Jerusalem, hebreiska Yerushalayim, arabiska al-Quds, stad i Israel och på den av Israel ockuperade Västbanken; 966 200 invånare (2021). Staden utnämndes 1949 till Israels huvudstad. 2017 blev

(27 av 189 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Stadsbild

Jerusalems stadsbild som helhet är en blandning av gammalt och nytt. Dess kärna utgörs av den orientaliskt präglade Gamla staden med smala, ringlande, ofta övertäckta gator och låg stenhusbebyggelse. Här ligger flertalet av Jerusalems heliga platser. Runt det gamla Jerusalem sträcker sig en mur, till största

(46 av 322 ord)

Historia

Namnet Jerusalem anses vara belagt i egyptiska texter från 1800-talet f.Kr. (egyptiska ’ws’mm). I de akkadiska s.k. amarnabreven från 1300-talet f.Kr. skrivs det Urusalim, och på assyriska inskrifter från 700-talet f.Kr. Ursalimmu. Förutom Jerusalem går staden i Gamla Testamentet även under benämningarna Salem, Jebus, Davids stad och Sion. Den grekiska formen är Hierosolyma.

Jerusalem ligger drygt 50 km från Medelhavet och 22 km från Döda havet på en höjd av 689–800 m.ö.h. Tre djupa dalgångar: Hinnom, Tyropoion och Kidron, skär genom kalkstensmassivet i

(83 av 1208 ord)

Medverkande

  • Beatrice Zeidler-Blomberg
  • Eva Åslund
  • Hans Holmén
  • Magnus Ottosson
  • Sune Persson

Litteraturanvisning

N. Avigad, Discovering Jerusalem (1983);
D. Bahat, The Illustrated Atlas of Jerusalem (1990);
M. Benvenisti, The Torn City (1976);
T. Busink, Der Tempel von Jerusalem (1970);
J. Gray, A History of Jerusalem (1969);
K.M. Kenyon, Digging up Jerusalem (1974);
Y. Shiloh, Excavations in the City of David (1984);
J. Simons, Jerusalem in the Old Testament (1952);
A.L. Tibawi, Jerusalem: Its Place in Islam and Arab History (1969);
Y. Yadin (utgivare), Jerusalem Revealed; Archaeology in the Holy City 1968–1974 (1976).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Jerusalem. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jerusalem