piaʹno, klaverinstrument, där tonen alstras genom att en hammare studsar mot strängen då tangenten trycks ned. Hammarens hastighet, och därmed den enskilda tonens styrka, regleras direkt av fingret. Därför kallades instrumentet

(31 av 216 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Äran av att ha konstruerat ett instrument som förenade cembalons tonstyrka med klavikordets nyanseringsmöjligheter tillkommer Bartolomeo Cristofori (1655–1731) i Florens, vars första gravicembalo col piano e forte troligen stod färdigt år 1700. De tre bevarade instrumenten av Cristofori (1720-tal) visar att han utvecklat lösningar på nästan alla av pianots tekniska problem. Huvudproblemet är att tangenten måste släppa kontakten med hammaren strax innan den når strängen, så att hammaren kan studsa. Efter studsen måste

(73 av 520 ord)

Medverkande

  • Viggo Edén

Litteraturanvisning

E.M. Ripin m.fl. (utgivare), Piano ( eng., 1988);
K. Wolters, Pianot ( svensk översättning 1974).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, piano. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/piano