Magnus Eriksson, född 1316, död 1 december 1374, kung av Sverige 1319–64 och av Norge 1319–55, son till hertig Erik Magnusson och den norska prinsessan Ingeborg; gift 1335 med Blanka av Namur. Treårig ärvde Magnus Eriksson Norge efter morfadern Håkon V Magnusson och valdes till svensk kung. Hans framtidsutsikter föreföll då ljusa, men han drabbades snart av en serie motgångar, ytterst beroende på starkt försämrade statsfinanser. Svårigheterna började med att modern uteslöts ur förmyndarregeringarna; rikenas rådsaristokrati kunde

(77 av 540 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lennart Sjöstedt

Litteraturanvisning

M. Nordberg, I kung Magnus tid (1995);
L. Sjöstedt, Krisen inom det svensk–skånska väldet 1356–1359 (1954).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Magnus Eriksson. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/magnus-eriksson