renässans (franska la Renaissance egentligen ’pånyttfödelse’, av renaître ’födas på nytt’), stil inom konst och litteratur eller epok inom den västerländska historien. Någon gång talade man på 1500-talet om en pånyttfödelse av antikens konster och vetenskaper (italienska rinascita). Men det var 1800-talet som skapade renässansbegreppet, genom Jules Michelets franska historia, där sjunde delen 1855 bar titeln ”Renaissance”, och framför allt genom Jacob Burckhardts ”Die Kultur der Renaissance in Italien” (1860; ”Renässanskulturen i Italien”).

Många kulturhistoriker på 1800-talet

(80 av 715 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Kurt Johannesson

Konst

Inom bildkonsten började renässansen strax efter 1400 som en helt italiensk strömning – ungrenässans (quattrocento) – som kring 1500 utvecklades till högrenässans, vilken snart kom att dominera hela Västeuropa. I högrenässansens gestaltningssätt fann senare generationer normerna för den nyare tidens klassiska tradition i bildkonsten i Västeuropa fram till slutet av 1800-talet.

Ännu vid mitten av 1400-talet hade renässansen mer karaktär av avantgarderörelse än av konstepok. Från början framträdde renässansen dels i en strävan efter enhetlig, realistisk bildverkan, dels i studiet av

(80 av 1 010 ord)
  • Författare:
  • Sven Sandström

Arkitektur

Byggandets villkor förändrades under renässansskedet genom att arkitekten framträdde som yrkesman i besittning av en teoretisk lära och en praktisk metod. I ritningar utvecklades projektioner och perspektiv; principer formulerades för harmonisk samordning av byggnadsmått, rumsformer och detaljmotiv. Antiken studerades som referensvärld genom uppmätningar av romerska byggnader

(45 av 322 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Konsthantverk

Även konsthantverket grep tillbaka på antikens former och ornament. Möblerna fick en arkitektonisk uppbyggnad och nya möbeltyper uppkom, även om inredningen till stor

(22 av 161 ord)
  • Författare:
  • Britt Tunander

Dräkt

Renässansens mode utvecklades i Italien under 1400-talet, samtidigt som den senmedeltida dräkten hade en glansperiod i länderna norr om Alperna. Den italienska stilen gav en bredare linje åt dräkten, kläderna skars efter kroppens form och visade också mer av den, t.ex. i vida urringningar. Dräktens delar snördes gärna samman över bröst, axlar och armar så att skjorta eller särk lyste fram

(62 av 446 ord)
  • Författare:
  • Elisabet Thelander

Litteratur

Huvudtanken i renässansens litteraturteori är imitation av antiken. Programmet passade de nya nationalstaterna. I Frankrike sökte Plejaden vid mitten av 1500-talet visa hur man med hjälp av gamla ord, dialektord och nya ord skulle skapa en nationell litteratur i antika genrer. Liknande idéer lanserades i England av elisabetanerna, i Tyskland av Martin Opitz på 1620-talet och i Sverige av Stiernhielm, först på 1640-talet. Imitationen, som avsåg

(69 av 498 ord)
  • Författare:
  • Bernt Olsson

Musik

Renässansbegreppet inom musiken är problematiskt, men ganska allmänt accepterad är tidsavgränsningen ca 1450–ca 1600 (jämför musik, Västerländsk konstmusik). Termen är övertagen från andra konstarter, men inom musiken kan det till skillnad från dessa inte bli fråga om ett regelrätt återupplivande

(40 av 291 ord)
  • Författare:
  • Erik Kjellberg

Litteraturanvisning

Idéhistoria:
Wallace K. Ferguson, The Renaissance in Historical Thought: Five Centuries of Interpretation ( 1948);
M. Nordberg, ”Renässansmänniskan” ( 1993).
Konst:
E. Panofsky, Renaissance and Renascences in Western Art 1–2 ( 1960);
S. Sandström, Renässansskedet ( 1965).
Arkitektur:
Peter Murray, Renaissance Architecture ( 1986);
R. Wittkower, Architectural Principles in the Age of Humanism (4:e upplagan 1977).
Konsthantverk:
Kulturen 1974;
O. Haslund m.fl. (utgivare), International Møbelhaandbog 1 ( 1947).
Litteratur:
P. Burke, The Italian Renaissance ( 2:a upplagan 1987);
P.O. Kristeller, Renaissance Thought and the Arts (3:e upplagan 1990).
Musik:
C.-A. Moberg, Musikens historia i Västerlandet intill 1600 ( 1973);
G. Reese, Music in the Renaissance (2:a upplagan 1959).