konkurs (latin concuʹrsus egentligen ’sammanlopp’, ’sammanlöpande’, ’folkskockning’, av concuʹrro ’löpa samman’, ’sammandrabba’, ’kollidera’; alltså egentligen ’sammankomst av kreditorer’), det rättsliga förfarande som används för att ta i anspråk skuldsatt persons eller företags samtliga tillgångar för en proportionell fördelning mellan alla fordringsägare med beaktande av eventuella förmånsrätter. Grundläggande regler om konkurs finns i konkurslagen.

En förutsättning för att en gäldenär ska kunna försättas i konkurs är att hen är på obestånd, det vill säga att tillgångarna inte räcker till för att

(80 av 1352 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Konkursinstitutet kan föras tillbaka till den romerska rättens missio in bona som innebar realexekution på ansökan av borgenären och cessio bonorum som innebar gäldenärens frivilliga avträdande av

(27 av 190 ord)

Medverkande

  • Anders Stening
  • Göran Inger

Litteraturanvisning

L. Welamson & M. Mellqvist, Konkurs (10:e upplagan 2003).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, konkurs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konkurs