andra världskriget, krig 1939–45 mellan Tyskland, Italien, Japan och deras bundsförvanter

(11 av 30 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Orsaker och bakgrund

(1 av 1 ord)

Krigets orsaker

Andra världskriget kan ses som en logisk fortsättning på det första – ”tragedins andra akt” – därför att den serie händelser från 1920-talet och framåt som förde till krigsutbrottet direkt kan relateras till de freder som avslutade första världskriget: Brest-Litovsk mellan Tyskland och Ryssland 1918, Versailles mellan Tyskland och ententemakterna 1919 samt Saint Germain mellan det tidigare kejsardömet Österrike–Ungern och samma ententemakter 1920.

Versaillesfreden står i centrum för den analys som förlägger andra världskrigets orsaker i det första krigets utgång

(80 av 1070 ord)

Från Versailles till Danzig: den tjugoåriga krisen

Det tyska krigsskadeståndet fastställdes 1921 till 132 miljarder guldmark; skulden skulle betalas med 2 miljarder årligen. Det uppenbara syftet, öppet deklarerat från fransk sida, var att ekonomiskt knäcka Tyskland. Det man inte hade insett på ententemakternas sida var de konsekvenser som de komplicerade skuldförhållandena skulle få för den europeiska och internationella ekonomin. Inte heller hade man förutsett de extremistiska politiska och ideologiska underströmmar som av den tyska krisen skulle tvingas upp till ytan.

År 1922 vägrade tyskarna betala, franska trupper

(80 av 849 ord)

Krigsöppning i Europa

Krigsutbrottet 1 september 1939 var den direkta konsekvensen av en omkastning i relationerna mellan de europeiska stormakterna. Den 23 augusti hade Hitler och Stalin undertecknat en nonaggressionspakt som gav parterna rätt att på de 1919 skapade staternas bekostnad återupprätta både det forna tyska kejsardömets och Tsarrysslands gränser i Östeuropa. Polen skulle delas dem emellan, och Sovjetunionen fick fria händer i Baltikum och Bessarabien. Hitler fick framför allt garantier mot den tvåfrontssituation som varit en avgörande faktor bakom Tysklands nederlag i

(80 av 776 ord)

Stalin söker återupprätta Tsarrysslands gränser

Medan låtsaskriget pågick i väster hade Stalin fria händer i Östeuropa och Norden. Redan i september–oktober 1939 tilltvingade sig Sovjetunionen basrättigheter i de baltiska republikerna. Dessa ockuperades slutligt sommaren 1940 tillsammans med Bessarabien och norra Bukovina.

I oktober 1939 framfördes från sovjetisk sida krav på revision

(46 av 322 ord)

Blixtkrig i väster

Finska vinterkriget hade fäst stormakternas uppmärksamhet på det nordiska områdets möjligheter och risker. Freden i Moskva förändrade inte detta. En kapplöpning om Norden hade redan inletts. Den 16 februari inträffade den s.k. Altmarkaffären, då ett tyskt förrådsfartyg uppbringades av brittiska jagare på norskt vatten i Jøssingfjord i Sydnorge. För Hitler var detta en bekräftelse på att man inte kunde lita

(60 av 426 ord)

Frankrikes fall

Den 10 maj igångsattes den tyska offensiven på västfronten. På stor bredd gick tyskarna in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. För de allierade såg det ut som 1914 än en gång, med det tillägget att Nederländerna nu också berördes. De belgiska och nederländska regeringarna vädjade till de allierade om hjälp, och de allierades arméer ryckte nu in i Belgien för att möta den tyska offensiven.

De allierades framryckning spelade den tyska krigsledningen i händerna. De nederländska och belgiska gränsbefästningarna (bl.a.

(80 av 758 ord)

Slaget om Storbritannien

På tysk sida fanns ingen beredskap för det läge som uppstått med Frankrikes fall och Storbritanniens avvisande av fredsinviten. Den landstigningsoperation som Hitler beordrade 10 juli under kodnamnet ”Seelöwe” (’sjölejonet’) var en improvisation, vars genomförbarhet, även om det brittiska flyget nedkämpats, kan betvivlas. Med kort varsel skulle fartyg (över 3 000 pråmar, 155 större transportfartyg m.m.) anskaffas för att transportera 250 000 man i en omgång till anfallsmål på Englands sydöstkust. Detta bör bedömas mot bakgrund av de årslånga förberedelser de allierade

(82 av 713 ord)

Kriget vidgas: medelhavsfronten från Cyrenaika till första slaget vid el-Alamein

En direkt konsekvens av Frankrikes nederlag var att Italien gick in i kriget.

(13 av 89 ord)

Kriget till sjöss

Till sjöss etablerade britterna under amiralen Andrew Cunningham tidigt ett psykologiskt övertag över italienarna, trots att den italienska flottan var större och till del också modernare än den brittiska medelhavsflottan. Italienarna saknade emellertid hangarfartyg. De italienska amiralerna hade också stränga order från Mussolini att inte inlåta sig i strid annat

(50 av 357 ord)

Ökenkriget 1940–42

I juni 1940 hade italienarna starka stridskrafter både i Afrikas horn (Abessinien-Eritrea-Somaliland) och i Libyen-Cyrenaika (ca 250 000 man på vardera skådeplatsen). De styrkor som disponerades av den brittiske överbefälhavaren i Mellanöstern, generalen Archibald Wavell, var betydligt blygsammare. Italienarna inledde 13 september 1940 en invasion av Egypten, men den genomfördes långsamt och försiktigt. Britterna slog 7 december ut ett motanfall med mycket underlägsna styrkor. Motanfallet

(65 av 455 ord)

Utvecklingen på Balkan 1941

Italienarna hade 28 oktober 1940 anfallit Grekland från sin operationsbas i Albanien, som var ockuperat sedan 1939. Offensiven blev snabbt ett fiasko, och en grekisk motoffensiv hotade den italienska ställningen i Albanien. Den 27 mars 1941 genomfördes i Jugoslavien en statskupp, som undanröjde den regim vilken ingått avtal

(48 av 342 ord)

Den stora fronten

Barbarossaoperationen, Hitlers angrepp på Sovjetunionen, hade planerats till 15 maj 1941, men utvecklingen på Balkan tvingade den tyska krigsledningen att flytta fram tidpunkten till 22 juni. I och med angreppet på Sovjetunionen fullföljde Hitler vad han i själva verket hade dokumenterat som sitt program sedan 1920-talet: livsrummet skulle skapas i öster, bolsjevismen och slaverna krossas. Pakten i augusti 1939 var en taktisk manöver, vilket båda sidor måste ha varit medvetna om. Seelöweoperationen var ett villospår, Balkanoperationerna avsedda att skapa ett

(80 av 1411 ord)

Kriget blir globalt: Japan slår till

Den 7 december 1941 anföll den japanska flottan med hangarfartygsbaserat flyg den amerikanska basen Pearl Harbor på Hawaii. Åtta amerikanska slagskepp försattes ur stridbart skick – två för gott. Ett stort antal amerikanska flygplan förstördes. Angreppet hade kommit fullständigt överraskande, trots de indikationer amerikanerna hade på att någonting var i görningen. Attacken skedde utan krigsförklaring; denna kom först efteråt.

image/jpeg

andra världskriget. Slagskeppet Arizonas undergång i Pearl Harbor 7 december 1941. Av en slump befann sig de amerikanska hangarfartygen

(80 av 881 ord)

Vändpunkten

Sommaren 1942 stod kriget och vägde. Axelmakterna var fortfarande på offensiven och tycktes ha överhanden.

(15 av 102 ord)

Midway och Guadalcanal

Den japanska krigsledningen beslöt våren 1942 att utsträcka sitt imperium till Korallhavet genom att erövra Salomonöarna, Tulagi och Port Moresby på Nya Guinea. Avsikten därmed var att avskära Australien från amerikansk hjälp samt att genom en stöt

(37 av 262 ord)

De allierade segrar i Afrika

Efter det första el-Alameinslaget avlöstes general Auchinleck av generalen Harold Alexander. Ny chef för 8:e armén blev generalen Bernard Montgomery. Rommel sökte återta initiativet i augusti 1942 men hejdades på nytt (slaget vid Alam al-Halfa). Den 23 oktober slog i stället Montgomery ut en stort upplagd offensiv med mycket överlägsna styrkor. Britterna hade nu oinskränkt

(55 av 392 ord)

Från Stalingrad till Kursk

Hösten 1942 hade anfallsrörelsen mot Kaukasus avstannat, medan striderna i Stalingrad fortsatte utan att tyskarna lyckades få övertaget. Den 19 november 1942 öppnade Zjukov den sovjetiska motoffensiven från Don och Volga mot Rostov och Svarta havet. Stalingrads belägrare, general Paulus, fann sig snart inringad, och de tyska trupper som nyss hotat Kaukasus

(52 av 368 ord)

Slaget om Atlanten

Från krigets första till dess sista dag pågick slaget om Atlanten. Huvudaktörerna var den brittiska flottan med sina ytfartyg och de tyska ubåtarna. Det var en seg dragkamp, som till slut vanns av de allierade, främst genom insatsen av flygstridskrafter i jakten på ubåtarna, genom organiserandet av särskilda ubåtsjaktgrupper och genom en ny avlyssnings- och bekämpningsteknologi. En utomordentligt viktig roll spelade också den brittiska underrättelsetjänsten, operation Ultra, och brytandet av det tyska kodningssystemet Enigma.

(74 av 524 ord)

Landstigning i Europa

(1 av 1 ord)

Sicilien och Syditalien

Den 10 juli 1943 landsteg de allierade på Siciliens syd- och sydöstkust. Totalt insattes 228 000 man med amerikanska 7:e armén och 250 000 med brittiska 8:e armén. Operationen leddes av den amerikanske generalen Dwight D. Eisenhower. Axelmakterna disponerade 350 000 man på Sicilien, varav 75 000 tyskar. Sjöherravälde och en kraftig överlägsenhet i luften garanterade de allierade framgång vid själva landstigningen. Sedan gick det emellertid långsamt; terrängen gynnade

(69 av 461 ord)

Normandie

Alltsedan 1942 hade de allierade haft siktet inställt på en landstigning i Västeuropa. Fronten öppnades aldrig 1942, dels på grund av motgångarna i öknen våren–sommaren 1942, dels emedan bl.a. Diepperäden 19 augusti samma år avslöjat att tyskarna var beredda och delvis väl befästa. Ett större landstigningsföretag krävde därför omfattande förberedelser och förbekämpning.

Landstigningarna i Nordafrika, på Sicilien och i Syditalien var resultatet av Churchills och britternas ”indirekta strategi”: i stället för att slå direkt mot Tyskland i väster inriktade man

(80 av 1131 ord)

Luftkriget

En grundläggande faktor bakom de allierades överväldigande seger i väster var deras närmast totala luftherravälde. De tyska anfallsförbanden slogs sönder från luften innan de hann genomföra några motanfall. Av det stolta Luftwaffe återstod inte mycket 1944. I september 1944 disponerade de allierade över 14 000 flygplan för krigets avslutande i väster; tyskarna hade 570 flygplan tillgängliga. Under 1944 nådde de allierades bomboffensiv en dramatisk nivå: över 750 000 ton bomber fälldes.

Luftherraväldet hade nåtts först efter en långvarig uppbyggnad av de allierades

(82 av 853 ord)

Sovjetunionen befrias

Efter nederlaget vid Kursk var tyskarna tvingade på defensiven. I december 1943 gick frontlinjen från Leningrad över Smolensk och Kiev till Odessa. Vid slutet av 1944, det år som i Sovjetunionen döptes till ”de tio segrarnas år”, hade fronten skjutits västerut till linjen Memel–Warszawa–Budapest–Belgrad. Sovjetunionen hade befriats, kriget hade förts in i Polen och den tyska ställningen på Balkan hade brutit samman.

image/jpeg

andra världskriget. Sovjetiska partisaner opererar bakom de tyska linjerna. Partisanerna kunde räknas i hundratusental. De

(80 av 698 ord)

Utvecklingen på Balkan 1943–45

De allierades landstigning på Sicilien i juli 1943 blev en larmsignal för de med Hitler lierade regimerna i Ungern, Rumänien och Bulgarien. Ungrarna under riksföreståndaren Miklós Horthy och regeringschefen Miklós Kállay inledde sonderingar hos de allierade tidigt 1944. En tysk intervention i mars ledde till att en tyskvänlig regering efterträdde Kállay. Horthy gav emellertid inte upp. I juli gjorde ungrarna nya försök att nå en separatöverenskommelse med de allierade, och 15 oktober proklamerade

(73 av 521 ord)

Slutspel i Europa

(1 av 1 ord)

Den tyska krisen 1944

År 1944 var för den tyska krigsledningen en kontinuerlig kris. Sambandet mellan de olika fronterna påverkade nu det totala krigsförloppet på ett för Tyskland ödesdigert sätt. Allt svagare reserver kastades fram och

(32 av 223 ord)

Ardenneroffensiven

Hösten 1944 laddade de allierade på ömse sidor om Tyskland upp inför slutstriden. Kriget, som borde ha tagit slut 1944 om man i Eisenhowers högkvarter förutsett vidden av det

(29 av 204 ord)

Tysklands sammanbrott

På östfronten disponerade tyskarna i januari 1945 ca 150 divisioner mellan Östersjön och Karpaterna, däri inräknade de 25 divisionerna i den avskurna armégruppen Kurland, som Hitler vägrade att evakuera för insats i Tyskland. Röda armén förfogade över minst 300 divisioner jämte 25 pansarkårer (var och en med 225 stridsvagnar).

Den 12 januari anföll marskalk Konev över Wisła i södra Polen, följd 14 januari

(63 av 445 ord)

Japans nederlag

I juni 1943 inledde general MacArthur en serie ”jämfotahopp” från ö till ö genom Bismarckarkipelagen och längs Nya Guineas kust mot Filippinerna. Genom detta öhoppande kringgicks de större japanska garnisonerna, som kunde isoleras genom USA:s luft- och sjöherravälde. Amiral Chester W. Nimitz ledde samtidigt operationerna mot Marshall- och Gilbertöarna. I november 1943 togs Tarawa, i början av 1944 Eniwetok och Kwajalein. I april var Marshallbarriären övervunnen. Japanerna hade nu dragit sig tillbaka till linjen Marianerna–Truk–Nya Guinea–Timor.

I juni 1944, då

(80 av 1037 ord)

Bomben

I maj 1945 var japanerna slagna på alla fronter. De allierade hade slutfört kriget i Europa. Vid Jaltakonferensen i februari 1945 hade Stalin utlovat ett sovjetiskt inträde i kriget mot Japan senast tre månader efter det att kriget i Europa var avslutat.

Medan den japanske kejsaren och en grupp omkring honom önskade avsluta kriget omedelbart och hade utnyttjat kanaler till den sovjetiska för detta, dock

(65 av 459 ord)

Civilbefolkningen och motståndsrörelserna

Antalet döda i andra världskriget beräknas till ca 42 miljoner, exklusive Kina, för vilket alla uppgifter är osäkra. Den totala siffran kan ligga så högt som 60 miljoner. Antalet civila, icke-kombattanter, anses överstiga antalet stupade soldater (20 miljoner civila, 15 miljoner soldater; exklusive Kina). De tyska utrotningslägren, där 6 miljoner judar dödades, bomboffensiverna mot främst Tyskland och Japan, liksom övergreppen mot civilbefolkningen i Östasien och Öst- och Sydeuropa innebar lidanden för de icke-stridande utan motstycke

(75 av 532 ord)

Allierad samverkan: Från den stora alliansen till Förenta Nationerna

Det brittiska imperiet stod militärt ensamt sommaren 1940, men redan från krigets första dag fanns en stark bundsförvant i USA:s president Roosevelt. Genom amerikanska krediter och de s.k. låne- och uthyrningsavtalen (Lend-Lease Act i mars 1941) erbjöds britterna möjligheter att utöka sina arsenaler. Den 9–12 augusti 1941 möttes Churchill och Roosevelt utanför Newfoundland ombord på slagskeppet Prince of Wales. Här utfärdades den s.k. Atlantdeklarationen (Atlantic Charter), som underströk folkens självbestämmanderätt, världshavens och handelns frihet och nödvändigheten av en framtida världsordning

(80 av 1545 ord)

Frederna

Genom freden i Paris, undertecknad 10 februari 1947, slöts fred med Tysklands tidigare allierade.

Italien avträdde sina kolonier, överlämnade Tolvöarna och Rhodos till Grekland samt den adriatiska kustlinjen med Zara och Fiume till Jugoslavien och ålades krigsskadestånd till främst Grekland och Jugoslavien. Albanien återupprättades som självständig stat, liksom Abessinien (Etiopien).

Ungern återlämnade annekterade områden till Tjeckoslovakien (från 1938) och till Rumänien (Transsylvanien)

(62 av 438 ord)

Krigets följder

Andra världskriget hade, liksom det första, inletts som ett europeiskt inbördeskrig. Det hade börjat som en tvist om Versaillesfredens bestämmelser. Det hade också haft karaktär av ett krig i faser med mellanliggande pauser. Det fördes på flera, till dels från varandra helt skilda stridsplatser. Från och med 1941 var det ett globalt krig.

Kriget efterlämnade ett

(56 av 398 ord)

Medverkande

  • Bo K A Huldt

Litteraturanvisning

A. Bryant, The Alanbrooke War Diaries 1939–46 (1957–59);
P. Calvocoressi & G. Wint, Total War: Causes and Courses of the Second World War. (2:a upplagan 1989);
W. Churchill, Andra världskriget: Minnen 1–6 (svensk översättning 1948–54);
B. Collier, The War in the Far East 1941–45 (1969);
L.S. Dawidowic, The War against the Jews 1933–45 (1975);
J. Dower, War Without Mercy: Race and Power in the Pacific War (1986);
M. Gilbert, Second World War (1989);
L. Gruchmann, Andra världskriget 1–2 (svensk översättning 1969);
J. Hæstrup, Den 4. våbenart (1976);
T.R.H. Havens, Valley of Darkness: The Japanese People and World War Two (1978);
A. Hillgruber, Strategie – Politik und Kriegsführung 1940–41 (1966);
M. Jacobson, Vinterkrigets diplomati 1939–40 (1967);
Alf W. Johansson, Den nazistiska utmaningen: Aspekter på andra världskriget (1983);
Alf W. Johansson, Europas krig (1989);
J. Keegan, Six Armies in Normandy (1982);
H. Kirchhoff, H. Poulsen & A. Trommer, Den 2. Verdenskrig 1939–45 (2002);
B.H. Liddell Hart, Andra världskrigets historia (svensk översättning 1983);
T. Magnusson & J. Weibull, Tragediens andra del, Bonniers Världshistoria 17 (1986);
C. Mann & C. Jörgensen, Hitler’s Arctic War (2002);
E. von Manstein, Verlorene Siege (9:e upplagan 1981);
S.E. Morison, The Two Ocean War (1963);
R. Overy, The Air War 1939–1945 (1980);
R. Overy, War and Economy in the Third Reich (1994);
R. Overy, Why the Allies Won (1995);
R. Overy, Russia’s War (1997);
E. von der Porten, The German Navy in World War Two (1969);
H. Poulsen, Från krig till krig, Bra Böckers Världshistoria 13 (1983);
S.W. Roskill, The War at Sea 1939–45 (1954);
A. Seaton, The Russo-German War 1941–45 (1971);
A. Speer, Tredje riket inifrån (svensk översättning 1971);
J.E. Sundermann, World War in the Air 1–2 (1962–63);
A.J.P. Taylor, The Origins of The Second World War (1961);
Sönke Weizel & Harald Welzer, Soldater: Om kamp, död och dödande (svensk översättning 2013);
F.W. Winterbotham, The Ultra Secret (1974);
P. Young, World War II (1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, andra världskriget. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/andra-världskriget