magnetism (av magnet), fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magnetism orsakas av elektriska laddningar i rörelse. Detta gäller inte endast elektriska maskiner och liknande. Magnetismen i t.ex. permanentmagneter orsakas

(29 av 209 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Olof Beckman

Grundstorheter, enheter och magne­tiska lagar

Det magnetiska fältet kan representeras av magnetiska kraftlinjer. Den sammanlagda mängden kraftlinjer som passerar en yta, magnetiska flödet Φ, har i SI enheten weber, Wb (voltsekund, Vs). Magnetiska flödestätheten B utgör det magnetiska flödet per area och är den vanligen använda storheten för magnetfält. Dess enhet är Wb/m2 (Vs/m2), vilken fått namnet tesla (T). En äldre enhet är gauss, Gs (G), med relationen 1 T = 104 Gs

(70 av 503 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Atomär magnetism

Den atomära magnetismen beror ytterst på att elektronen själv är en magnetisk dipol. Elektronen har en kvantmekanisk egenskap, ett spinn, med ett kvanttal s = ½. Till detta hör ett magnetiskt

(28 av 202 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Magnetism hos olika ämnen

Materiens inre struktur avgör hur olika ämnen förhåller sig till magnetisk

(10 av 27 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Diamagnetism

De flesta ämnen har inget magnetiskt moment. Om man lägger på ett magnetfält

(12 av 88 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Paramagnetism

Ämnen innehållande atomer med ofyllda inre elektronskal och ett magnetiskt moment kallas paramagnetiska. Eftersom de atomära dipolerna är

(17 av 128 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Ferro-, ferri- och antiferromagnetism

Några ämnen är i sig själva kraftigt magnetiska (t.ex. järn, kobolt, nickel). I dessa fall verkar mellan närbelägna atomer speciella, kvantmekaniska utbyteskrafter som kan vara positiva eller negativa. Vid positiva utbyteskrafter riktas de atomära dipolerna parallellt med varandra, och i områden av makroskopisk storlek, magnetiska domäner, är alla atomära magneter upplinjerade. En kraftig spontan magnetisering uppträder, kallad ferromagnetism (bild 2a

(60 av 435 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Tekniskt viktiga magnetiska material

De ferro- och ferrimagnetiska materialen är av stor teknisk betydelse, eftersom de har en spontan magnetisering med stor magnetisk kraftverkan. Magnetiseringen har en komplicerad matematisk form och illustreras därför bäst med hystereskurvan. Denna kan ritas med magnetiseringen M eller med flödestätheten B i materialet som funktion av den pålagda fältstyrkan H. För tekniska beräkningar väljer man vanligen flödestätheten B (bild 3

(60 av 430 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Mjukmagnetiska material

För järnkärnan i en transformator genomlöps hysteresslingan en gång för varje period av växelströmmen samtidigt som de atomära magneterna vrids fram och åter. Energiförlusten för varje period anges av hysteres­slingans area. Denna area beror

(34 av 247 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Hårdmagnetiska material

skall ha stor koerciv fältstyrka, vilket innebär hög anisotrop energi. Många av dem har i sin kristallina byggnad en huvudaxel utefter vilken de atomära magneterna är fast förankrade. Andra material består av mycket små långsmala partiklar, som var och en är en magnetisk domän. Vid den pulvermetallurgiska tillverkningen riktas dessa partiklar med ett magnetfält, vilket ger stor koerciv

(57 av 414 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Magnetostriktion

är en formförändring hos ferromagnetiska material då de magnetiseras. Vid magnetisering till

(11 av 84 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Magnetiska vätskor

De första magnetiska vätskorna framställdes på 1940-talet. De bestod av mikrometerstora järnpartiklar uppslammade i olja. Under inverkan av ett magnetfält stelnade massan genom att partiklarna blev

(26 av 190 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Historik

Ordet magnetism kan härledas till området Magnesia i Thessalien, där man redan på 800-talet f.Kr. bröt magnetit, Fe3O4. Dennas förmåga att dra till sig föremål av järn beskrevs tidigt. Magnetism användes först till sjöss i kompasser av magnetit eller magnetiserat järn, troligen samtidigt i såväl Kina som Europa under 1100- eller 1200-talen.

En tidig

(59 av 423 ord)
  • Författare:
  • Olof Beckman

Litteraturanvisning

O. Beckman, ”Exotiska magnetiska material”, Kosmos 1979;
C. Kittel, Introduction to Solid State Physics (6:e upplagan 1986).