Stockholm, tätort i Uppland och Södermanland (Stockholms län); 1 372 565 invånare

(11 av 82 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Anders Jönsson

Arkitektur och stadsbild

(Flertalet av nedan nämnda byggnader och stadsdelar för vilka byggnadsår och arkitekter inte uppges behandlas i egna artiklar i Nationalencyklopedin.)

Byggande och stadsplanering i Stockholm har genom århundradena styrts av det säregna läget, präglat av stränderna vid det väst–östliga vattenstråket, den nord–sydliga åsryggen och som hjärtpunkt den centrala ön, Stadsholmen, dagens Gamla stan. Det medeltida gatunätet, med långgator och gränder mot vattnet, bildar fortfarande Gamla stans huvudstruktur, synlig bl.a. i Skeppsbroradens smala, tättstående kvartersfronter. En annan prägel ger

(80 av 692 ord)
  • Författare:
  • Johan Mårtelius

Parker

Kungsträdgården och Humlegården är Stockholms äldsta bevarade parker. Kungsträdgården var hovets kålgård redan på 1430-talet. När den franska trädgårdskulturen nådde Sverige under stormaktstiden beslöts att göra om denna nyttoträdgård till en

(31 av 228 ord)
  • Författare:
  • Thorbjörn Andersson

Dialekt

I likhet med de flesta andra storstadsdialekter (jfr stadsmål) kännetecknas stockholmskan av både en social och en regional variation. Många av de drag som anses typiska för stockholmskan har länge funnits också i omgivande dialekter, men liksom många andra stadsmål förändras Stockholmsdialekten snabbare än landsbygdsdialekterna. Framför allt under och strax efter perioder av stark inflyttning är detta märkbart. Den variant av stockholmska som kom att kallas ekenssnacket eller söderslangen uppstod troligen under årtiondena kring 1900. Då minskade en hel del drag

(80 av 697 ord)
  • Författare:
  • Ulla-Britt Kotsinas

Litteratur

Stockholm skymtar redan i Erikskrönikan från 1300-talet och i Skogekär Bergbos ”Wenerid” (1680). Före senare delen av 1700-talet förekommer dock knappast någon egentlig stockholmsskildring. Men av Bellman i hans ”Fredmans epistlar” ges en konkret och vital bild av samtidens Stockholm med brännvin och kyssar på krogen, eldsvådor och begravningar, solglitter över Strömmen och utflykter till Haga och Djurgården.

Hos

(60 av 434 ord)
  • Författare:
  • Carl Olov Sommar

Teater

(För Stockholms äldre teaterliv, se Sverige (Drama och teater) och Dramaten.)

Under det första decenniet efter andra världskriget dominerades Stockholms teaterliv alltjämt av Dramaten och privatteatrarna, som erbjöd en skiftande repertoar, med komedier på Vasan, operetter på Oscars och revyer på Casino och Södran. På nationalscenen var två av seklets mest framstående regissörer verksamma: Olof Molander

(55 av 394 ord)
  • Författare:
  • Leif Zern

Film

Sedan starten 1990 har Stockholm Film Festival etablerat sig som en

(10 av 25 ord)
  • Författare:
  • Per Söderberg

Konst

Som huvudstad har Stockholm alltsedan medeltiden varit ledande inom landets konstliv och säte för de centrala konst- och kulturinstitutionerna. Till hovet knöts tidigt framstående utländska konstnärer, det tessinska slottsbygget blev centrum för en dynamisk konstverksamhet och när Konstakademien vid 1700-talets mitt fått stadga utvecklades där en undervisning för konstnärer och arkitekter av internationell klass; här öppnades 1784 den första offentliga konstutställningen. Gustav III initierade samtidigt tanken på ett konstmuseum, Kongl

(70 av 503 ord)
  • Författare:
  • Bo Sylvan

Musik

Stockholm har ett omfattande och mångskiftande musikliv. Förutom lokala musikinstitutioner finns centrala inrättningar för hela det svenska musiklivet som Musikaliska akademien, STIM, Sveriges Radio, Musik- och teaterbiblioteket, Musik- och teatermuseet och övriga verksamheter inom Statens musikverk.

Kyrkomusiken har en månghundraårig historia. I

(41 av 294 ord)
  • Författare:
  • Bengt Olof Engström

Fornlämningar

Bortsett från Djurgårdens naturparker är Stockholms innerstad nästan helt tättbebyggd. Ca 90 förhistoriska fornlämningar är bevarade, dock inga från sten- eller bronsålder

(21 av 151 ord)
  • Författare:
  • Klas-Göran Selinge

Historia

Inget tyder på att Stockholm existerat före mitten av 1200-talet. Äldre försvarsanläggningar kan eventuellt ha funnits, och redan ca 1010 anlades en pålspärr i Norrström; någon stadsbebyggelse från denna period är dock inte belagd (jämför Helgeandsholmen). Stockholm är dateringsort i två urkunder utfärdade 1252 av Birger jarl, som i Erikskrönikan utpekas som Stockholms grundare. Även för detta saknas säkra belägg, men det har antagits att Birger Jarls slutliga maktövertagande ca 1250 skapade förutsättningar för en aktiv ekonomisk politik, med Stockholm

(80 av 997 ord)
  • Författare:
  • Sven Lilja
  • Lars Nilsson

Ortnamnet

Ortnamnet (1252 Stokholm) innehåller stock och holm. Om stock avser 'förpålning

(10 av 26 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Litteraturanvisning

Natur:
N.-E. Landell, Den växande staden ( 1992);
R. Sernander, Stockholms natur ( 1926).
Arkitektur och stadsbild:
Henrik O. Andersson & F. Bedoire, Stockholms byggnader ( 4:e uppl. 1988);
Ingemar Johansson, Stor-Stockholms bebyggelsehistoria: Markpolitik, planering och byggande under sju sekel ( 2:a uppl. 1991);
Ragnar Josephson, Stadsbyggnadskonst i Stockholm intill år 1800 ( 1918);
N.-E. Landell, Den växande staden ( 1992).
Dialekt:
U.-B. Kotsinas, Ungdomsspråk ( 1994);
C.I. Ståhle, Stockholmsnamn och Stockholmsspråk ( 1981);
W. Uhrström, Stockholmska ( 1911).
Teater:
Teater i Stockholm 1910–1970 1–4 ( 1982).
Musik:
M. Tegen, Musiklivet i Stockholm 1890–1910 ( 1955).
Fornlämningar:
N. Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa ( 1953);
G. Dahlbäck (utg.), Helgeandsholmen: 1 000 år i Stockholms ström ( 1982);
M. Hasselmo, Stockholm ( 1981).
Historia:
En någorlunda heltäckande bibliografi över Stockholms historia skulle bli mycket omfattande. Serien ”Stockholmsmonografier”, utgiven av Stockholms kommun sedan 1941, innehåller ett flertal viktiga historiska studier, av vilka ett urval anges nedan, tillsammans med andra verk: J. Cederquist, Arbetare i strejk: Studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott: Stockholm 1850–1909 ( 1980);
G. Dahlbäck, I medeltidens Stockholm ( 1988);
Lars Ericson, Borgare och byråkrater: Omvandlingen av Stockholms stadsförvaltning 1599–1637 ( 1988);
Uno Gustafson, Industrialismens storstad ( 1976);
I. Hammarström, Stockholm i svensk ekonomi 1850–1914 ( 1970);
S. Högberg, Stockholms historia 1–2 ( 1981);
Lars Nilsson (utg.), Huvudstadens historia: Sju kunskapsöversikter kring Stockholms historia från äldsta tid till idag ( 1992);
Å. Sandström, Mellan Torneå och Amsterdam: En undersökning av Stockholms roll som förmedlare av varor i regional- och utrikeshandel 1600–1650 ( 1990);
J. Söderberg m.fl., A Stagnating Metropolis: The Economy and Demography of Stockholm, 1750–1850 ( 1991).