Malta, stat i mellersta Medelhavet, belägen cirka 90 km söder om Sicilien; 316 km2, 519 600 invånare

(17 av 114 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Huvudön är uppbyggd av sand- och kalkstenslager, vilka sluttar svagt mot nordöst. Södra kusten är särskilt hög och brant och utan större

(22 av 153 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Malta är beläget på en havsbottensockel som sträcker sig från Sicilien mot Tunisien. Öarna byggs upp av sand- och

(19 av 132 ord)

Klimat

Malta har ett varmtempererat klimat av utpräglad medelhavstyp. Somrarna är varma, torra och

(13 av 86 ord)

Växtliv

Floran är till ca 70 % sammansatt av arter med mer eller mindre vid utbredning

(15 av 99 ord)

Djurliv

Den högre faunan är ganska fattig bl.a. till följd av jakt. Det finns bara

(14 av 96 ord)

Naturskydd

Malta har ett stort antal naturskyddade områden av ringa storlek, bl.a.

(11 av 29 ord)

Befolkning

Invånarna kallas malteser och utgör ett blandfolk med inslag av främst araber och italienare. Det

(15 av 102 ord)

Språk

Officiella språk är maltesiska och engelska. Befolkningen talar huvudsakligen maltesiska. Italienska

(11 av 13 ord)

Religion

98 % av befolkningen (1993) är medlemmar av romersk-katolska kyrkan, som är

(12 av 61 ord)

Utbildning

Skolgången är obligatorisk och kostnadsfri mellan 5 och 15 år. En

(11 av 45 ord)

Sociala förhållanden

Malta har ett utvecklat socialförsäkringssystem (sedan 1956) med allmän sjuk-, arbetslöshets-

(11 av 20 ord)

Näringsliv och ekonomi

Maltas viktigaste näringsgrenar är turismen och industrin. Tillverkningsindustrin består av främst skeppsvarv och lättare industri som tillverkar bland annat textil-, läder-,

(21 av 149 ord)

Jordbruk

Av ytan är 41 procent uppodlad. Dåliga jordar och små enheter

(11 av 32 ord)

Fiske

Fisket har gamla anor, men är förvånansvärt outvecklat och säsongsbetonat. Främst

(11 av 21 ord)

Turism och gastronomi

Turismen är mycket viktig för Maltas ekonomi. Landet besöks årligen av cirka 1,4 miljoner turister, varav 75 procent kommer från Storbritannien.

Klimatet är behagligt, och det finns många sevärdheter för den som är arkeologi-, konst- och arkitekturintresserad. Många turister bor på den

(42 av 298 ord)

Transporter

Transportsystemet är väl utbyggt. Järnväg saknas, men asfalterade vägar förbinder byar

(11 av 45 ord)

Massmedier

I Malta utges två dagstidningar på maltesiska, den Nationalistpartiet närstående In-Nazzjon

(11 av 63 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Malta är en republik inom Samväldet med parlamentariskt styrelseskick. Författningen är från 1964, då

(14 av 99 ord)

Politik

Det politiska livet domineras fullständigt av två partier: Partit Nazzjonalista ('Nationalistpartiet', PN) och Partit Laburista ('Arbetarpartiet', PL). Nationalistpartiet är ett marknadsliberalt parti med kristen värdegrund. Arbetarpartiet är ett socialdemokratiskt parti som förespråkar ett större statligt

(35 av 249 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Malta bygger på en mellan 1854 och 1873 genomförd

(11 av 64 ord)

Försvar

Försvaret omfattar (2007) ca 1 600 man värvad trupp med en reserv

(12 av 69 ord)

Litteratur, drama och teater

Det maltesiska kulturlivet har i historisk tid varit starkt präglat av

(11 av 60 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Konstmusik

Konstmusiken är nära knuten till Italien, där de flesta kompositörer och musiker fått sin utbildning. Bland tonsättare märks Giuseppe Balzano (1616–1700), Mikelangelo Vella

(23 av 161 ord)

Folkmusik

Folkmusiken har växt fram i samspel mellan sydeuropeiska och nordafrikanska/arabiska traditioner. En betydande del är sånger (għana), som traditionellt har framförs enstämmigt, solistiskt eller antifonalt, av män på barer efter söndagsmässan och av

(33 av 232 ord)

Populärmusik

Under 1900-talets andra hälft växte en livlig populärmusikscen fram, med ett stort

(12 av 82 ord)

Folkkultur

Maltas folkkultur motsvarar i fråga om bebyggelse och redskapsbestånd i stort sett Syditaliens, men inte minst i byggnadskonsten spåras arabiska inslag (t.ex. de platta taken). Ett minne av den osäkerhet som rådde före och under ordensriddarnas tid är den karakteristiska koncentrationen av

(42 av 300 ord)

Förhistoria

Malta koloniserades först ca 5000 f.Kr. av jordbrukande grupper som sannolikt kom från Sicilien; de äldsta keramikfynden är identiska med samtida fynd från stentinellokulturen i trakten av

(27 av 186 ord)

Historia

Malta (grekiska Meliʹte, latin Meʹlita) är föga känt från antika källor, även

(12 av 79 ord)

Medeltiden

Malta var en del av Bysantinska riket från 533 fram till den

(12 av 85 ord)

Under Johanniterorden

1522 angrep turkarna Rhodos och tvingade johanniterna (se Johanniterorden) att lämna ön. De hemlösa riddarna fick 1530 Malta i förläning av

(21 av 148 ord)

Brittiskt styre

Genom freden i Amiens 1802 skulle Malta återlämnas till Johanniterorden, men malteserna protesterade och begärde brittiskt beskydd. Storbritannien behöll därför Malta, som genom Parisfördraget 1814 blev kronkoloni inom Brittiska imperiet. På 1850-talet blev Malta

(34 av 237 ord)

Självständighet

Från 1921 hade Malta periodvis begränsat självstyre. Genom en författning 1947 fick ön inre självstyre, och Arbetarpartiet kom till makten. För att lösa Maltas långsiktiga ekonomiska problem föreslog premiärminister Dom Mintoff att ön skulle integreras med Storbritannien och bli representerat i det brittiska parlamentet. Förslaget blev föremål

(47 av 333 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Hellner
  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Bengt Nilson
  • Göran Andersson
  • Göran Burenhult
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Warell
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lars Gustaf Andersson
  • Michael Bogdan
  • Owe Ronström
  • Ragnar Hall
  • Rikard Svartvik
  • Stefan Anderberg
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Örjan Wikander
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Litteratur:
O. Friggieri, Storia della letteratura maltese (1986).
Folkkultur:
B. Nehring, Die maltesischen Inseln (1966).
Förhistoria:
G. Burenhult,Stenmännen (1992);
Rowland Parker, Malta’s Ancient Temples and Ruts (1988).
Historia:
B. Blouet, The Story of Malta (1967);
Roderick Pace, The European Unio’s Mediterranean Enlargement (2005).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Malta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/malta