islamiska mynt, även arabiska eller kufiska mynt, är principiellt av bildlös typ med arabiska inskrifter, som vanligen innehåller uppgift om valör,

(21 av 147 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Nominaler och metaller

Muslimerna använde alla de tre vanliga myntmetallerna. Guldmyntet kallas dinar (latin denarius aureus), silvermyntet dirham (grekiska drachma) och kopparmyntet fals (latin follis). Periodvis fanns

(24 av 170 ord)

Uppkomst och utveckling

Under arabernas expansion på 600-talet fanns två myntsystem etablerade, det bysantinska och det persisk-sasanidiska. Dessa övertogs utan större förändring. Arab-bysantinska guld- och kopparmynt kurserade i Palestina, Syrien och Nordafrika. I Irak och Iran fanns arab-sasanidiska mynt, vanligen i silver. En umayyadisk kalif, Abd al-Malik, introducerade 696/97

(46 av 324 ord)

Efterpräglingar

Ett annat bevis för de samanidiska myntens popularitet är den i fynden vanliga förekomsten (10 %) av

(17 av 112 ord)

Forskning

De islamiska mynten i vikingatidsfynden är ofta skadade genom omild behandling. Snitt,

(12 av 85 ord)

Medverkande

  • Gert Rispling

Litteraturanvisning

M. Broome, A Handbook of Islamic Coins ( 1985);
M. Mitchiner, Oriental Coins and their Values: The World of Islam ( 1977);
G. Rispling, ”Coins with crosses and bird heads – Christian imitations of Islamic coins”, Fornvännen 1987.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, islamiska mynt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/islamiska-mynt