Vietnam

Vietnam, stat i Sydöstasien. Genom större delen av Vietnam sträcker sig i nordväst–sydöstlig riktning Annamitiska bergen, som upptar omkring två tredjedelar av landets areal. Stora slättområden i norr och söder utgör landets kärnområden. Tonkinslätten i norr är till större delen ett triangelformigt delta, bildat av Röda floden (Sông Hông). I söder utbreder sig en slätt bestående av Mekongflodens stora delta och terrasser. Slätterna är viktiga odlingsområden för bl.a. ris och sockerrör och drabbas ofta av översvämningar. Vietnam har ett tropiskt monsunklimat. Sydvästmonsunen under maj–oktober medför kraftiga regn. Låglandsregnskog är den naturliga vegetationen på slätterna i södra Vietnam, medan lövfällande skog dominerar längre norrut. Mangrove förekommer t.ex. i Mekongdeltat.

Vietnam

Befolkning och näringsliv

Vietnams befolkning är officiellt indelad i 54 etniska grupper. De etniska vietnameserna (viet eller kinh) är den största gruppen och utgör 87 % av den totala befolkningen. I det officiellt sekulariserade landet är buddhismen, införd på 400-talet, först som theravada, senare som mahayana, förhärskande.

Sedan början av 1990-talet har ekonomiska reformer givit Vietnam ett relativt fritt näringsliv, samtidigt som den politiska friheten förblivit starkt beskuren. Under denna period har landet utvecklats från en utpräglad jordbruksnation till ett land där industri och service står för merparten av BNP-tillväxten. Sysselsättningsmässigt dominerar fortfarande jordbruket. Mycket tack vare liberala investeringsregler ökade de utländska investeringarna i början av 2000-talet. Den helt dominerande jordbruksvaran är ris, och numera är Vietnam en av världens största exportörer av ris. Det har även en stor export av kaffe. Men landets viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas och kol; råolja står för en femtedel av landets exportintäkter. De viktigaste industrisektorerna är livsmedelsindustrin, textilindustrin, fordonsindustrin och den kemiska industrin samt tillverkningen av hemelektronik.

Historia

Fynd av Homo erectus visar att Vietnam var bebott för mellan 500 000 och 300 000 år sedan. Den inhemska bronsålderstraditionen kulminerade med upprättandet av större hövdingadömen från ca 500 f.Kr., något som ofta har förknippats med vietinvandring norrifrån.

Under seklen e.Kr. var Mekongdeltat centrum för riket Funan. I centrala Vietnam uppstod senare chamfolkets rike Champa. Landet norr därom, i och kring Röda flodens delta, lydde länge under Kina, men på 900-talet upprättade vieterna ett eget kungarike, Ðai Viêt, som framgångsrikt försvarade sig mot de kinesiska och mongoliska kejsarna i norr. Hovet utvecklade sitt eget konfucianska statsskick efter kinesiskt mönster. Vietkungarna erövrade gradvis Champa, som slutligen gick under på 1600-talet. Därefter koloniserade vieterna också Mekongdeltat.

Från 1500-talet styrdes landet i praktiken av två stormannafamiljer, Trinh i norr och Nguyên i söder. Splittringen tog slut som en följd av ett uppror 1771–88 vars ledare, Nguyên Huê, besegrade båda familjerna och bildade ett förenat kungarike. Efter hans död återerövrades riket av Nguyênfamiljens ledare, som 1802 utropade sig till kejsare under namnet Gia Long. Ett nytt konfucianskt rike, Viêt Nam, bildades med Huê som huvudstad.

På 1880-talet tvingades Vietnam erkänna fransk överhöghet och blev en del av Franska Indokina. Norra och centrala Vietnam (Tonkin och Annam) blev franska protektorat, medan Mekongdeltat styrdes som en separat koloni, Kochinkina. En kommersiellt expansiv region utvecklades kring Saigon, med export av bl.a. ris och gummi. Efter 1900 uppstod en vietnamesisk nationalism, vilket ledde till att partier bildades på 20- och 30-talen. Kommunistledda uppror slogs ned 1930 och 1940.

Perioden 1940–45 lät den franska Vichyregimen japanerna utnyttja Indokina, men på våren 1945 grep japanerna makten helt. I många provinser anslöt sig ungdomen till Viêt-minh, en nationell befrielserörelse under kommunistledaren Hô Chi Minh. Den japanska kapitulationen 15 augusti 1945 följdes av uppror, och 2 september utropade Hô Chi Minh Demokratiska republiken Vietnam (DRV) i Hanoi. Fransmännen vägrade acceptera detta, vilket ledde till Indokinakriget (1946–54). Viêt-minhgerillan omvandlades till en armé, som 7 maj 1954 besegrade fransmännen vid Ðiên-Biên-phu.

Upp

Vid en konferens i Genève 1954 delades Vietnam provisoriskt vid 17:e breddgraden i en nordvietnamesisk och en sydvietnamesisk del. I Saigon hade den USA-stödde Ngô Ðinh Diêm då utnämnts till regeringschef. År 1955 drev han ut fransmännen och upprättade Republiken Vietnam (Sydvietnam). I DRV (Nordvietnam) beslutade kommunistpartiet 1959 att påbörja ett upprorskrig i söder (se Vietnamkriget). Sydvietnams krigföring kom efter hand under amerikansk ledning, och Nordvietnam fick betydande stöd från Kina och Sovjetunionen. Den sydvietnamesiska befrielsefronten FNL ledde upprorskriget i söder, med stöd från regeringen i Hanoi. Efter avtal om vapenstillestånd i Paris 1973 drog USA tillbaka sina trupper. I april 1975 tågade den nordvietnamesiska armén och FNL in i Saigon, och 1976 förenades Nord- och Sydvietnam i Socialistiska republiken Vietnam.

Till en början förde regimen en sovjetinspirerad politik med kollektivisering av jord och förbud mot privat handel, men framgångarna uteblev. Ett långvarigt krig i Kambodja 1978–89 ledde till ekonomiska påfrestningar och isolerade Vietnam internationellt. År 1986 inleddes en marknadsekonomisk förnyelse, som har resulterat i tillväxt. Förbindelserna med USA normaliserades 1995, då Vietnam också inträdde i ASEAN.

Landsfakta