stormaktstiden, i svensk historieskrivning gängse benämning på perioden från Gustav II

(10 av 29 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Lars-Olof Larsson

Stormaktspolitiken tar form

När Gustav II Adolf under brinnande krig 1611 efterträdde fadern Karl IX ägde något av ett politiskt systemskifte rum. Genom en kungaförsäkran bands denne till samverkan med råd och ständer. Riksrådet fick en klart anvisad roll i riksstyrelsen. Det blev regel att ständernas beslut inhämtades i frågor

(46 av 331 ord)

Utbildning och administration

Det politiska systemskiftet i Sverige 1611 låg även på ett mer personligt plan. Högadelns ledare, rikskanslern Axel Oxenstierna, och

(18 av 129 ord)

Ekonomiska och demografiska förutsättningar

Den militära upprustningen gällde alla delar av krigsmakten. En satsning på svenskt krigsfolk i stället för värvat utländskt hade både kostnads- och pålitlighetsaspekter. Men stora manskapsförluster tärde hårt på den

(29 av 212 ord)

Trettioåriga kriget

Den aktiva utrikespolitiken riktades efter Stolbovafreden mot Polen. Riga och hela Livland erövrades 1621–26, varefter det till polska Preussen överflyttade kriget avslutades med stilleståndet i Altmark 1629, som gav Sverige Livland och under sex år preussiska hamnar

(37 av 265 ord)

Drottning Kristina

Vid Gustav II Adolfs död ärvdes kronan av dennes sexåriga dotter Kristina. Förmyndarregeringen, verksam under hennes omyndighetstid fram till 1644, dominerades

(20 av 149 ord)

Den karolinska tiden

Vid riksdagen 1655 genomdrev Karl X Gustav beslut om partiell reduktion, vilket krävts av de ofrälse sedan 1644. Samtidigt fattades beslut om

(21 av 154 ord)

Förmyndarregering och skånska kriget

Förmyndarregeringen under Karl XI:s minderårighet (1660–72), med Magnus Gabriel De la Gardie som rikskansler, blev mer beroende av råd och riksdag än den

(24 av 172 ord)

Kungligt envälde

Erfarenheterna från kriget 1674–79 var helt avgörande för den reorganisation av Sveriges finanser, krigsmakt och styrelse som fick sin politiska bekräftelse av riksdagarna 1680 och 1682. Beslut träffades om förmyndarräfst, om

(31 av 222 ord)

Karl XII och stora nordiska kriget

Strategin bakom Karl XI:s reformer var klart defensiv. Det gällde formeringen av den stående krigsmakten (se indelningsverket), där rekryteringen överlämnades till rotarnas och rusthållens värvningar, liksom utrikespolitiken. Denna byggde på en nära samverkan med England, Nederländerna och Holstein

(38 av 272 ord)

Sammanbrottet

Det svenska stormaktsväldets sammanbrott har ofta tillskrivits Karl XII:s person och missgrepp

(12 av 87 ord)
  • Författare:
  • Lars-Olof Larsson

Litteraturanvisning

Kerstin Abukhanfusa (utgivare), Mare nostrum: Om Westfaliska freden och Östersjön som ett svenskt maktcentrum ( 1999);
Peter Englund, Ofredsår ( 1993);
Lars Ericson (utgivare), Vägen till Westfaliska freden: Sverige och trettioåriga kriget ( 1998);
Lars Ericson, Krig och krigsmakt under svensk stormaktstid ( 2004);
Michael Roberts, Sverige som stormakt 1560–1718: Uppkomst och sönderfall (svensk översättning 1980);
Göran Rystad (utgivare), Historia kring trettioåriga kriget ( 2:a upplagan 1994);
Nils Erik Villstrand, Sveriges historia: 1600–1721 (2011).