svenska dialekter. Den talade svenskan på sverigesvenskt område har i traditionell dialektforskning ansetts ha fyra s.k. normnivåer: lokal dialekt, regional eller utjämnad dialekt, regionalt standardspråk och neutralt standardspråk. På finlandssvenskt område talar man i stället om finlandssvenskt standardspråk, utjämnad dialekt/stadsmål

(41 av 298 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Dialektskillnader

Skillnaderna mellan olika dialekter kan registreras på alla språkliga nivåer, men är lättast iakttagbara i satsmelodi och ordaccent – båda sega strukturer i språket – samt i fonologin. I uttalet av huvudbetonade tvåstaviga ord med akut respektive grav accent finns

(37 av 271 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

De genuina dialekternas indelning

Man brukar sammanföra de traditionella dialekterna i sex dialektområden: sydsvenska mål

(10 av 63 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Talspråksvarianter

Även om många karakteristiska drag i de lokala dialekterna håller på att försvinna kommer av allt att döma regionala drag i talspråket att överleva också in i framtiden. De nutida svenska talspråksvarianter som kan bedömas bestå under överskådlig tid är, något förenklat, enligt Claes

(43 av 314 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Dialektförändring och dialektupplösning

De genuina dialekterna i Sverige befinner sig i ständig förändring, och har så gjort under lång tid. Det finns tecken som tyder på en tilltagande dialektsplittring från medeltidens slut och fram till 1800-talet. Sedan 1900-talet, och särskilt under efterkrigstiden, kan starka utjämningstendenser iakttas.

Utbredningen av ett språkligt fenomen i nutid, t.ex. utbredningen av ett

(56 av 406 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Nya dialekter

Samtidigt som många genuina dialekter på landsbygden har förlorat aktiva språkutövare och utjämnats har nya varieteter – ett slags sociala dialekter – uppstått i invandrartäta områden. Dessa

(24 av 176 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

De regionala talspråksvarianternas framtid

De genuina dialekterna kommer av allt att döma att utjämnas alltmer, och somliga av dem går tydligt mot sin upplösning

(19 av 137 ord)
  • Författare:
  • Lars-Erik Edlund

Litteraturanvisning

Mål i mun: Förslag till handlingsplan för svenska språket (SOU 2002:27) ( 2002);
L.-G. Andersson, Fult språk: Svordomar, dialekter och annat ont ( 1985);
G. Bruce, Vår fonetiska geografi: Om svenskans accenter, melodi och uttal ( 2010);
Ö. Dahl & L.-E. Edlund (utgivare), Språken i Sverige (Sveriges Nationalatlas) ( 2010);
K.-H. Dahlstedt, ”Dialekt och högspråk i nutidens Sverige, särskilt i Norrland”, Det moderna Skandinaviens framväxt ( 1978);
L.-E. Edlund, ”Det svenska språklandskapet: De regionala språken och deras ställning i dag – och i morgon”, i G. Akselberg, A.M. Bødal & H. Sandøy (utgivare), Nordisk dialektologi ( 2003);
C.-C. Elert, ”Indelning och gränser inom området för den nu talade svenskan: En aktuell dialektografi”, i L.-E. Edlund (utgivare), Kulturgränser: Myt eller verklighet? ( 1994);
J. Helgander, Mobilitet och språkförändring: Exemplet Övre Dalarna och det vidare perspektivet ( 1996);
B. Pamp, Svenska dialekter ( 1978);
E. Wessén, Våra folkmål ( 9:e upplagan 1969).