grundskola, den obligatoriska nioåriga skola som infördes genom riksdagsbeslut 1962. Till grundskoleutbildningen räknas förutom grundskolan även grundsärskolan, sameskolan och specialskolan

(19 av 139 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Bertil Gran

Styrning och granskning

Riksdag och regering sätter ramarna för grundskolan. Bestämmelserna finns i skollagen och ett antal förordningar, t.ex. skolförordningen och läroplanerna.

Nu

(20 av 149 ord)

Undervisning

Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas och utformas inom ramen för en i

(19 av 141 ord)

Bedömning

Elevernas lärande bedöms av läraren, och bedömningen ligger till grund för omdömen och betyg. Minst

(14 av 105 ord)
  • Författare:
  • Bertil Gran
  • Birgitta Melén

Historik

För den obligatoriska skolans äldre historia, se folkskola. När den 6-åriga folkskolan allmänt infördes 1842 fick vårt land ett ”parallellskolesystem”. Kommunala folkskolor och statliga högre skolor löpte parallellt med varandra. För studier vid de senare krävdes till en början inga föregående studier i folkskola. Parallelliteten ökades genom att även kommunerna började införa s.k. högre skolor (jämför kommunal mellanskola, flickskola, fortsättningsskola och praktisk mellanskola). Skolväsendet blev alltmer svåröverskådligt. De statusmässigt högtstående urvals- och examensskolorna skilde sig tydligt från de övriga

(80 av 702 ord)
  • Författare:
  • Bertil Gran
  • Sixten Marklund

Litteraturanvisning

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ( 2011);
Skolförordningen, SFS 2011:185 ( 2011);
Skollagen, 2010:800 ( 2010);
L.F. Ljunghill, En skola för alla – vad blev det av visionerna? ( 1995);
S. Marklund, Skolsverige 1950-1975 1–7 ( 1980–90);
B. Lindensjö & U.P. Lundgren, Utbildningsreformer och politisk styrning ( 2000).