Zeus [sɛvs], den antika grekiska religionens högste gud, son till titanerna Kronos och Rhea. Ursprungligen var han himlens, dvs. framför allt väderlekens gud – ”molnskockaren” och ”blixtslungaren” kallas han i de homeriska dikterna – och i arkaisk konst framställs han gärna som den väldige åskguden med blixten i sin hand.

Namnet Zeus, som är belagt redan från mykensk tid (ca 1500–1050 f.Kr.), är

(63 av 446 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Sture Linnér

Litteraturanvisning

Arthur B. Cook, Zeus 1–3 (engelska, 1914–40);
K. Kerényi, Zeus und Hera (1972);
Hugh Lloyd-Jones, The Justice of Zeus (1971);
Martin P:son Nilsson, Geschichte der griechischen Religion 1–2 (1941).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Zeus. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/zeus