dator
dator, digital enhet för beräkning, symbolbehandling och kommunikation.
Benämningen avser numera en digital, elektronisk
(14 av 97 ord)Grundläggande funktionssätt
Det finns två huvudtyper av automatiska beräkningsmaskiner med principiellt skilda representations- och arbetssätt: digitala och analoga maskiner. Därutöver förekom tidigare även hybriddatorer, som förenade element från båda typerna.
Digitala maskiner använder sig av diskreta, stegvisa storheter med bara ett ändligt antal möjliga tolkningar, som tio kuggar på ett kugghjul svarande mot de decimala siffrorna 0–9 (bas 10) eller två nivåer av spänningspulser på en ledning svarande mot de binära siffrorna 0 eller 1 (bas 2). En dator arbetar med kodade symboler
(81 av 918 ord)Maskinvara
Det som brukar betecknas som den första generella elektroniska datorn var ENIAC (se nedan under Historik). Den programmerades genom att man kopplade upp kablar på en stor panel. Att skifta program tog ett par arbetsdagar. Det stod tidigt klart att programrepresentationen var en nyckelfråga, och den som kanske först (1945) och i varje fall tydligast anvisade lösningen på detta problem var John von Neumann, verksam vid Institute for Advanced Study i Princeton. Huvudidén var följande: om programmet lagras som sifferkoder,
(80 av 919 ord)Datorsystem
De flesta datorer har likartad uppbyggnad – trots många experiment, både akademiska och industriella, har den traditionella modellen visat sig vara mest kommersiellt framgångsrik. Utvecklingen har därför främst fokuserats på att effektivisera denna och att möjliggöra parallella datorer som bygger på att flera traditionella datorer kopplas ihop.
Till den konventionella datorns centralenhet (engelska central processing unit, CPU) räknas aritmetisk-logisk enhet, styrenhet och centralenhetens register. Till centralenheten kopplas primärminne och olika typer av kringutrustning, till exempel sekundärminnen och enheter för in- och utmatning.
(82 av 1203 ord)Programvara
En dator bearbetar data genom att dess elektroniska kretsar kan känna igen och utföra ett program i maskinkod, det vill säga en följd av instruktioner såsom att ”addera två tal”, att ”undersöka om ett tal är noll”, att ”flytta data från en plats i minnet till en annan”. Språket är avsiktligt primitivt för att begränsa kostnad och komplexitet hos elektronikkonstruktionerna. Det innebär å andra sidan att språket är arbetskrävande för människor.
Problemet löses genom att man ersätter maskinspråket P, som
(80 av 906 ord)Tillämpningar
Datorer har i dag en så bred spridning och användning att det knappast längre är meningsfullt att ange speciella tillämpningsområden, lika lite som det vore rimligt att ange tillämpningsområden för elmotorer. Vad gäller förändringarna i synen på datoranvändning, se databehandling.
Till en början var datorn ett forskningsinstrument, främst använt för produktion av matematiska tabeller och beräkning av projektilbanor. Samma typ av arbete utförs i dag vid beräkning av planet-, satellit- och raketbanor. Teknisk-vetenskapliga beräkningar dominerar användandet av de snabbaste och
(80 av 834 ord)Datorer och samhällsutveckling
Samhällsfilosofer väljer ofta att karakterisera en viss tidsålder med dess mest avancerade teknik, och datortekniken har naturligt använts som ”definierande teknik” sedan senare delen av 1900-talet. Termerna och karakteriseringarna har växlat: ”datorrevolutionen” (Berkeley, 1962), ”kunskapsindustrin” (Machlup, 1962), ”det tekniska samhället” (Ellul, 1964), ”den globala byn” (McLuhan, 1964), ”compunications” (Oettinger, 1971), ”informationens tidsålder” (Helvey, 1971 och Castells, 1996), ”det postindustriella samhället” (Bell, 1973), ”telematiken” (Martin, 1981), ”mikroelektronikrevolutionen” (Forester, 1980), ”den tredje vågen” (Toffler, 1980), ”informationssamhället” (Martin, 1981), ”kommunikationsrevolutionen” (Williams, 1982) etc.
(80 av 1030 ord)Historia
De mekaniska beräkningshjälpmedlen har en rik historia, med start i räknebräden och kulramar (abakus) i antika kulturer, med viktiga framsteg i Blaise Pascals och Gottfried Wilhelm Leibniz räknemaskiner under 1600-talet och en sista blomstring och död under 1900-talet; se räknemaskin.
Britten Charles Babbage ses i dag som den främste föregångaren vad gäller automatiska beräkningsmaskiner. Han påbörjade arbetet att med statligt stöd bygga en differensmaskin under 1820-talet, vilken dock aldrig färdigställdes. Idéerna fördes dock framgångsrikt vidare av svenskarna Georg och Edvard
(80 av 1425 ord)Museer och samlingar inom datorhistoria
Viktiga datorhistoriska samlingar finns i bl.a. Science Museum i London (delar av Charles
(13 av 91 ord)Medverkande
Litteraturanvisning
Maskinvara:
Programvara:
Datorer och samhällsutveckling:
Historia:
Varia: