bön, den religiösa människans omedelbara form för gudsumgänge eller förbindelse med den eller de högre makter som styr hennes liv och bestämmer hennes öde. Bönen är ofta verbalt formulerad men kan också vara ordlös, t.ex. vid kontemplation. Den kan frambäras av många samtidigt eller i privat avskildhet, den kan ges en liturgisk form och förbindas med olika riter och sakrament eller framföras omärkligt i vardagslivet. I denna mångfald av uttrycksformer framstår bönen som det mest typiskt religiösa förhållningssättet.

Böner till

(80 av 816 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Per Beskow
  • Philip Halldén

Litteraturanvisning

”Gebet”, Theologische Realenzyklopädie 12 ( 1984);
”Prayer”, Encyclopedia of Religion ( 1987);
I. Hausherr, The Name of Jesus ( 1978);
F. Heiler, Bönen ( svensk översättning 1922);
H. Hof & W. Stinissen, Meditation och mystik ( 1972);
J. Jungmann, Die Stellung Christi im liturgischen Gebet ( 1925);
J.S. Mbiti, The Prayers of African Religion ( 1975);
H. Reventlow, Gebet im Alten Testament ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bön. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bön