germanska språk
germanska språk, den mest utbredda grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Beteckningen används om en grupp nord- och västeuropeiska språk i deras olika varieteter, liksom om deras äldre stadier. Dessutom används beteckningen om en del nu utdöda språk.
Bland de levande germanska språken är engelska ett världsspråk (drygt 400 miljoner talare). Även tyska (över 90
(54 av 380 ord)Ljudsystem
De germanska språken räknas till de så kallade kentum-språken (se indoeuropeiska språk). En viktig förändring i konsonantsystemet som skiljer de germanska språken från de andra indoeuropeiska är den germanska ljudskridningen, även känd som Grimms lag. Efter ljudskridningen innehöll det germanska konsonantsystemet tonlösa klusiler /p, t, k, kw/, tonande
(48 av 341 ord)Grammatik
I den starka verbböjningen motsvarar preteritum i formellt hänseende ganska väl perfektformerna i andra indoeuropeiska språk (till exempel latin). Ett germanskt tvåtempussystem med presens (närvarande tid) och preteritum (förfluten tid) har ersatt ett äldre tempus–aspekt-system.
Delvis avvikande från de starka verben är de så kallade reduplicerande verben, som upprepar delar av stamstavelsen
(52 av 369 ord)Ordförråd
Till orden i de germanska språken kan man i allmänhet finna systematiska motsvarigheter i andra indoeuropeiska språk. Som specifikt germanska framstår en mindre grupp ord som varken har säkra motsvarigheter
(30 av 212 ord)