grekisk arkitektur

grekisk arkitektur definieras här som grekernas arkitektur under antiken. Om arkitekturen i Grekland före järnåldern se minoisk kultur och mykensk kultur; jämför också bysantinsk arkitektur och (för senare perioder) Grekland (Arkitektur). Se även grekisk trädgårdskonst.

Västerlandets arkitekturtradition inleddes stilmässigt ca 750 f.Kr., då de

(44 av 311 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Kolonnordningar

De doriska, joniska och korintiska ordningarna definierade elementen i kolonn och

(11 av 23 ord)

Dorisk ordning

Denna kraftfulla stil betonade framför allt de enskilda byggnadselementens form och funktion. Därmed blev det organiska sammanhanget fastare och det logiska genomförandet klarare än i någon annan stil. På den låga, trappstegsformade basens översta skikt, stylobaten, låg cellamur och kolonner. Murens första skikt av kvaderblock, orthostater, hade dubbel höjd därefter låg blocken i enkelt skifte av löpare växlande med bindare i tvärriktningen. De sammanfogades utan bindemedel med hjälp av sidornas skarpa randhuggning (anathyrosis) och av metallklamrar. Kolonnen har en abstrakt

(80 av 770 ord)

Jonisk ordning

utvecklades under 500-talet f.Kr., framför allt i Mindre Asiens grekiska städer och på de närbelägna öarna. Ett förstadium utgjordes av det s.k. protojoniska eller aioliska kapitälet, där ekinus omformats till två voluter. Dessa har karaktär av växtornament,

(37 av 258 ord)

Korintisk ordning

skiljer sig från den joniska enbart genom kapitälet, som har en renodlad växtornamentik. Kransar av

(15 av 105 ord)

Profan arkitektur

Kunskapen om privathusen grundar sig på skriftliga källor och arkeologiska fynd från och med 500-talet f.Kr. Boningshus byggdes av enklare material än officiella byggnader. De hade normalt rummen arrangerade kring en central gård, ibland utrustad med pelargång, peristyl. Den genomtänkta stadsplanering som påbörjades under 400-talet resulterade i symmetriskt arrangerade kvarter, med husens portar vända utåt mot ett gemensamt, rätvinkligt gatunät. En av de första kända företrädarna för sådan

(68 av 485 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Claes Petersson
  • Lennart Palmquist

Litteraturanvisning

M. Bieber, The History of the Greek and Roman Theater (2:a upplagan 1961);
J.J. Coulton, Greek Architects at Work (1977) ;
W.B. Dinsmoor, The Architecture of Ancient Greece (3:e upplagan 1950);
G. Gruben, Die Tempel der Griechen (2:a upplagan 1976);
W. Hoepfner & E.L. Schwandner, Haus und Stadt im klassischen Griechenland (1986);
A.W. Lawrence, Greek Architecture (4:e upplagan 1983),
E. Lundberg, Arkitekturens formspråk1–2 (1945–51);
Roland Martin, Manuel d’architecture grecque,1:Matériaux et techniques (1965).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, grekisk arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekisk-arkitektur