Under 900-talet utvecklades den medeltida teatern i Europa ur den katolska liturgin. Präster, munkar och korgossar utförde till en början på latin de dramatiserade momenten kring altaret under påskdagens mässa. I och med att allt fler händelser ur passionshistorien integrerades i de liturgiska spelen förlades spelet till skiftande platser i kyrkan. När framställningen fick en större episk bredd och en mer profan karaktär flyttades spelen till platsen utanför kyrkans västfasad. Dialogen framfördes nu på folkspråket, de flesta rollerna spelades av

(80 av 1651 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Sverker R. Ek
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Europa efter antiken. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/teater/teaterns-historia/europa-efter-antiken