andraspråk, språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk (modersmål) och vars inlärning äger rum i en miljö där språket används i naturlig kommunikation. Socialt och psykologiskt spelar andraspråket – i motsats till ett främmandespråk – en roll för individen som är jämförbar med förstaspråkets. Andraspråket ska alltså kunna tillfredsställa individens alla kommunikationsbehov. Ett främmandespråk inhämtas däremot i en miljö där det inte används i naturlig kommunikation, t.ex. tyska som lärs in i en svensk skola.

(81 av 588 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Kenneth Hyltenstam

Litteraturanvisning

D. Larsen-Freeman & M.H. Long, An Introduction to Second Language Acquisition Research (1991);
Å. Viberg, Vägen till ett nytt språk (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, andraspråk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andraspråk