apostel (grekiska apoʹstolos ’sändebud’, ’utsänd’, av aposteʹllō ’sända i väg’, ’utskicka’), i Nya Testamentet en man som ansågs vara Jesu sändebud och auktoriserad av denne. Termen är närmast en översättning av hebreiska shālīʹach (’befullmäktigat sändebud’). Enligt traditionellt synsätt skulle apostlakretsen först ha bestått av Jesu närmaste lärjungar, ”de tolv” (Markusevangeliet 3:14–19 med parallellställen i övriga evangelier), och senare

(58 av 412 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bengt Holmberg

Litteraturanvisning

J.-A. Bühner, Der Gesandte und sein Weg im vierten Evangelium ( 1977);
J. Roloff, Apostolat–Verkündigung–Kirche ( 1965);
J.H. Schütz, Paul and the Anatomy of Apostolic Authority ( 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, apostel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/apostel