barn, en människa under skedet mellan födelsen och vuxen ålder. Under detta skede kan man särskilja följande biologiska åldersperioder: nyföddhetsperiod (födelsen–4 veckor), spädbarnsålder (födelsen–1 år), småbarnsålder (1–3 år), lekålder (3–6 år), skolålder (fram till puberteten), pubertet (flickor ca 8–13 år; pojkar ca 9–14

(43 av 286 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Begreppet barn inom juridiken

När begreppet barn tillämpas inom juridiken varierar åldersgränsen beroende på sammanhang. I folkbokföringslagstiftningens regler om skyldighet att till Skatteverket anmäla barns födelse avses nyfött barn som efter födelsen andats eller visat annat livstecken eller dödfött barn som avlidit efter utgången av 22:e havandeskapsveckan.

Redan från födelsen

(46 av 325 ord)

Barn förr och nu

(1 av 1 ord)

Den farliga barndomen

Ofta skildras forna tiders barn på ett mycket förenklat sätt. Barnen påstås ha vuxit upp inom ramen för socialt och geografiskt stabila förhållanden och i en familj eller ett hushåll som fungerade som både produktions

(35 av 247 ord)

Det egenvilliga barnet

De fattiga barnen i stadsmiljöerna betraktades under 1600-talet som ett socialt problem, något som ledde till grundande av barnhus och reglering av barns tiggeri. Synen på barn var väl

(29 av 207 ord)

Fattigvård eller skola

I städerna levde de lägre samhällsklasserna under extremt svåra sanitära och materiella betingelser. En hel rad institutioner, enskilda och offentliga, grundades för att ta om

(25 av 177 ord)

Arbete, ansvar och lek

För de bättre ställda barnen innebar fostran en medveten förmedling av beteenden och förhållningssätt som var anpassade till den framtida sociala ställningen. Barnen gavs ansvar sent i livet, och

(29 av 203 ord)

Från filantropi till kommunalt engagemang

Folkundervisningens förändring i de växande städerna kan till stor del förklaras av behoven bland de högre samhällsklasserna av att skapa ordning i vad man upplevde som oroliga stadsmiljöer, när kontrollen av barn genom familj

(34 av 237 ord)

Mera fritid och flera institutioner

Skolgången täckte vid 1800-talets slut inte hela barnens dag, och inträdet på arbetsmarknaden inföll allt senare. Barn och ungdom fick sålunda en fritid som gav utrymme för egna aktiviteter, enskilt eller i grupp.

(33 av 235 ord)

Medverkande

  • Bengt Sandin
  • Bertil Lindquist
  • Åke Saldeen

Litteraturanvisning

R. Ambjörnsson, Familjeporträtt: Essäer om familjen, kvinnan, barnet och kärleken i historien (1978);
Ph. Ariès, Barndomens historia (svensk översättning 1982);
K. Aronsson m.fl. (utgivare), Barn i tid och rum (1984);
Continuity and Change 1989 (temanummer: ”The Child in History”);
G. Ewerlöf m.fl., ”Om föräldrar och samhällets ansvar”, Barnets bästa (1988);
B. Friis-Hansen (utgivare), Nordisk lærebog i paediatri (1987);
B. Sandin, Hemmet, gatan, fabriken eller skolan: Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600–1850 (1986);
G. Wallin, Föräldrabalken och internationell föräldrarätt (1986);
V.A. Zelizer, Pricing the Priceless Child (1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, barn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/barn