Litauen, stat vid Östersjön; 65 300 km2, 2,9 miljoner invånare (2023). Litauen gränsar i norr till

(16 av 108 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Litauen består i huvudsak av ett lågt liggande kulligt slättområde, synnerligen rikt på sänkor och sjöar. Bland floderna är Nemunas med bifloder den

(23 av 160 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Litauen är i huvudsak ett lågt liggande slättområde, täckt med ett tjockt moränlager. Berggrunden utgörs av sedimentära bergarter och har ganska liten betydelse för topografins utformning.

(26 av 180 ord)

Klimat

I klimatiskt avseende utgör Litauen ett övergångsområde mellan ett mildare, maritimt betonat klimat i väster och ett

(17 av 109 ord)

Växt- och djurliv

Av de tre baltiska länderna är Litauen det mest tättbefolkade och uppodlade med minst natur. Skogar upptar cirka en tredjedel av ytan men är starkt påverkade av skogsbruk och andra mänskliga aktiviteter, gammelskog är sällsynt.

I nordöstra Litauen ligger nationalparken Aukštaitija med många mindre sjöar i ett skogslandskap dominerat av tall. Bland växterna märks orkidéerna skogsfru

(56 av 394 ord)

Befolkning

Mellan 1991 och 2019 minskade Litauens befolkning med 900 000 invånare, från 3,7 miljoner till 2,8 miljoner. Alltsedan 1994 har födelsetalen varit negativa, och enligt officiella

(26 av 176 ord)

Språk

Statsspråket i Litauen är litauiska. Cirka 2,6 miljoner människor i Litauen och cirka 400 000 utanför Litauen har litauiska som modersmål.

När

(22 av 143 ord)

Religion

Litauerna var en av de sista folkgrupperna i Europa som kristnades. Först 1251, när storfursten Mindaugas lät döpa sig, anslöt sig Litauen till det kristna Europa. Ett litauiskt stift inrättades, underordnat Heliga stolen. Med Mindaugas död

(36 av 252 ord)

Utbildning

De första skolorna i det område som motsvarar dagens Litauen torde ha varit de kyrkskolor som upprättades på 1300-talet. Undervisningen gavs främst på det litauiska rikets kanslispråk, först belarusiska och senare polska. Från

(33 av 231 ord)

Sociala förhållanden

Litauen är ett av EU:s fattigare länder. Under 2000-talet har landet haft en kraftig ekonomisk tillväxt, med undantag för de sista åren av 00-talet. Välståndet är dock ojämnt fördelat, och trots en växande medelklass fortsätter skillnaderna i levnadsvillkor att vara stora.

Liksom de två andra baltiska staterna var Litauen under den sovjetiska perioden till stor del förskonat från

(58 av 413 ord)

Myntenhet

Litas var från 1922 myntenhet i det självständiga Litauen men ersattes

(11 av 48 ord)

Ekonomi och näringsliv

Litauens förhållandevis liberala marknadsekonomi fick en relativt stark återhämtning efter finanskrisen 2009 och uppvisade 2011 BNP-tillväxt som var bland EU:s högsta. Exporten är grunden för tillväxten, men handelsbalansen har visst underskott.

Åren 2000–08 hade Litauens ekonomi rekordhög tillväxt, tidvis högst i EU. Under den perioden växte BNP med 77 procent. Låga räntor och växande kreditgivning bidrog samtidigt till överhettning

(59 av 411 ord)

Jordbruk

Den överlägset viktigaste grödan i Litauen är vete, men det odlas även raps, korn, potatis, sockerbetor, grönsaker och olika foderväxter. Boskapsskötsel och animalieproduktion har minskat sedan sovjettiden men är

(29 av 203 ord)

Skogsbruk

Omkring 1/3 av Litauens yta täcks av skog (2010), och timmer

(11 av 54 ord)

Fiske

Den litauiska fiskeflottans totalfångst var 2009 ca 173 000 ton. Nära 90 procent kom från högsjöfiske, främst i

(18 av 115 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Litauen är liksom grannlandet Lettland fattigt på industriellt användbara råvaror och mineral samt energitillgångar. Merparten av behovet av metaller måste importeras eller tillgodoses genom återvinning. Byggnadsmaterial i form

(28 av 196 ord)

Industri

Oljeraffinaderiet i Mažeikiai är Baltikums största företag och stomme i den litauiska industrin. Det var Sovjetunionens modernaste raffinaderi, som efter Litauens frigörelse delprivatiserades till amerikanska intressen 1999 och som 2006 blev majoritetsägt av polska PKN

(35 av 247 ord)

Utrikeshandel

Nära 60 procent av Litauens utrikeshandel sker med övriga EU . Trots detta är Ryssland fortfarande den enskilt största handelspartnern, som bidrar

(22 av 140 ord)

Transporter

Det geografiska läget har gjort Litauen till ett kommunikationsnav och viktigt transitland för godstransporter, av vilka 60 procent i dag sker på vägarna. Litauen har

(25 av 178 ord)

Massmedier

Medielandskapet i Litauen har förändrats i grunden sedan landet blev självständigt

(11 av 46 ord)

Internet och mobiltelefoni

Närmare 56 % av hushållen har tillgång till internet i sina hem, men surfning via mobilen blir

(17 av 109 ord)

TV och radio

Radiosändningar inleddes 1926 och TV-sändningar 1957. Det statligt kontrollerade bolaget LRT driver tre radiokanaler och

(15 av 106 ord)

Dagspress och magasin

Den litauiska pressen har genomgått stora förändringar efter självständigheten. Under 1990-talet privatiserades de tidigare statskontrollerade tidningarna och togs

(18 av 127 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Genom självständighetsförklaringen i mars 1990 förklarades den sovjetiska författningen för ogiltig och ersattes tillfälligt med grundlagen från 1938. Litauens nuvarande konstitution antogs genom en folkomröstning i samband med parlamentsvalen i

(30 av 214 ord)

Politik

Partibilden i Litauen är splittrad och det finns en tendens att nybilda, splittra och fusionera partier inför valen. Flertalet regeringar har varit koalitioner och fram till 2008 hade ingen regering suttit en hel mandatperiod. Jämfört med andra EU-länder är korruption ett relativt stort problem och politiska skandaler och korruptionsrättegångar har avlöst varandra. Detta har lett till att förtroendet för makthavarna är lågt. Valdeltagandet ligger vanligen runt 50

(67 av 477 ord)

Rättsväsen

Trots uppnådd självständighet fortsätter man i Litauen att i brist på

(11 av 38 ord)

Försvar

Försvaret 2004 bygger på selektiv värnplikt med en första tjänstgöring om tolv månader och omfattar ca 12 700 man. Litauen har kommit längst bland de baltiska staterna och eftersträvar NATO-standard på

(31 av 208 ord)

Litteratur

Litteratur på litauiska, tidigast med religiöst innehåll, uppstod på 1500-talet. Äldst är Mažvydas översättning från 1547 av Luthers katekes. Det skönlitterära skapandet inleddes av Donelaitis, vars realistiska hexameterdikt ”Metai” (”Årstiderna”) utgavs 1818. Under pressförbudet 1864–1904 trycktes böcker och tidningar bl.a.

(40 av 279 ord)

Drama och teater

Den ryska övermakten förbjöd under 1800-talet all teaterverksamhet på litauiska. Likväl tillkom en litauisk teater, som var av stor betydelse

(20 av 141 ord)

Film

Den litauiska filmen anses ha börjat med att den polskättade animatören Ladislas Starevitj (1882–1965) gjorde kortfilmen ”Prie Nemuno” (’Vid Nemunasfloden’, 1909) i Kaunas. Det dröjde dock ända till 1921 innan

(30 av 213 ord)

Konst

Den litauiska konsten har sitt ursprung i den fornbaltiska kulturen, som delvis överlevt i folkkonsten. Bysantinsk och medeltida västeuropeisk konst har påverkat Litauens konst, men endast få exempel på den gotiska stilen har bevarats, bland dem en fresk i Vilnius-katedralens krypta.

Storfurstendömet Litauen, som under 1400–1700-talen befann sig i union med Polen, hade nära kulturella förbindelser med Centraleuropa. Vid storfurstarnas och magnaternas hov gjorde sig

(65 av 459 ord)

Arkitektur

Under 1200-talet byggdes ett nät av förstärkta försvarsborgar med massiva murar och ett eller flera högre torn. Förutom trä användes mycket sten- och lertegelmurar. Residensborgarna är av mer komplicerad struktur med administrativa byggnader samt boningshus. Vid denna tid fick Litauens arkitektur sina första inslag av de västeuropeiska romanska och gotiska stilarna, men gotikens egentliga blomstringsperiod inföll i Litauen under 1400–1500-talen. Bland de mest framträdande gotiska byggnaderna kan nämnas slottet på Trakaiön,

(71 av 502 ord)

Musik

Ett livaktigt musikliv uppstod under senmedeltiden vid de litauiska furstarnas hov, efter kristnandet 1387 också i den katolska kyrkan. Vid slottet Trakai fanns under tidigt 1500-tal en ensemble med 80 musiker. Vilnius blev under 1500-talet ett betydande kulturellt och vetenskapligt centrum, med bl.a. skolor för högre musikutbildning. Tiden mellan unionen med Polen (mitten av

(54 av 382 ord)

Populärmusik

Jazzband uppstod i många städer efter första världskriget, inte sällan motarbetade av det

(13 av 86 ord)

Folkmusik

Folkmusiken har arkaiska drag, är övervägande vokal och knuten till familjens och jordbrukets rituella kalendrar. Sångerna har mestadels lyriskt innehåll, inte sällan med uttalat kvinnligt perspektiv. De flesta melodier går i dur-tonarter. Två- och tretakt är vanligast,

(37 av 260 ord)

Dans

Den största delen av folkdanserna är ring- och kedjedanser, ratelai, som utförs till sång av de dansande själva. En mycket

(20 av 142 ord)

Folkkultur

Den folkliga kulturen i nuvarande Litauen har sina rötter i en bondekultur som ännu i början av 1900-talet hade en ålderdomlig prägel. I huvuddelen av landet levde bönderna som livegna ända till 1861.

(33 av 232 ord)

Sport

Basketboll är utan tvekan Litauens nationalidrott. Landet har, med tanke på det begränsade befolkningsunderlaget, nått

(15 av 102 ord)

Förhistoria

De äldsta spåren av mänsklig närvaro härrör från små grupper av älgjägare under 9000-talet f.Kr. Deras kultur (så kallad baltisk magdalénien) var besläktad med brommekulturen i Sydskandinavien. Boplatser har påträffats vid floden Nemunas och vid

(35 av 248 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Konsolideringen

Litauen omnämns i skriftliga källor från tidigt 1000-tal, men som politisk enhet bör Litauens födelse snarare dateras till 1200-talets första hälft, då fursten Mindaugas under trycket

(26 av 183 ord)

Unionstiden

Starkare kulturella och politiska band kom dock Litauen att knyta med Polen. De yttre hoten var en starkt bidragande faktor bakom den personalunion mellan de

(25 av 176 ord)

Den ryska tiden

En orsak till unionsbandens relativa hållfasthet var rädslan för Rysslands expansionspolitik, som sedan 1400-talets andra hälft berövat Litauen flera tidigare besittningar och gjort landet alltmer beroende av polskt militärt bistånd. För att skydda sitt territorium mot Ryssland sökte Litauen stöd även utanför unionen; år 1655 undertecknades exempelvis ett

(48 av 337 ord)

Det självständiga Litauen (1918–40)

Litauens utveckling under mellankrigsåren uppvisar både likheter och olikheter i förhållande till de likaså nybildade grannstaterna Lettland och Estland. Den stora skillnaden ligger i att Litauen i enlighet med djupa historiska mönster tvingades bemästra ett läge med två yttre konfliktpoler:

(40 av 279 ord)

Från andra världskriget

I 1939 års Molotov–Ribbentrop-pakt hänfördes Litauen till den sovjetiska intressesfären, vilket ledde till att landet snart påtvingades ett försvarsavtal med Sovjetunionen och i juni 1940 intogs av sovjettrupper. Efter ett manipulerat val godkändes Litauens frivilliga inträde i unionen som sovjetrepublik, och en kommunistdominerad så kallad folkregering tillträdde, medan mellankrigsårens ledande

(50 av 357 ord)

Självständigt igen

Det självständiga Litauen fick en konstitution i samband med det första postsovjetiska parlamentsvalet i oktober 1992. Då valde landet också en territoriell princip för medborgarskap som gjorde att de rysktalande (som dock inte uppgick till fler än cirka 10 procent) kunde bli medborgare omedelbart. Valet vanns av Litauiska demokratiska arbetarpartiet (det reformerade kommunistpartiet) medan folkfronten Sąjūdis, som året efter ombildades till

(61 av 408 ord)

Medverkande

  • Aleksandra Aleksandraviciute
  • Anders Hansson
  • Anders Jönsson
  • Arne Bengtsson
  • Baiba Kangere
  • Bertel Tingström
  • Claes Levinsson
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Ingemar Breithel
  • Jan von Konow
  • Janis Kreslins
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Juozas Lingis
  • Klas-Göran Karlsson
  • Li Bennich-Björkman
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Nils Storå
  • Owe Ronström
  • Per Arne Tjäder
  • Rimantas Buivydas
  • Rutger Lindahl
  • Sven Behrens
  • Ted Bjarme
  • Torsten Edgren
  • Ulf Arvidsson
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
M. Jonassohn, ”Fågelskådning i Litauen – några anteckningar från en resa i tid & rum”, Anser 1992;
R. Kazlauskas, Lietuvos drugiai (1984);
V. Kontimavičius (utgivare), Lietuvos Fauna/Fauna Lithuania (1990–).
Folkkultur:
G. Ränk, Die Bauernhausformen im baltischen Raum (1962);
I. Talve, ”Über die kulturellen Kontakte der Ostseefinnen”, Ethnologia Fennica 1989.
Litteratur:
R. Silbajoris, Perfection of Exile: Fourteen Contemporary Lithuanian Writers (1970);
R. Silbajoris (utgivare), Mind against the Wall (1983);
A. Vaičiulaitis, Outline History of Lithuanian Literature (1942).
Historia:
W. Clemens, Baltic Independence and Russian Empire (1991);
K. Gerner & S. Hedlund, The Baltic States and the End of the Soviet Empire (1993);
J. Hiden & P. Salmon, The Baltic Nations and Europe (1991);
D. Kirby, Northern Europe in the Early Modern Period: The Baltic World 1492–1772;
D. Kirby, The Baltic World 1772–1993: Europe’s Northern Periphery in an Age of Change (1995);
A. Lieven, The Baltic Revolution: Estonia, Latvia, Lithuania and the Path to Independence (2:a upplagan 1994);
R. Misiunas & R. Taagepera, The Baltic States: Years of Dependence, 1940–1991 (2:a upplagan 1991);
A. Senn, Lithuania Awakening (1990);
V.S. Vardys, Lithuania under the Soviets (1965);
V.S. Vardys, The Catholic Church, Dissent and Nationality in Soviet Lithuania (1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litauen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/litauen