Härmed avses fyra olika frontavsnitt, mellan vilka kommunikationerna var bristfälliga: Kaukasus, Mesopotamien, Hijaz–Suez–Palestina samt Gallipoli. Efter motgångarna i Balkankrigen var den turkiska krigsmakten 1914 under modernisering och omorganisation, ledd av en tysk militär beskickning under general Liman von Sanders. Banden till Tyskland var generellt starka sedan ungturkarna tagit makten 1909. Byggandet av Bagdadjärnvägen hade befäst vad de nya turkiska ledarna såg som en tysk–turkisk intressegemenskap riktad mot Ryssland och Storbritannien.

Ur tyskt perspektiv hade Turkiet betydelse som hinder för kommunikationerna

(80 av 980 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bo K A Huldt
Källangivelse
Nationalencyklopedin, De turkiska fronterna. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/första-världskriget/de-turkiska-fronterna