jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med

(22 av 152 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Olika typer av jämställdhet

Man kan tala om kvantitativ respektive kvalitativ jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet kallas för rättviseaspekten. Det är helt enkelt orättvist att vissa människor utan

(22 av 152 ord)

Historia

Jämställdhetssträvandena har sina historiska rötter i den tidiga kvinnorörelsen, där kampen för kvinnlig rösträtt var av särskild betydelse.

(18 av 127 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Nationellt och internationellt jämställdhetsarbete

Som strategi i samhällsutvecklingen har Sverige, liksom EU, antagit det övergripande målet att ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra och beaktas inom alla delar av regeringens arbete liksom inom statliga verk och myndigheter. Se vidare jämställdhetsintegrering.

I Sverige bedrivs regeringens jämställdhetsarbete av en jämställdhetsminister, som har hjälp av en jämställdhetsenhet. Varje län har också en person som

(55 av 389 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Arbetsmarknad

Att beskriva kvinnors och mäns historiska arbetssituation är problematiskt på grund av statistiska felkällor. En problematik är att statistiken har redovisat det betalda arbetet, men inte det obetalda. Därigenom har mäns arbete varit mer synligt än kvinnors (jämför kvinnoarbete). Detta är i vissa fall fortfarande ett problem, inte minst globalt sett.

Under 1900-talet ökade kvinnors expansion på den registrerade arbetsmarknaden från 25 % av arbetskraften i början av seklet till att mot slutet uppgå till nära hälften av arbetskraften. Sverige hade

(80 av 665 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Försörjning

Fram till 1900-talets början tillgodosågs kvinnors och mäns försörjning i huvudsak genom egen produktion i jordbrukarhushållen. Med industrialismen och inflyttningen till städerna uppstod en situation där ogifta kvinnor och mödrar behövde försörja sig själva genom lönearbete eller egen verksamhet, men först 1884 förklarades ogifta kvinnor myndiga vid 21 års ålder. Därmed

(51 av 364 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Utbildning

Den allmänna folkskolan, som infördes 1842, gav både pojkar och flickor rätt till grundläggande skolutbildning. En mer teoretiskt inriktad utbildning fanns dock inom de allmänna läroverken, till vilka endast pojkar hade tillträde. År 1870 fick flickor möjlighet att ta studenten som privatister. Först 1927 öppnades de statliga

(47 av 334 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Familj och föräldraskap

Under de senaste decennierna har förändringar ägt rum inom familjeområdet. Kvinnors förvärvsarbete innebär att de flesta familjer i Sverige numera är tvåförsörjarfamiljer. Även om ca 75 % av alla barn i åldern 0–17 år och ca 87 % av barn i åldern 0–6 år lever tillsammans med båda sina biologiska föräldrar (SCB,

(50 av 354 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Makt och inflytande

I början av 1970-talet användes könskvotering för att främja kvinnors del i den politiska makten. Norge är det land i Norden där könskvotering tillämpats mest. I de svenska politiska partierna har det funnits ett starkt motstånd mot att formalisera regler om könskvotering. Krav från bl.a. opinionsgruppen Stödstrumporna inför valet 1994 ledde till att partierna införde principen om ”varannan damernas”,

(59 av 419 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Gunnel Forsberg
  • Berit Sundgren Grinups

Litteraturanvisning

Förskolan del 1: 1968 års Barnstugeutredning, SOU 1972:26;
Förskolan del 2: 1968 års Barnstugeutredning, SOU 1972:27;
Varannan damernas: Slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresentation, SOU 1987:19;
Löneskillnader och lönediskriminering: Om kvinnor och män på arbetsmarknaden, SOU 1993:7;
Ty makten är din, SOU 1998:6;
Europe in Figures, utgiven av Eurostat ( 5:e upplagan 2000);
Kyrkoordning för Svenska kyrkan ( 2000);
Lönestatistisk årsbok, utgiven av Statistiska centralbyrån ( 2000);
På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet, utgiven av Statistiska centralbyrån ( 2008);
Regeringens jämställdhetspolitik – inför 2000-talet, utgiven av Regeringskansliet ( 2000);
Båda blir bäst: Attityden till delad föräldraledighet, utgiven av Riksförsäkringsverket ( 2000);
G. Ahrne & C. Roman (utgivare), Hemmet, barnen och makten: Förhandlingar om arbete och pengar i familjen ( 1997);
L. Askland & S.O. Sataøen (utgivare), Hva skal vi med menn?: Om betydningen av menn i pedagogisk arbeid med små barn ( 1998);
C. Bergqvist (utgivare), Likestilte demokratier?: Kjønn og politikk i Norden ( 1999);
B. Berner, ”Kvinnor, kunskap och makt i teknikens värld”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 1982;
B. Flising, Rekrytering av män till offentlig barnomsorg ( 1997);
Y. Hirdman, Att lägga livet till rätta ( 2:a upplagan 2000);
J. Juul Jensen, Menn i daginstitusjoner: Ett europeiskt perspektiv ( 1998);
J. Lovenduski & P. Norris (utgivare), Gender and Party Politics ( 1993);
R. Moss Kanter, Men and Women of the Corporation, ( 2:a upplagan 1993);
A. Phillips, Närvarons politik ( 2000);
I. Wernersson & R. Lander, Män och kvinnor i barnomsorgen: En analys av könskvotering, yrkesval och arbetstrivsel ( 1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jämställdhet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet