Arkeologins metoder

Vid inventering skaffar arkeologer sig en uppfattning om ett område eller en plats utan att genomföra en utgrävning

Majoriteten av det arkeologiska materialet har hittats vid utgrävningar. I äldre tider var de flesta utgrävningar forskningsgrävningar, dvs. genomförda i forskningssyfte för att ta reda på mer om en utvald fornlämningstyp eller en plats. I dag är den absolut största andelen utgrävningar s.k. uppdragsarkeologiska utgrävningar, som genomförs för att undersöka en fornlämning som ligger inom en exploateringsyta

Arkeologi kan genomföras utan utgrävning. Marinarkeologin dokumenterar ofta strukturer under vatten, t.ex. hamnanläggningar, pålspärrar,

Det finns många resultat och metoder som egentligen utvecklats inom andra

Arkeologins dateringsmetoder kan grovt delas in i absoluta dateringar och relativa dateringar. De absoluta dateringarna bygger på naturvetenskapliga metoder, medan de relativa dateringarna bygger på jämförelser mellan fyndmaterial och annat som kan visa vilken tidsperiod man rör sig i.

S.k. stratigrafisk datering är en form av relativ datering som kan användas på platser

Osteologi är en vetenskap som studerar och analyserar ben från människor och djur, och osteologer arbetar

Arkeologin arbetar ofta i tvärvetenskapligt samarbete med naturvetare eller laborativa arkeologer, och naturvetenskapliga analyser av olika slag kompletterar ofta den arkeologiska kunskapen.

Isotopanalyser av skelett kan påvisa vilken

Arkeologer arbetar ofta i nära samverkan med tekniska specialister eller genom att arkeologer

• Författare:
• Anna Lihammer