Användbart verktyg för källkritik – tips från NE:s redaktion

Hur ska jag förhålla mig till det jag just läst? Det är en fråga som allt fler ställer sig i dagens informationssamhälle. Ta del av några av de frågor som redaktörerna på NE ställs inför varje dag, så kan du öva upp din förmåga till kritisk granskning.

VVV-regeln ett kritiskt verktyg
Tillgången till information och kunskap har aldrig varit så stor som i dag. Med ett enkelt knapptryck kan vi få svar på många av våra frågor. Fantastiskt! Men myntet har som bekant två sidor. Utmaningen är till vilken grad vi kan lita på det vi hör och ser. Genom att ställa några kontrollfrågor till dig själv har du kommit en bra bit på vägen. VVV-regeln, VEM säger VAD i VILKET syfte, är ett effektivt verktyg för att kritiskt granska en text.


Kategorisera texten för att komma åt VILKET
Är syftet med texten att underhålla dig, sälja något till dig, påverka din åsikt, eller finns det andra motiv? Kategoriserar du texten är det lättare komma åt syftet. Svaret är mer eller mindre tydligt, men när du ser vad avsändaren vill uppnå med texten blir det också enklare att ta ställning.

Som du känner till kan information användas i olika syften, trots att informationen är densamma. Jonathan Albright, forskare i sociala medier på Columbia University, har analyserat över 36 000 ryska tweets från den amerikanska valdebatten. Det visar sig att nyheter från amerikanska nyhetsbyråer var mer effektiva än falska nyheter i Rysslands påstådda försök att påverka opinionen. Nyheter behöver inte vara falska, men hur de framställs och i vilket omfång kan syfta till att ändra din åsikt.

 

VAD avslöjar vinklade sanningar
Hur vet vi då om det vi läser är fakta eller åsikter? Är informationen vinklad eller finns det tydliga källhänvisningar till varifrån information är hämtad? För att närma sig svaret kan det vara bra att fundera över om informationen stämmer med dina tidigare kunskaper i ämnet. Att  jämföra informationen med hur den framställs på andra ställen kan också ge dig en indikation på om du kan lita på det som presenteras i texten.

Anna Hedlund som skriver för Internetstiftelsen menar att fejknyheter ofta är otydliga och saknar viktiga detaljer om var och när något har hänt. Ett känslo- och värdeladdat språk eller en mycket dåligt skriven text kan tyda på att det rör sig om en mindre pålitlig källa.


Till en pålitlig källa


Välj vem du litar på med hjälp av VEM

Du litar kanske på dem runt omkring dig, men varifrån fick de informationen? Att söka efter ursprungskällan är alltid en bra utgångspunkt antingen det handlar om tryckt eller digital information. Försök att ta reda på vem avsändaren är och gör lite detektivarbete kring den. Att känna till vilka sammanhang avsändaren vanligtvis verkar i underlättar din bedömning av dess trovärdighet. I sociala medier är det inte alltid uppenbart hur informationen egentligen nådde dig och varifrån den kommer. Håll kritisk utkik efter avsändare.

 

Lång tradition av tillförlitligt innehåll

Per Söderberg, innehållschef på NE

Per Söderberg som är innehållschef på NE har sedan lång tid tillbaka förvaltat uppdraget som NE en gång fick av svenska staten.

- Vi arbetar med kritisk granskning av texter varje dag. Vårt uppdrag är att vara sakliga och objektiva i vår beskrivning. Vi är rädda om vår opartiska position när det handlar om kunskapsförmedling och tar källkritik på största allvar.

Att kritiskt granska information är egentligen som allt annat en fråga om träning och att hålla goda vanor vid liv, avslutar Per.

Givetvis finns det många aspekter av källkritik och här har vi bara skrapat lite på ytan. Men VVV-regeln är ett lätt och användbart verktyg att ta med sig nästa gång du kritiskt vill granska något du läst.

Fler artiklar om källkritik

Upptäck NE