väggmåleri
väggmåleri och takmåleri, i folkkonsten handmålad utsmyckning som i illusionsskapande, föreställande eller dekorativt syfte är målad direkt på trävägg respektive i tak eller på väv eller papp som satts upp för permanent bruk. Därmed avses exempelvis även tapeter som förtryckts med tapetstock för att sedan färdigmålas på plats, liksom schablontapet där schablonen tillverkats i förväg och målningen liksom kompositionen slutförts i rummet. – För andra
(65 av 464 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Bevarat dekorationsmåleri
Två storslagna och välbevarade exempel av dekorationsmåleri är Kungsstugan i Örebro, vars interiör är helt bemålad både på väggar och tak, och Tova-gården i Södermanland. Den franske diplomaten Charles Ogier, som var på resa genom Sverige, skrev i sin dagbok från 1635 om Ålems prästgård i
(46 av 326 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
K. Fridell Anter & H. Wannfors,
Så målade man: Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (
1989);
L. Fürst,
Inredningsmåleri i Kalmar län ca 1650–1900 (
1981);
M. Nodermann,
Om dalmålningar och stilpåverkan: Dalmålningar i jämförande perspektiv (
1995);
Lars Sjöberg m.fl.,
Det svenska rummet (
1994).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
väggmåleri.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/väggmåleri