fingerring består av en skena på vilken ofta är anbragt ett framstycke med eller utan sidostöd, s.k. skuldror. Den har burits av män och kvinnor som smycke och värdeföremål, trohets- och värdighetstecken, skydd mot sjukdom och onda makter m.m. och har tillverkats av främst guld och silver men också av t.ex. brons och järn. Under 1900-talet har dessutom andra material som platina, titan och akryl använts. Jämför smycken.

Fingerringar förekommer redan i de äldsta kulturerna. I Ur i nuvarande Irak

(80 av 637 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Kersti Holmquist

Litteraturanvisning

Kent Andersson, Intellektuell import eller romersk dona? ( 1985);
S. Bury, Rings ( 1984);
K. Holmquist, ”Ringar”, Smycken i svensk ägo ( 1952);
G.F. Kunz, Rings for the Finger ( 1917;
1973); A.-M. Nylén, ”Brudsmycken”, Smycken i svensk ägo ( 1952);
C. Oman, British Rings 800–1914 ( 1974);
H. Tait, ”Functional Finger-Rings”, H. Tait (utgivare), Seven Thousand Years of Jewellery ( 1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fingerring. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fingerring