Island, stat i Nordatlanten; 103 000 km2 (100 260 km2 landareal), 327 100 invånare (2014

(16 av 115 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson
  • Jan von Konow

Inledning

Island domineras av ett platå- och fjordlandskap med en medelhöjd av 500 m ö.h. På ön finns 200–300 vulkaner, varav ett 30-tal är aktiva. En dryg tiondel av

(30 av 216 ord)
  • Författare:
  • Anders Jönsson

Natur

Terrängformer och berggrund

Island är en ung lavaplatå med inte mindre än 200–300 vulkaner, varav ett 30-tal är aktiva. Ön avviker geologiskt sett radikalt från de närmaste landområdena Grönland, Skottland och Norge. Öns vulkaniska karaktär har sin förklaring i att den är en över havsytan uppstickande del av Atlantiska centralryggen. Anledningen till att det bildats en stor ö här är att ryggen ligger rakt över en hetfläck, vilket resulterat i ett onormalt stort utflöde av magma.

image/jpeg

Island

(80 av 741 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

Islands läge huvudsakligen söder om polcirkeln medför ett fuktigt klimat som gränsar mellan varmtempererat och kalltempererat (se klimat: Jordens klimat). Klimatet mildras av de kringliggande stora havsvidderna och av Nordatlantiska strömmen med dess västliga gren, Irmingerströmmen, vilken stryker nära syd-, väst- och delar av nordkusten. Norrifrån kommer dock en

(48 av 346 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens
  • Johan Warell

Växt- och djurliv

Islands flora och fauna är relativt ung och artfattig. Invandringen av växter och djur skedde först efter senaste nedisningen och det låga artantalet beror på Islands isolerade och nordliga läge. Arterna är nordvästeuropeiska med få rent arktiska inslag och inga endemiska arter.

Numera är en fjärdedel av Island täckt av vegetation, jämfört med det dubbla vid tiden för de första bosättningarna på Island på 800-talet. De tidiga bosättarna utnyttjade de lågvuxna björkskogarna (då 30 procent av öns yta) som bränsle

(80 av 704 ord)
  • Författare:
  • Sven-Axel Bengtson
  • Magnus Sylvén

Naturskydd

Naturskyddet på Island utgörs av landsparker, nationalparker, naturreservat och monument och omfattar ca 15 % av landets yta. Ett 80-tal naturskyddade områden finns på Island (2012).

Nationalparker

(26 av 191 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell

Befolkning

År 2014 var Islands födelse- och dödstal 13 respektive 7 promille, vilket ger en naturlig befolkningstillväxt av 0

(17 av 126 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Språk

Officiellt språk är isländska. Danska har av historiska skäl en gynnad

(10 av 38 ord)
  • Författare:
  • Gösta Holm
  • Halldór Sigurðsson

Religion

Om förkristen religion på Island, se fornnordisk religion. Redan under 800-talet bosatte sig iriska munkar på Island, men deras inflytande var av kort varaktighet. I slutet av 900-talet nåddes Island av saxisk mission, och på Alltinget ca år 1000 antogs kristendomen som Islands religion med förbehållet att den äldre religionen skulle vara tillåten under ett övergångsskede. Den fornnordiska mytologin levde sedan kvar

(63 av 450 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Göran Gustafsson

Utbildning

Island har allmän skolplikt för barn i åldern 6–16 år. Skolplikten infördes 1907 för alla barn i åldern 10–14 år. Tidigare baserades utbildningen på frivillig undervisning, vilken huvudsakligen sköttes av kyrkan. År 1934 förlängdes skolplikten med tre år och 1946

(41 av 299 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gudmundur Kristjansson

Sociala förhållanden

Under 1900-talet har ett omfattande socialförsäkringssystem vuxit fram parallellt med det isländska välfärdssamhället. Försäkringarna liknar i stora drag dem som finns i de övriga nordiska länderna. Det finns allmän ålderspension, änkepension, arbetsskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring, liksom familjestöd m.m.

År 1946 stiftades en försäkringslag som behandlade sjukdoms-, arbetslöshets-, handikapp-, ålderdoms- och socialhjälpsfrågor. Därmed blev Island det första nordiska

(58 av 420 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gudmundur Kristjansson

Mynt

De äldsta mynt som funnits i Island är romerska, sannolikt ditförda av irländare. Från landnamstiden till 1800-talet cirkulerade främmande mynt, huvudsakligen norska och danska, som betalningsmedel. 1873 års

(28 av 201 ord)
  • Författare:
  • Bertel Tingström

Ekonomi och näringsliv

Fiske och fiskeprodukter har under många år varit grundvalen för Islands ekonomi; fram till 2000 svarade fiskenäringen för

(17 av 126 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Jordbruk

Lantbruket är främst inriktat på djuruppfödning, vilket delvis beror på att det svala klimatet gör det svårt att odla

(18 av 134 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Fiske

Det djupa och näringsrika havet runt Island ligger i gränsområdet mellan varma och kalla strömmar och ger därmed goda förutsättningar för fiske. Fisket står för nästan 40

(26 av 190 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Island saknar brytvärda mineralresurser. Produktion av industrimineraler omfattar cement, naturgrus och krossad grus, sand, pimpsten, salt och scoria. Aluminium och kiseljärn utvinns från importerade råvaror genom utnyttjande av billig geotermisk energi

(30 av 215 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson
  • Johan Warell

Industri

Islands industri är mångsidig och sysselsätter närmare 1/4 av de förvärvsarbetande. Den viktigaste enskilda

(14 av 100 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Utrikeshandel

Under många år har fisk och fiskeprodukter dominerat Islands export, men

(10 av 69 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Turism och gastronomi

I förhållande till den egna befolkningens storlek är utlandsturismen relativt omfattande med drygt 1 miljon utländska besökare per år. De flesta besökarna kommer från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark och Sverige.

Det

(30 av 216 ord)
  • Författare:
  • Anders Jönsson
  • Tove Janson Borglund

Transporter

Island har inga järnvägar, och vägnätet om totalt 12 900 km är av mycket

(13 av 95 ord)
  • Författare:
  • Ulf Erlandsson

Massmedier

Den isländska mediemarknaden har genomgått en stor omvandlingsprocess sedan början av

(10 av 62 ord)
  • Författare:
  • Jonas Gruvö

Internet och mobiltelefoni

Drygt 93 % av befolkningen i åldrarna 16–74 är på Internet dagligen, vilket gör att islänningarna hamnar i absoluta världstoppen när det gäller Internetanvändning

(23 av 167 ord)

TV och radio

Radio- och TV-branschen är organiserad som i övriga Norden. Det statsägda RÚV (RikisútvarpiÐ) hade länge monopol på radio

(20 av 144 ord)

Dagspress och magasin

Tidningsmarknaden på Island förändrades radikalt 2001 med lanseringen av gratistidningen FrettablaÐiÐ, med svenska Metro som förebild. Tidningen distribueras till drygt 80 000 hushåll dagligen och är den mest lästa i landet. Den anses stå Socialdemokraterna nära och förespråkar ett EU-medlemskap. FrettablaÐiÐ ägs

(44 av 321 ord)
  • Författare:
  • Jonas Gruvö

Bok- och förlagsväsen

Islands bokväsen har en märklig förhistoria. Under medeltiden präntade flitiga avskrivare på kalvskinn ned muntligt traderad poesi och prosa och räddade därmed åt eftervärlden några av Nordens dyrbaraste litterära

(28 av 207 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Peter A. Sjögren
  • Peter Hallberg

Statsskick och politik

Island är en republik med parlamentarisk demokrati. Grundlagen från 1944 ger presidenten, utsedd i allmänna val vart fjärde år, en stark ställning, men i praktiken har denna mest haft ceremoniella funktioner. Man har flera gånger valt oberoende kulturpersonligheter hellre än politiker: arkeologen Kristján Eldjárn (1968–80) och teaterchefen Vigdís Finnbogadóttir (1980–96). Ólafur Ragnar Grímsson (1996–) är dock en mer traditionell politikertyp, som också några gånger har visat att han inte är främmande för att utnyttja

(80 av 829 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

Rättsväsen

Rättsordningen på Island är nära besläktad med norsk och dansk rätt, i synnerhet

(12 av 87 ord)
  • Författare:
  • Ulf Arvidsson
  • Michael Bogdan

Försvar

Island har inget eget försvar. Försvaret grundas på medlemskap i NATO (1949) och

(12 av 89 ord)
  • Författare:
  • Göran Andersson

Litteratur

Från landnamstid till ca 1200

De norska nybyggare som från slutet av 800-talet satte kurs mot Island förde hemifrån med sig en rik flora av traditioner och minnen. En stor del av dessa var sagor, dvs. berättelser av både

(34 av 245 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

1200-talet

Det verkligt stora seklet i medeltida isländsk litteratur var 1200-talet. Inte minst tillkom då, med spridning över hela seklet, de som genre unika islänningasagorna (släktsagor, ättesagor). Det var anonyma texter med höjdpunkter som ”Egill Skalla-Grímssons saga”, ”Laxdœla saga

(41 av 294 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

1300 till reformationen

Det nya seklet medförde en skörd av ”efterklassiska” islänningasagor. 1300-talet blev annars en tid av sammanställning och antologier av äldre texter. Viktiga sådana handskrifter är ”MöÐruvallabók

(28 av 200 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

Från reformation till 1800

År 1550 halshöggs Islands siste katolske biskop, Jón Arason, som hårt hade motsatt sig den från Danmark påbjudna reformationen. En viktig litterär uppgift blev nu bibelöversättningen, som med Nya Testamentet (1540) blev den första alltjämt bevarade tryckta

(37 av 271 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

Från 1800 till och med första världskriget

I början av 1800-talet tog man i kretsen av isländska intellektuella i Köpenhamn intryck av den romantiska strömningen på kontinenten liksom av tidens politiska frihetsrörelser. Nu inleddes en mera samlad och målmedveten kamp för nationellt oberoende, under ledning av historikern och politikern Jón SigurÐsson. Kring tidskriften Fjölnir (från 1835) samlades unga islänningar som drömde om en nationell väckelse

(60 av 432 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

Mellankrigstiden

Vid tiden för första världskrigets slut framträdde den isländska lyriken med nya ämnen och former. Isen bröts av Stefán SigurÐsson frá Hvítadal

(24 av 175 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg

Republiken

Utropandet av Island som republik 1944 innebar en mäktig stimulans också för litteraturen. Krigsslutet medförde en mängd nya internationella kontakter och impulser. Men den amerikanska krigsmaktens fortsatta närvaro på Island, i NATO:s namn, förblev under decennier ett irritationsmoment ofta uttryckt i dikten. Även glesbygdens snabba avfolkning var ett socialt problem som avhandlades i tidens prosa.

GuÐmundur Daníelsson väckte

(60 av 435 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg
  • Ingemar Breithel

Barn- och ungdomslitteratur

Få böcker för barn utgavs i Island före 1900-talet. Åren 1907–08 utkom barndomsminnen av

(15 av 108 ord)
  • Författare:
  • Eva Nordlinder

Drama och teater

Säkra prov på isländsk dramatik finner man först vid katedralskolan i Skálholt under förra delen av 1700-talet, och då i skoldramats blygsamma form, närmast med pedagogiskt syfte. På 1800-talet tog det växande Reykjavík ledningen, då det i gymnasieskolans regi gavs

(43 av 308 ord)
  • Författare:
  • Peter Hallberg
  • Per Arne Tjäder

Film

Samproduktioner med andra länder i filmatiseringar av kända sagor eller moderna litterära verk, som den svensk–isländska ”Salka Valka” (1954) baserad på Laxness roman, dominerar den isländska filmhistorien. Starten för isländsk TV

(31 av 225 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper

Konst

Medeltiden

I jämförelse med litteraturen är den medeltida konsten på Island av ringa omfattning. Den består främst av träskärarkonst och bokmåleri, men enligt skriftliga källor fanns det också väggmålningar i en del av de nu försvunna medeltidskyrkorna. Vid medeltidens början

(38 av 276 ord)
  • Författare:
  • Torkel Eriksson

1900-talets friluftsmåleri och symbolism

Den isländska bildkonsten återuppväcktes i början av 1900-talet, då konstnärer som på 1890-talet utbildats i Köpenhamn återvände till Island för

(21 av 153 ord)
  • Författare:
  • Júlíana Gottskálksdóttir

Modernism

Som elev till Matisse och uttolkare av Cézannes konst blev Jón Stefánsson den huvudsaklige representanten för en modernistisk konstuppfattning i den under 1920-talet mognande isländska bildkonsten. Han kom att utöva ett starkt inflytande på såväl de samtida som en följande generation av isländska konstnärer. Ett radikalt inslag blev Finnur Jónssons kubistiska och nonfigurativa arbeten från hans studietid på 1920-talet

(64 av 461 ord)
  • Författare:
  • Júlíana Gottskálksdóttir
  • Ingemar Breithel

Arkitektur

De äldsta bevarade byggnaderna på Island stammar från den danska monopolhandeln på 1700-talet. Det är enkla, prefabricerade envåningshus av trä som importerats till Island där de uppförts på olika handelsplatser. Från 1700-talet stammar också ett antal offentliga byggnader av natursten, uppförda efter danska hovbyggmästares ritningar. Bland dem är bostadshuset på Vidö (1752–55) av Nicolai Eigtved och Hólars

(60 av 431 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Júlíana Gottskálksdóttir

Musik

Islänningarnas armod och isolering har resulterat i en instrumentfattig musikhistoria. Dansen

(10 av 57 ord)
  • Författare:
  • Carl-Gunnar Åhlén

Klassisk musik

Till tusenårsjubileet av Islands kolonisation 1874 skrev Matthías Jóchumsson nationalsången ”Ó GuÐ vors lands”, tonsatt av den i Leipzig utbildade Sveinbjörn Sveinbjörnsson (1847–1927), som var den förste tonsättaren att ägna sig åt konstmusik. Tillkomsten av domkyrkoorgeln i Reykjavík 1840 öppnade landet för utländska impulser. Som den främste domkyrkoorganisten anses Páll Ísólfsson (1893–1974), elev till Max Reger och assistent till Karl Straube i Leipzig, efter återkomsten

(70 av 507 ord)
  • Författare:
  • Carl-Gunnar Åhlén

Populärmusik

Islands rika folkmusiktradition är alltjämt i högsta grad levande bland den isländska befolkningen. Särskilt stark är traditionen med episka dikter, rímur, framförda av manliga sångsolister. Den dansk-isländska sångerskan Engel Lund (1900–96) gjorde från 1930-talet en stor insats för nedtecknandet och bevarandet av isländska folksånger. Efter andra världskriget framträdde flera

(52 av 376 ord)
  • Författare:
  • Ingemar Breithel

Dans

Den äldsta beskrivningen av isländsk dans stammar från ”Descriptio Islandiæ” (ca 1590), som dock är fragmentarisk och delvis motsägelsefull. Där skiljs på danserna chorea och saltatio, av vilka den förstnämnda dansades parvis på stället och den sistnämnda var en långsam

(39 av 285 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Unnur Guðjónsdóttir

Folkkultur

Alltsedan landnamstid har Islands bebyggelse legat längs kuster och fjordar och på några få öar. Inlandet var länge obebyggt. Avstånden mellan gårdarna kunde vara kilometerlånga. Byar har aldrig funnits. Vid 1900-talets början, då 80 % av befolkningen bodde på landsbygden, fanns överallt en levande folklig kultur med rötter i vikingatid. De flesta islänningar var bönder med fårskötsel som huvudnäring.

Under tidig

(60 av 433 ord)
  • Författare:
  • Olov Isaksson

Sport

Islands nationalidrott är den fornnordiska brottningen glima med anor från vikingatiden. Den utövas flitigt på Island och numera arrangeras

(18 av 132 ord)
  • Författare:
  • Ted Bjarme

Arkeologins vittnesbörd om kolonisationen

De äldsta spåren av bosättning på Island utgörs främst av boplatser och gravar, men även några silverskatter har påträffats. Synliga lämningar vid tingsplatser och handelsplatser härrör huvudsakligen från medeltiden. Förkristna tempel, s.k. gudahov, omtalas i medeltida litteratur men har inte

(40 av 292 ord)
  • Författare:
  • Ingmar Jansson

Historia

Stormannaväldet (till 1262)

De äldsta skriftliga källorna, från 1100-talet, uppger att kolonisationen inleddes 874 när Ingólfur Arnarson skall ha slagit sig ner vid det senare Reykjavík. Tiden till 900-talets mitt kallas landnámsöld, kolonisationstiden. Islänningasagorna berättar livfullt och detaljerat om Islands tidiga historia, men de är skrivna långt

(48 av 348 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

Norsk och engelsk tid (1262–1550)

Slutet på sturlungatidens strider blev att alltinget 1262 underkastade sig Norges kung. Detta bekräftades på lokala ting 1263–64. I gamli sáttmáli (gamla fördraget) lovade kungen att Island skulle få behålla sina egna lagar och att en viss handel skulle upprätthållas, mot att

(44 av 318 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

Under den danska kronan (1550–1848)

För första gången nådde nu kungamakten effektivt till Island Hirdstyraren, ofta islänning, avlöstes av hövitsmannen, vanligen en dansk amiral, och hans danske fogde på BessastaÐir. Biskoparna tillsattes av kungen, som också drog in klostrens stora jordegendomar. Under biskop GuÐbrandur Thorláksson genomfördes reformationens andliga sida målmedvetet med hjälp av tryckeriet på Hólar, bl.a. med bibelöversättningen 1584. Därigenom bevarades isländska som kyrko- och kulturspråk och utträngdes inte av danskan

(71 av 511 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

Mot självständighet (1848–1940)

En nationell rörelse började spira bland isländska studenter i Köpenhamn under 1830-talet. När enväldet föll i Danmark 1848 fanns det här en grupp som också kunde ställa radikala krav på självstyrelse för Island. Obestridd ledare var språkvetaren Jón SigurÐsson, hela livet verksam i Köpenhamn men länge alltingspresident och en outtröttlig inspiratör och agitator för liberala reformer på Island.

En vald, rådgivande församling med det

(66 av 478 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

En modern industristat (från 1940)

Sedan Danmark besatts av Tyskland ockuperade britterna Island 10 maj 1940. Regeringen accepterade under protest det brittiska skyddet. År 1941 tog amerikanska trupper över. Island blev en viktig knutpunkt i de allierades trafik över Atlanten. De utländska trupperna gav rikliga arbetstillfällen för islänningar inom service och anläggningsarbete. Fiskexporten till Storbritannien hade gyllene tider. Arbetslösheten försvann, köpkraften ökade och inflationen galopperade. På en rad områden omskapades Island radikalt under andra världskriget. Flygplatser och vägar kom t.ex. att knyta ihop landet som

(80 av 1 143 ord)
  • Författare:
  • Harald Gustafsson

Litteraturanvisning

Allmänt:
Hjálmar R. BárÐarson, Iceland, a Portrait of Its Land and People ( 1982);
Olov Isaksson & S. Hallgren, Is och eld ( 4:e upplagan 1979).
Terrängformer och berggrund:
Páll Imsland, ”Vulkaner, is och kokande vatten – Islands geologiska historia”, Gardar 1985;
SigurÐur Thórarinsson, ”Iceland”, i A. Sømme (utgivare), A Geography of Norden ( 2:a upplagan 1968);
SigurÐur Thórarinsson, Surtsey: En ö stiger ur havet (svensk översättning 1966).
Klimat:
G.H. Liljequist, Klimatologi ( 1970).
Växt- och djurliv:
Hjálmar R. BárÐarson, Birds of Iceland ( 1986);
HörÐur Kristinsson, A Guide to the Flowering Plants and Ferns of Iceland (engelsk översättning 1987).
Religion:
J. Gíslason, ”Kirke og samfund i Island 1930–1945”, i Ingun Montgomery & Stein Ugelvik Larsen (utgivare), Kirken, krisen og krigen ( 1982);
P. Pétursson, ”Island”, i Göran Gustafsson (utgivare), Religiös förändring i Norden 1930–1980 ( 1985).
Massmedier:
R.G. Picard, The Ravens of Odin ( 1988);
E. Østgaard (utgivare), Pressen i Norden ( 1978).
Statsskick & Politik:
Roger Boyes, Meltdown Iceland: How the Global Financial Crisis Bankrupted an Entire Country ( 2010).
Litteratur:
Kristinn E. Andrésson, Det moderna Islands litteratur 1918–1948 ( 1955);
R. Beck, History of Icelandic Poets 1800–1940 ( 1950);
M. Brøndsted (utgivare), Nordens litteratur 1–2 ( 1972);
Stefán Einarsson, A History of Icelandic Literature ( 1957);
Stefán Einarsson, History of Icelandic Prose Writers 1800–1940 ( 1948);
P. Hallberg, Den fornisländska poesien ( 1962);
P. Hallberg, Den isländska sagan ( 2:a upplagan 1964);
Jónas Kristjánsson, Eddas and Sagas: Iceland’s Medieval Literature ( 1988);
SigurÐur A. Magnússon, Postwar Poetry of Iceland ( engelsk översättning 1982);
Drama och teater:
Iceland 1986, utgiven av Islands riksbank ( 1987);
Stefán Einarsson, Íslensk leiklist 1 ( 1991).
Musik:
Göran Bergendal, Arts and Culture in Iceland: Music ( 1990);
Göran Bergendal, New Music in Iceland ( 1991);
Jón Leifs, Islands künstlerische Anregung ( 1951).
Folkkultur:
Árni Björnsson, Icelandic Feasts and Holidays ( 1980);
A. Boucher (utgivare), Icelandic Folktales 1–3 ( 1977).
Den arkeologiska bakgrunden:
Hikuin 1989; Hus och gård och bebyggelse, 16:e nordiska arkeologmötet 1982 ( 1983);
Kristján Eldjárn, Kuml og haugfé úr heiÐnum siÐ á Íslandi ( 1956);
Margrét Hermanns-AuÐardóttir, Islands tidiga bosättning ( 1989).
Historia:
SigurÐur Lindal ( utgivare), Saga Íslands 1–5 ( 1974–90);
Björn Thorsteinsson, Island ( 1985).