pubertet (latin pubeʹrtas ’mandom’, ’könsmognad’, ’avlingsförmåga’, av pubes), pubeʹrtas, kroppsliga och psykiska förändringar hos människan, vilka uppträder vid tiden för könsmognaden, dvs. hos flickor från ca 10 till ca 14 år och hos pojkar från ca 12 till ca 16 år. Puberteten initieras av ökad frisättning av gonadotropiner från hypofysens framlob. Dessa hormoner styr utmognaden av testiklarna

(57 av 401 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Psykologiska aspekter

Pubertetens inträde kan väcka starka känslor hos ungdomar – både positiva och negativa. Här möts individens kroppsliga och psykologiska utveckling på ett sätt som skiljer sig från barndomens. Man jämför sig med en idealbild för hur man skall se ut och bete sig, blir känslig för vad som kan uppfattas som kroppsliga defekter,

(53 av 375 ord)

Medverkande

  • Bertil Lindquist
  • Håkan Stattin

Litteraturanvisning

R.M. Lerner & T.T. Foch (utgivare), Biological–Psychosocial Interactions in Early Adolescence ( 1987);
H. Stattin & D. Magnusson, Pubertal Maturation in Female Development ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, pubertet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pubertet