brygga
brygga
1brygg`a subst. ~n bryggor
ORDLED: brygg-an
1 mindre, vanligen bottenfast utbyggnad från strand avsedd att ge direkt förbindelse mellan land och djupare vatten särsk. för anlöpning och förtöjning
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
brygga.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/brygga-(1)