biologiska stridsmedel, B-stridsmedel, biologiska vapen, är enligt FN-rapporten FN A/7575 (1969) ”levande organismer – av vilken beskaffenhet de vara må – eller smittsamt material som härrör från dem, vilka är avsedda att vålla sjukdom eller död bland människor, djur eller växter och vilka för sina verkningar är beroende av förmågan att förökas inom den människa, växt eller det djur som angrips”. En tidigare benämning är bakteriologiska stridsmedel. Om användning av och skydd mot biologiska stridsmedel se biologisk krigföring.

Främst utgörs

(80 av 700 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Roger Roffey

Litteraturanvisning

”Biologiska stridsmedel”, FOA orienterar om ( 1985);
O. Bring, Nedrustningens folkrätt ( 1987).