utilitarism, nyttomoral, moralisk doktrin som innebär att man alltid ska handla så att konsekvenserna av vad man gör blir så goda som möjligt i den meningen att det sammanlagda välbefinnandet hos alla kännande varelser blir så stort som möjligt; ofta formulerat som "största möjliga lycka åt största möjliga antalet individer". Utilitarismen utvecklades från slutet av 1700-talet av bl.a. Jeremy Bentham, James Mill, John Stuart Mill, Henry Sidgwick och G.E. Moore. Avgörande för utilitarismen är vad som har ett egenvärde respektive vad som har instrumentellt värde.
2010-03-22 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/utilitarism Kopiera källangivelse
