brunst (lågtyska, egentligen ’brand’, ’glöd’, till verbet brinna), däggdjurens parningsdrift. Efter könsmognad blir däggdjurshonorna brunstiga, de löper, vid olika tidpunkter och med olika intervall. De flesta svenska vilda däggdjur föder sina ungar under våren eller sommaren och har brunsten anpassad efter detta. Hos stora djur med lång dräktighetstid infaller brunsten på hösten. Efter befruktning varar dräktigheten över vintern, och ungarna föds på våren.

(63 av 445 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Ragnar Hall
Källangivelse
Nationalencyklopedin, brunst. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/brunst