Etiopien, stat i nordöstra Afrika; 1,13 miljoner km2, 126,5 miljoner invånare (2023). Etiopien gränsar till Eritrea

(16 av 109 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Etiopiens västra del upptas av ett mäktigt högland som genom djupa dalar är uppdelat i mindre platåområden. Höglandet i väster skiljs

(21 av 146 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Etiopien har det största sammanhängande höjdområdet i Afrika och en särartad topografi. Denna har främst samband med landets läge vid det stora östafrikanska förkastningsstråket (riften). Etiopien kan indelas i tre topografiska huvudregioner.

Riftdalen, som är en del av Östafrikanska riftsystemet, är en tektoniskt bildad sänka som löper genom landet i dess längdriktning. Den skiljer

(54 av 382 ord)

Klimat

Etiopien ligger helt inom den tropiska zonen, men på grund av landets höga läge är klimatet på flera ställen tempererat. En annan

(22 av 155 ord)

Växtliv

De svala och fuktiga högländerna i väster var upp till 3 000–3 500 m höjd ursprungligen täckta av skogar, medan det varma och torra låglandet i öster hyste, och gör så

(31 av 194 ord)

Djurliv

Till Etiopiens mer spridda däggdjursarter hör guldschakal, fläckig hyena, strimmig hyena, karakal, honungsgrävling, vårtsvin, buskbock, klippspringare, klippgrävling, jordsvin, anubisbabian

(19 av 135 ord)

Naturskydd

Etiopien hade 2012 13 nationalparker, bland dem Awash med flera antiloparter,

(11 av 51 ord)

Befolkning

År 2020 hade Etiopien en befolkningstäthet av 102 invånare per km2. Särskilt de centrala och norra högländernas platåer är tätt befolkade, och man beräknar att cirka 2/3 av alla invånare bor inom områden som ligger 1 800 meter över havet eller mer. Av totalbefolkningen bor drygt 80 procent på landsbygden.

En viss omfördelning av befolkningen från landsbygd till stad har skett alltsedan den italienska ockupationen på 1930-talet, men den allmänna uppfattningen är att revolutionen 1974 genom jordreform och administrativa

(79 av 559 ord)

Språk

Språken i Etiopien tillhör två olika språkfamiljer: den nilo-sahariska och den afroasiatiska.

(12 av 85 ord)

Religion

Kristendomen introducerades i Etiopien på 300-talet och i dag (2012) räknar man med att den etiopisk-ortodoxa kyrkan, med sina främsta fästen i provinserna Tigray och Amhara i norra Etiopiens högländer omfattas av ca 40 % av befolkningen. Den etiopisk-ortodoxa kyrkan är en av världens äldsta kyrkliga organisationer och fungerade som statsreligion fram till kungadömets fall 1974, vilket bl.a. ledde till att den tillträdande socialistiskt inspirerade regeringen förklarade landet som ateistiskt. I dag är landet

(74 av 518 ord)

Utbildning

Fram till 1905 bedrevs undervisningen av missions- och koranskolor. Detta år tillkom de första statliga skolorna, och allt flera byggdes tills utvecklingen avstannade genom den italienska ockupationen 1936–41. Under denna period stängdes många skolor, och många lärare och studerande

(39 av 278 ord)

Sociala förhållanden

80 procent av etiopierna lever på landsbygden under svåra förhållanden. En fjärdedel av befolkningen lever under fattigdomsgränsen,

(17 av 119 ord)

Näringsliv

Etiopien räknas till världens absolut fattigaste länder. Majoriteten av landets befolkning försörjer sig på jordbruk och boskapsskötsel. I den mån industrietablering har ägt rum har den i huvudsak koncentrerats till huvudstaden med

(32 av 224 ord)

Jordbruk

Majoriteten av befolkningen erhåller sin utkomst inom jordbruket, vilket fram till 1975 i huvudsak bedrevs som små- eller arrendejordbruk. Stora regionala variationer i upplåtelseformer har påverkat såväl inslaget av självägande bönder som graden av fragmentering av ägorna. Trots ansträngningar under efterkrigstiden att föra ut modernare metoder har åkerbruket förblivit ålderdomligt, inte minst på grund av jordfördelningens karaktär. Efter kejsardömets fall genomfördes en jordreform 1975, varvid jorden nationaliserades och fördelades med brukningsrätt till medlemmarna av nyupprättade bondeföreningar. Åren 1979–80

(78 av 555 ord)

Skogsbruk

En stor del av landet, främst högländerna i väster, var tidigare skogstäckt, men okontrollerad

(14 av 98 ord)

Mineral

Guld är det enda mineral som har någon större betydelse för

(11 av 52 ord)

Energi

Etiopien har en stor potential för produktion av vattenenergi, och en snabb utbyggnad av dammar och kraftverk

(17 av 116 ord)

Industri

Textilindustrinär den viktigaste industribranschen och svarar med anläggningar i bland annat Addis Abeba, Kombolcha, Akaki, Dire Dawam. för ungefär hälften

(20 av 141 ord)

Utrikeshandel

Liksom industrin är den etiopiska utrikeshandeln beroende av jordbrukets produkter. Kaffe svararade länge för mer än

(16 av 110 ord)

Kommunikationer

Etiopiens storlek och topografi har gjort transportsektorn till en av de svaga länkarna i landets ekonomi. Landsvägsnätet är trots betydande satsningar

(21 av 149 ord)

Massmedier

Dagspressen i Etiopien har en relativt begränsad spridning och är underordnad regeringen.

(12 av 84 ord)

Statsskick och politik

Etiopien var ett kejsardöme under Haile Selassie II fram till 1974,

(11 av 75 ord)

Statsskick

Enligt 1994 års författning är Etiopien en etniskt baserad federation av nio delstater med

(14 av 97 ord)

Politik

Från militärregimens fall 1991 var alliansen Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EFRDF) landets ledande politiska kraft. EFRDF var sammansatt av fyra etniskt baserade organisationer med den tigreanska befrielserörelsen Tigreanska folkets befrielsefront (ofta förkortat TPLF efter det engelska namnet Tigray People's Liberation Front) som tongivande part; de övriga partierna hade sina baser i delstaterna Oromo, Amhara respektive den multietniska Södra nationernas, nationaliteternas och folkens region. När EFRDF tog makten i maj 1991 presenterade det ett ”nationellt kontrakt”, som bland annat utlovade självbestämmande för Etiopiens skilda

(84 av 676 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Etiopien har sitt ursprung i den romerska rätten men

(11 av 43 ord)

Mänskliga rättigheter

Enligt grundlagen är Etiopien demokratiskt, men de demokratiska traditionerna och institutionerna är svaga och landets myndigheter begränsar de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet.

I en rapport från juli 2013 kritiserade människorättsorganisationen Human Rights Watch etiopisk polis för systematisk tortyr och misshandel av fångar

(45 av 320 ord)

Försvar

Försvaret reorganiserades efter inbördeskriget 1991–93 i norra Etiopien/Eritrea resulterande 1993 i det självständiga Eritrea. En

(15 av 105 ord)

Litteratur

Den etiopiska litteraturen har sitt ursprung i översättningen av Bibeln från grekiska och syriska till geez (giiz) på 400- och 500-talen. Från Aksumperioden har också bevarats ett antal betydelsefulla dogmatiska och liturgiska texter. Under 1300-talet berikades litteraturen med såväl översättningar och

(41 av 289 ord)

Drama och teater

Etiopiens moderna teater har sitt ursprung i de sång- och danstrupper som under den italienska ockupationen (1936–41) subtilt framförde patriotiska motståndssånger, dikter och danser. Det finns teorier

(27 av 189 ord)

Konst

Den etiopiska konsten har utvecklats i kyrkans hägn. Bokmåleriet har ofta uppmärksammats men kyrkomålningar och ikoner är lika värdefulla ur estetisk och kulturhistorisk synpunkt. Rundskulptur är sällsynt och reliefer förekommer sparsamt.

Det etiopiska måleriet är unikt till sin karaktär; figurer

(40 av 284 ord)

Arkitektur

Kyrkobyggandet i Etiopien följer traditioner som går tillbaka till 300-talet e.Kr. Särpräglade är de många klippkyrkorna, och förnämst bland dessa är kyrkorna i Lalibela från tidigt 1200-tal, som anses

(29 av 204 ord)

Musik

Etiopiens musikliv kännetecknas av den etiopisk-ortodoxa kyrkans musik, den differentierade traditionella musiken hos landets över 70 olika språk- och kulturgrupper, där man finner både arabiskt, judiskt och afrikanskt kulturinflytande, samt västerländsk påverkan i populär- och konstmusik. Den etiopiska kyrkans musik består av enstämmiga sånger, ofta utförda som växelsång,

(48 av 341 ord)

Förhistoria

De äldsta paleolitiska fynden i Etiopien hör till de märkligaste som över huvud taget gjorts. Vid floden Omo, som rinner söderut

(21 av 144 ord)

Historia

Etiopiens historia har präglats av tre viktiga faktorer: dess läge vid Röda

(12 av 82 ord)

Aksum cirka 1–1000 e.Kr

Så tidigt som andra årtusendet f.Kr. finns det belägg för handel mellan Etiopien och Egypten såväl längs Nilen och dess bifloder som sjövägen. Exporten bestod av lyxvaror: rökelse och kryddor, guld, elfenben och noshörningshorn. Kontakterna med Sydarabien kan beläggas från cirka 700 f.Kr., då invandrare från Saba och Himyar började bosätta

(51 av 361 ord)

Zagwe/Lasta cirka 1000–1270

Zagweperioden innebar i vissa avseenden en kushitisk reaktion mot det semitiserade Aksum. Visserligen var de centrala provinserna i det nya riket – Wag, Lasta med huvudstaden Lalibela,

(27 av 188 ord)

Amhara/Shewa 1270–1632

Ånyo kopplades en förskjutning av Etiopiens politiska tyngdpunkt söderut till ett dynastiskifte. Samtidigt betraktades Yikunno Amlak (1270–85) som återställaren av den ”salomoniska” dynastin, och det nya riksspråket amhariskan var mera semitiskt än kushitiskt. Rikets centrum blev norra Shewa, och det var kampen mellan muslimer och kristna som kom att prägla perioden.

Det viktigaste sultanatet vid denna tid var Yifat i nordöstra Shewa. Dess härskare lade under sig allt land ned till kusten vid Zeyla och kontrollerade avsevärda handelsinkomster. Krigen var inte

(81 av 922 ord)

Gonder 1632–1855

Den politiska tyngdpunktens förskjutning från Shewa till provinserna vid Tanasjön hade pågått sedan länge, och den dynastiska kontinuiteten bevarades. Ändå innebar Fasiledes (1632–67) trontillträde och grundandet av den nya huvudstaden Gonder ett brott med det förgångna. Ambitionen att återta makten över de

(42 av 294 ord)

Kejsardöme

Den förste att söka ena de gamla riksdelarna och återupprätta monarkin var Tewodros (1855–68). Som guvernör i västra Etiopien hade han upplevt hur det egyptiska trycket mot gränsen ökade, samtidigt som Etiopien från 1830-talet översvämmades av europeiska emissarier och forskningsresande, missionärer och lycksökare. Till en början välkomnades de för de gåvor (mest vapen) som de förde med sig, och internationella fördrag undertecknades av lokala furstar som kung Sahle Sillase (1813–48) av Shewa och ras Ali (1830–53) av Begemdir (nuvarande Gonder).

(80 av 718 ord)

Haile Sellassie I och italiensk ockupation

Under sina sista år var Minilik invalidiserad; successionen var oviss, och européerna räknade med att landet skulle falla sönder. Miniliks dotterson Iyasu blev regent och vid Miniliks död 1913 kejsare, men bland annat hans sympatier för Turkiet och Tyskland ledde till hans fall redan 1916. Makten delades mellan Miniliks dotter Zewditu (1916–30) och ras Teferi Mekonnin. Som regent och kronprins påskyndade

(61 av 431 ord)

Det moderna Etiopien

Missväxt, hungersnöd och oljekris ledde i februari 1974 till strejker och gatuoroligheter i Addis Abeba. Militären ingrep, och regeringen avgick. Den 12 september ersattes kejsaren av ett militärråd, dergen. Jorden nationaliserades, reformer i socialistisk riktning infördes, monarkin avskaffades och bonde- och stadsdelsföreningar organiserades för lokal självstyrelse. I februari 1977 eliminerade överste Mengistu Haile Mariam sina motståndare och blev landets officielle ledare.

Mengistu iscensatte därefter en blodig kampanj, kallad Röd terror, för att utplåna allt

(74 av 528 ord)

Etiopien under 2000-talet

Svåra oroligheter präglade parlamentsvalet 2005, då två stora oppositionsallianser lyckades att för första gången nagga EFRDF:s maktmonopol i kanten. Omkring 200 människor dödades när polis ingrep mot demonstrationer som arrangerats av oppositionen som ansåg sig ha blivit berövad en valseger. Flera tusen människor greps, bland dem ledarna för en oppositionell partiallians, och ett 30-tal dömdes sedermera till livstids fängelse för bland annat förräderi men benådades sedan.

Under åren som följde antogs flera lagar som på olika sätt begränsade de mänskliga

(80 av 709 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Holmberg
  • Anders Jönsson
  • Aster Akalu
  • Astrid Assefa
  • Berit Sahlström
  • Bernhard Helander
  • Curt Dahlgren
  • Evert Baudou
  • Gert Holmertz
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Retsö
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Lennart Weibull
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils-Anders Lindström
  • Olof Axelsson
  • Sven Behrens
  • Sven Rubenson
  • Thomas Hellquist
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
J. Ash (utgivare), Birds of Ethiopia and Eritrea (2009);
L. Brown, Afrikas natur (1971).
Befolkning och etnografi:
E. Cerulli, Peoples of South-West Ethiopia and its Borderland (översättning från italienska 1956);
C. Conti Rossini, Etiopia e genti d’Etiopia (1937);
D. Freeman & A. Pankhurst (utgivare), Peripheral People: The Excluded Minorities of Ethiopia (2002);
E. Haberland, Galla Süd-Äthiopiens (1963);
D.N. Levine, Greater Ethiopia: The Evolution of a Multiethnic Society (1974);
W.A. Shack,The Central Ethiopians: Amhara, Tigrina and Related Peoples (1974);
E. Ullendorff, The Ethiopians (1960).
Religion:
D.B. Barrett, World Christian Encyclopedia (1982);
Taddesse Tamrat, Church and State in Ethiopia (1972);
J.S. Trimingham, Islam in Ethiopia (1952).
Drama och teater:
R.K. Molvaer, Tradition and Change in Ethiopia: Social and Cultural Life as reflected in Amharic Fictional Literature, ca. 1930–74 (1980);
S. Pankhurst, Ethiopia: A Cultural History (1955).
Konst:
S. Chojnacki, ”A Survey of Modern Ethiopian Art”, Zeitschrift für Kulturaustausch (1973);
S. Chojnacki, ”Etiopiska ikoner” i R. Pankhurst, Etiopien – dess kristna kultur (1974);
S. Chojnacki, Major Themes in Ethiopian Painting (1983);
G. Fisseha m.fl., Mensch und Geschichte in Äthiopiens Volksmalerei (1985);
J. Leroy, Ethiopian Painting in the Late Middle Ages and under the Gondar Dynasty (översättning franska italienska 2:a upplagan 1967).
Musik:
C.T. Kimberlin, ”The Music of Ethiopia”, Musics of Many Cultures 1980;
M. Powne, Ethiopian Music: An Introduction (1968).
Historia:
M. Abir, Ethiopia and the Red Sea (1980);
S.A. Adejumobi, The History of Ethiopia (2007);
P. Gilkes, The Dying Lion: Feudalism and Modernization in Ethiopia (2007);
H. Marcus, The Life and Times of Menelik II (1975);
Sven Rubenson, The Survival of Ethiopian Independence (1976);
J.H. Spencer, Ethiopia at Bay (1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Etiopien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/etiopien