhetspolitik efter 11 september (2009);
D. McKay, American Politics & Society (3:e upplagan 1993);
J. Lieberman, The Enduring Constitution (1987).
E. Åsard, Den sårbara supermakten: USA:s väg från John F. Kennedy till Barack Obama (2010).
Rättsväsen:
M. Bogdan, Komparativ rättskunskap (1993).
Litteratur:
S. Bercovitch (utgivare), The Cambridge History of American Literature (1994);
M. Bradbury & R. Ruland, From Puritanism to Postmodernism (1991);
Peter B. High, An Outline of American Literature (1986).
Drama och teater:
K.A. Berney (utgivare), Contemporary American Dramatists (1994);
J.A. Huerta, Chicano Theater: Themes and Forms (1982);
J. Vinson (utgivare), Great Writers of the English Language: 1 Dramatists (1979).
Film:
D. Bordwell m.fl., The Classical Hollywood Cinema: Film Style & Mode of Production to 1960 (1985);
David A. Cook, A History of Narrative Film (2:a upplagan 1990);
J.-P. Coursodon & P. Sauvage, American Directors 1–2 (1983);
J. Monaco, American Film Now (1979);
A. Sarris, The American Cinema: Directors and Directions 1929–1968 (1982);
V. Sjöman, I Hollywood (1961);
R. Sklar, Movie-Made America (2:a upplagan 1994).
Linda Ruth Williams, Michael Hammond,Contemporary American Cinema(2006)
Konst:
The Decade Show: Frameworks of Identity in the 1980s, The New Museum of Contemporary Art (utst.kat, 1990);
Milton W. Brown m.fl., American Art: Painting, Sculpture, Architecture, Decorative Arts, Photography (1979);
L. Lippard, Mixed Blessings: New Art in a Multicultural America (1990);
E. Lucie-Smith, Konsten i dag: Från abstrakt expressionism till 1990-tal (svensk översättning, 2:a upplagan 1989);
B. Rose, American Art since 1900 (1967);
C. Streifer Rubinstein, American Women Artists: From Early Indian Times to the Present (1982);
P. Von Blum, The Critical Vision: A History of Social and Political Art in U.S. (1982).
Konsthantverk:
R.C. Barrett, Bennington Pottery and Porcelain (1958);
W.A. Dyer, Early American Craftsmen (1920);
Leslie Greene Bowman, American Arts and Crafts, Virtue in Design (1990);
E. Hall Bjerkoe, The Cabinetmakers of America (1957);
E. Lucie-Smith, Konsthantverkets historia, (svensk översättning 1982); E.G. Miller, The Standard Book of American Antique Furniture (1950).
Trädgårdskonst:
T. Church, Gardens Are for People (3:e upplagan 1995);
G. Eckbo, Landscape for living (1950).
Musik:
S.A. Floyd, Jr., The Power of Black Music (1995);
Charles Hamm, Yesterdays: Popular Song in America (1979);
C. Hamm, Music in the New World (1983);
H.M. Hitchcock & S. Sadie (utgivare), The New Grove Dictionary of American Music 1–4 (1986);
W. Mellers, Music in a New Found Land: Themes and Developments in the History of American Music (2:a upplagan 1987);
T. Palmer, All You Need Is Love: The Story of Popular Music (2:a upplagan 1984);
J.W. Struble, The History of American Classical Music (1995);
E. Ward m.fl., Rock of Ages: The Rolling Stone History of Rock & Roll (1986).
Dans:
S. Au, Ballet & Modern Dance (1988);
S. Banes, Terpsichore in Sneakers: Post-Modern Dance (1980);
L. Fauley Emery, Black Dance: From 1619 to Today (2:a upplagan 1988);
J.M. Squires & R.E. McLean, American Indian Dances (1963).
Historia:
Håkan Berggren, Förenta Staternas historia (1966);
E. Bjøl, Politikens USA historie 1–3 (1987–88);
A. Brinkley, The Unfinished Nation: A Concise History of the American People (1993);
J. Hope Franklin & A.A. Moss, Jr., From Slavery to Freedom: A History of African Americans (7:e upplagan 1994);
M.B. Norton m.fl., A People and a Nation (4:e upplagan 1994);
W. Nugent, Structures of American Social History (1981);
Thomas G. Paterson m.fl., American Foreign Policy: A History 1–2 (3:e upplagan 1989);
G. Rystad, Dream and Reality: The United States in Search of a Role in the Twentieth Century World (1999);
A.M. Winkler, Förenta Staternas historia efter 1945 (svensk översättning 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, USA. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/usa