kemisk analys, bestämning av kemisk sammansättning. Kvalitativ analys innebär att beståndsdelar i det studerade provet identifieras, kvantitativ analys att mängder av ingående beståndsdelar bestäms. Många moderna metoder ger

(27 av 196 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Kvalitetskontroll vid kvantitativ kemisk analys

Kvaliteten på ett analysresultat bestäms av hur väl det rapporterade kvantitativa resultatet stämmer överens med den sanna halten. Kvaliteten är god om skillnadens (analysfelets) storlek är känd och acceptabel för användaren. Kemiska analysresultat kan liksom andra mätresultat vara behäftade med olika fel och osäkerheter (jämför fel). Precision är ett mått på hur väl ett mätresultat kan

(55 av 394 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Moderna metoder

Under de senaste årtiondena har de instrumentella analysmetoderna snabbt utvecklats. Klassiska tekniker som titrering och gravimetri används allt mindre, då de är arbetskrävande och svåra att automatisera och därför mindre lämpade för det stora antal kemiska analyser som ofta måste utföras inom modern industri, medicin och miljöövervakning. De kan inte heller mäta sig med moderna instrumentella metoder vad beträffar detektionsgräns, selektivitet

(60 av 432 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Spektroskopiska metoder

Spektroskopiska analysmetoder utnyttjar växelverkan mellan materia och elektromagnetisk strålning, såsom röntgenstrålning, ultraviolett, synligt och infrarött ljus samt radiovågor. Med röntgenfluorescensteknik kan de flesta grundämnen snabbt kvantitativt bestämmas i framför allt fasta prover. Tekniken ger ibland begränsad noggrannhet och precision, speciellt i komplicerade prover och är inte lämplig för spåranalys. Den har stor användning vid analys av sammansättningen av t.ex. mineral och olika industriella produkter. En kvalitativ metod är röntgenkristallografi, med vars hjälp kristallstrukturer kan bestämmas, vilket har stor betydelse både

(80 av 583 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Elektrokemiska metoder

Bland de elektrokemiska analysmetoderna är olika former av potentiometri vanligast, dvs. metoder där elektrodpotentialer mäts. Viktigast är här bestämning av

(19 av 138 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Separationsmetoder

Separationsmetoder, framför allt olika former av kromatografi och elektrofores, kombinerar separation av de i provet ingående komponenterna med detektering. Den senare görs enligt flera olika principer, av vilka några redan är omnämnda ovan (bl.a. spektrofotometri och amperometri). Inom denna grupp av analysmetoder finner vi de mest

(46 av 329 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Val av analysmetod

Här följer en mycket förenklad översikt över vilka analysmetoder som vanligen används för olika typer av substanser. I många praktiska situationer används andra metoder än de

(25 av 185 ord)
  • Författare:
  • Jan Åke Jönsson

Litteraturanvisning

G.D. Christian & J.E. O’Reilly, Instrumental Analysis (2:
a upplaga 1986); D.S. Skoog & J.J. Leary (utgivare), Principles of Instrumental Analysis ( 4:e upplagan 1992).