virussjukdomar, hos människan sjukdomar som varierar från lindriga till dödande. Många virussjukdomar ger livslång immunitet. Andra återkommer flera gånger, detta på grund av många virusvarianter (t.ex. rinovirus som ger förkylning) eller på grund av att virusets arvsmassa ofta muterar så att nya varianter uppstår (t.ex. influensavirus). Vissa virus finns i kroppen hela livet, exempelvis efter infektion hos barn med herpes simplex- eller vattkoppsvirus. Herpes simplex-virus kan senare visa sig som munsår, och vattkoppsvirus kan ge bältros. Hepatit B- och hepatit C-virus kan också finnas kvar i många år, med eller utan kronisk sjukdom som följd. HIV (aidsvirus) finns efter infektion praktiskt alltid kvar livet ut och medför aidssjukdom om virushämmande behandling inte sätts in. Vaccination har gjort att smittkoppor inte längre existerar, att polio är en geografiskt begränsad sällsynthet och att många av de s.k. vanliga barnsjukdomarna blivit ovanliga i industriländerna. Ett fåtal virus har en roll i uppkomsten av cancer, exempelvis papillomvirus (HPV) vid livmoderhalscancer. Se även infektionssjukdomar.
Virussjukdomar hos husdjur är i regel artspecifika. Några virussjukdomar drabbar emellertid flera djurarter, t.ex. rabies och mul- och klövsjuka. Anmälningsplikt råder vid misstanke om att ett djur insjuknat i någon av de virussjukdomar som finns upptagna i epizootiförordningen (se infektionssjukdomar). Mot dessa sjukdomar finns det i vissa fall verksamma vacciner.
2010-03-12 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/virussjukdomar Kopiera källangivelse
