kunskapssociologi, studiet av det mänskliga tänkandets samhälleliga villkor. Skillnader i värderingar och ideologier mellan olika sociala grupper (klasser, kön, nationer, etniska grupper, yrken, generationer etc.) förklaras inom ämnet genom skillnader i samhällsstruktur.

Kunskapssociologin fick sin moderna utformning först under 1800-talet och det tidiga 1900-talet genom politiska filosofer som Saint-Simon, Condorcet och Comte. Marx gav den både programmatisk och empirisk substans i sin kritik av den hegelska idealismen. Marx hävdade att allt tänkande kan och bör relateras till sitt konkreta samhälleliga

(80 av 794 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Thomas Brante

Litteraturanvisning

V. Meja & N. Stehr (utgivare), Knowledge and Politics ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kunskapssociologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kunskapssociologi