hallucination (senlatin (h)al(l)ucinaʹtio ’tanklöst tal’, ’drömmande tillstånd’, till latin (h)aluʹcinor ’prata dumheter’, ’vara sinnesfrånvarande’), upplevelse av sinnesintryck (varseblivning, perception) utan motsvarande sinnesretning. Hallucinationer förekommer för alla sinnen: syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Sinnesintrycken känns inte som fantasiprodukter utan verkliga med ursprung i yttervärlden eller den egna kroppen. Om en individ inser att han hallucinerar talar man om pseudohallucinationer. Hallucination skall skiljas från illusion, där en sinnesretning föreligger men

(69 av 487 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan-Otto Ottosson

Litteraturanvisning

K. Jaspers, General Psychopathology ( 7:e upplagan 1963);
A. Sims, Symptoms in the Mind ( 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hallucination. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hallucination