folkrörelser, en i Sverige sedan sekelskiftet 1900 vanlig benämning på massorganisationer i vilka från början det oppositionella draget i förhållande till stats- och samhällsinstitutioner var helt centralt. De föddes i breda lager under 1800-talets sista decennier, då på såväl landsbygd som i städer det kapitalistiska produktionssättet tagit överhanden och skapat nya sociala grupper och konfliktmönster. Redan under liberaliseringen efter 1809 års statsvälvning hade frivilliga, ofta högreståndsledda och samförståndspräglade ”associationer”, som vidareutvecklade 1700-talsinitiativ, brutit med de månghundraåriga korporationernas exklusivitet, men nu

(80 av 709 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Torkel Jansson

Litteraturanvisning

Torkel Jansson, Adertonhundratalets associationer (1985);
Hilding Johansson, Folkrörelserna i Sverige (1980);
Sven Lundkvist, Folkrörelserna i det svenska samhället 1850–1920 (1977);
Grete Solberg, En bibliografi över folkrörelseforskning 1930–1978 (1981).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, folkrörelser. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/folkrörelser