bildformat, i datorsammanhang representation av bilder i datorer. När bilder skall hanteras i en dator måste de, liksom all annan information i en dator, omvandlas till en serie ettor och nollor, s.k. binär representation. En sådan etta eller nolla kallas en bit. Det finns ett flertal olika metoder att lagra bilder; två huvudmetoder är linjebilder och bitmappade bilder.

Linjebilder beskriver en bild logiskt genom att lagra kommandon av typ ”dra en

(71 av 504 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Metoder för komprimering

Bitmappade bilder kräver ofta mycket minne i datorn. En A4-sida med 120 pixlar per cm och med 24 bitar per pixel kräver 26 megabyte och tar förhållandevis lång tid att ladda ner. För att spara lagringsutrymme

(36 av 256 ord)

Några olika bildformat

GIF (graphics interchange format) passar för bilder med mönster och jämnt färgade ytor. Maximalt 256 färgnyanser kan användas, men det går att välja de 256 nyanser som bäst passar för en viss bild. Formatet tillåter också delvis genomskinliga bilder och bilder med animering, alltså rörliga bilder bestående av en serie av bildrutor. GIF kan också använda interlacing, dvs. att bilden sänds till en dator som först visar en suddigare bild som sedan blir allt skarpare när mer information

(78 av 555 ord)

Medverkande

  • Jacob Palme
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bildformat. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bildformat