magnet (latin maʹgnes, av grekiska maʹgnēs eller magnēʹtēs liʹthos, egentligen ’sten

(11 av 30 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Permanentmagneter

Vissa mineral, t.ex. magnetit, är magnetiska och användes under tidig medeltid

(11 av 37 ord)

Elektromagneter

En elektromagnet består vanligen av en strömspole försedd med en kärna av mjukmagnetiskt material, oftast järn. Sådana magneter har vidsträckt användning i elektriska maskiner, men även t.ex. i partikelacceleratorer. Järnkärnan ökar vid måttliga fält den magnetiska flödestätheten, men kärnans magnetisering kan inte bli större än mättnadsmagnetiseringen. Detta innebär en övre gräns för den magnetiska flödestätheten vid ca 2–3 T (tesla). Magneter för högre

(63 av 443 ord)

Medverkande

  • Olof Beckman
Källangivelse
Nationalencyklopedin, magnet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/magnet