Ångermanland, landskap i Norrland. Ångermanland gränsar i söder till Medelpad, i väster till Jämtland, i norr

(15 av 113 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Mats Widgren

Naturlandskap och kulturlandskap

Terrängformer och berggrund

Kustlandet är mer kuperat och växlingsrikt än övriga delar av Ångermanland, och även mer än kustlandet i andra svenska landskap. Detta gäller främst kuststräckan Härnösand–Örnsköldsvik, som också är känd som Höga kusten. Norr därom finns en lägre kusttyp med en kustslätt liksom längs hela den övriga norrlandskusten. Särskilt trakten

(49 av 356 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

Ångermanland har ett kontinentalt klimat, som dock mildras närmast kusten. Medeltemperaturen

(10 av 38 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Växtliv

Ångermanland ingår i norra barrskogsregionen, och barrskogen är vidsträckt inom landskapet. Många av de nordliga skogslandsväxterna återfinns här, t.ex. björnbrodd, kung Karls spira, norna, skogsfru, vitstarr, åkerbär och älvsallat, men också ett ganska stort

(34 av 246 ord)
  • Författare:
  • Olle G. Olsson

Djurliv

Bäver, som är landskapsdjur, har goda stammar. I övrigt är älg, rådjur, rödräv, skogsmård, grävling, hermelin, mink, ekorre och

(18 av 131 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors

Kulturlandskap

Ångermanland intar vad gäller den äldre bebyggelsens gruppering ett mellanläge mellan Västerbottens

(11 av 81 ord)
  • Författare:
  • Mats Widgren

Dialekter

De ångermanländska dialekterna har relativt tydliga gränser i söder och väster, där språkgränsen följer landskapsgränserna. Dialekten i Nordmaling och Bjurholm i Västerbottens län är i grunden ångermanländsk, men västerbottniska inslag i språkväven kan också iakttas här. Nybyggarmålen i Åsele lappmark är även de ångermanländska. Dialekter

(44 av 319 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Ortnamn

Ortnamnen i Ångermanland visar att landskapet språkligt sett starkt påverkats västerifrån. Vissa tecken tyder till och med på att Ångermanland varit en del av en västlig kulturprovins. De starkt förändrade bebyggelsenamnen på efterleden -vin (’betesmark’ e.d.) indikerar detta, t.ex. de starkt ombildade namnen, Mäja (kanske bildat till mad ’sank ängsmark’) och Hämra (till hammar ’bergshöjd’). Västliga är också bebyggelsenamnen på -hem som i Ångermanland kan antas betyda ’gård’. Exempel på sådana namn

(73 av 527 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Liksom övriga landskap i Norrland befolkades Ångermanland först i kusttrakterna och älvdalarna. De stora skogarna spelade tidigt en viktig roll som betesmark för boskap och under

(25 av 181 ord)
  • Författare:
  • Martin Fritz

Konst

Ångermanlands äldsta bildskatt är de ca 5 000 år gamla hällristningarna vid Nämforsen. Från medeltiden finns målningar och skulpturer bevarade i några kyrkor, t.ex. i Ytterlännäs med 1700-talsinredning av ångermanländska allmogekonstnärer, men de flesta föremålen finns på Länsmuseet i Härnösand.

Under

(42 av 302 ord)
  • Författare:
  • Barbro Werkmäster

Arkitektur

Timret som byggnadsmaterial och knuttimringstekniken dominerade bebyggelsens karaktär och form i Ångermanland ända fram till 1800-talets slut. Den åttknutade parstugan förekom till 1800-talets mitt, då korsbyggnaden med fyra rum blev ett vanligt inslag i landskapet. Under samma tid var även enkelstugan en vanlig hustyp i Ångermanland. Byarnas gårdar

(49 av 353 ord)
  • Författare:
  • Inger Liliequist

Musik

Den mest bekanta delen av Ångermanlands folkliga musikliv utgörs av Ådalens dragspelstraditioner. Dragspelet fick ett starkt fäste i slutet av 1800-talet när träindustrin etablerades i området. Kända dragspelare

(28 av 204 ord)
  • Författare:
  • Gunnar Ternhag

Folkkultur

I likhet med angränsande nordsvenska kustlandskap har Ångermanlands folkkultur sedan sekler utsatts för stark påverkan utifrån. Man kan dels peka på bottniska handelstvånget, som från medeltiden och fram till slutet av 1700-talet ställde de nordsvenska kuststäderna i en beroendeställning till huvudstaden och som därigenom öppnade vägen för kulturell

(48 av 347 ord)
  • Författare:
  • Mats Hellspong

Ångermanland i litteraturen

Av äldre författare i Ångermanland får Frans Michael Franzén, biskop i Härnösand på 1830-talet, räknas som den främste. Han skrev flera alltjämt sjungna psalmer och även mer världsliga dikter. Elias Sehlstedt växte upp i Härnösand, och hans tidiga

(39 av 282 ord)
  • Författare:
  • Carl Olov Sommar

Förhistoria

Omkring 6500 f.Kr. var Ångermanland fritt från inlandsis, men den nuvarande kusten, liksom Ådalen, låg under havsytan. Vid strandlinjer längs den dåvarande kusten från ca 6000–5000 f.Kr., som nu kan ligga långt in i landet, har boplatser med stenavslag och

(42 av 300 ord)
  • Författare:
  • Evert Baudou

Historia

Ångermanland räknades ursprungligen, liksom övriga Norrland, till Hälsingland, men det framträder under 1300-talet som ett särskilt landskap. Det var då indelat i skeppslag som lydde under Upplands lagman. Mot slutet av 1300-talet låg en borg, Styresholm, vid Ångermanälven. Vid medeltidens slut hade en ganska

(45 av 323 ord)
  • Författare:
  • Gustaf Jonasson

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
Olof Elofson & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Ångermanland och Medelpad ( 1953);
J. Mascher, Ångermanlands flora ( 1990).
Kulturlandskap:
R. Gothe, Finnkolonisationen inom Ångermanland, södra Lappmarken och Jämtland: Kultur- och bebyggelsehistoriska undersökningar från 15-, 16- och 1700-talen ( 1948);
J. Westin, Kulturgeografiska studier inom Nätra-, Näske- och Utbyåarnas flodområden samt angränsande kusttrakter ( 1930).
Dialekter:
T. Bucht, Språket i Härnösand ( 1970);
K.-H. Dahlstedt, ”Skuleskogen – en dialektgeografisk barriär?”, Festskrift till Åke Granlund 28.4.1984 ( 1984);
J. Nordlander, Ordbok över Multråmålet ( 1933);
Sven Söderström, Arnäsmålet: Ordbok över en ångermanländsk dialekt. På grundval av Ella Odstedts samlingar ( 1994).
Ortnamn:
Sveriges ortnamn: Ortnamnen i Västernorrlands län. Territoriella namn 1–4 ( 1955–72);
T. Bucht, ”Till frågan om vin-namn i Ångermanland”, Namn och bygd 1944;
T. Bucht, ”Några ångermanländska ånamn”, Namn och bygd 1966.
Konst:
Byggnader och skulpturer i Härnösand, utgiven av Härnösands kommun ( 1986);
Gudrun Lindahl, Örnsköldsviks konst: 100 år 1977: Historik och konstnärsbiografier (2:a upplagan 1983);
Gudrun Lindahl m.fl., Konst, musik, litteratur i Ådalen ( 1983).
Arkitektur:
Bo Hellman (utgivare), Byggnader och kulturmiljöer ( 1977);
M. Hofrén, ”Nordsvenska studier och essayer”, Nordiska museets handlingar ( 1962);
I. Telhammer, Ådalens kyrkor ( 1982);
I. Telhammer, Från syndafall till himmelsfärd ( 1983).
Musik:
T. Bucht, Härnösands musiksällskap 1842–1942 ( 1942);
M. Jersild, K.P. Lefflers folkmusiksamling 1–2 ( 1987–91).
Förhistoria:
E. Baudou & K.-G. Selinge, Västernorrlands förhistoria ( 1977);
L. Grundberg & L. Edblom, Arkeologi Nolaskogs: Fornlämningar, fynd och forskning i norra Ångermanland ( 1992).
Historia:
L. Guvå, Ångermanland ( 1983);
L.-G. Tedebrand, Västernorrland och Nordamerika 1875–1913 ( 1972);
K. Ullenhag, Sörkörare: Bönder med lärft på lassen från norra Ångermanland 1750–1850 ( 1982).