"De stora utmaningarna med digitaliseringen är inte att förstå vad den är utan vad den innebär. Vi pratar mycket om att lära oss ny teknik och om hur den hjälper oss att effektivisera, både i arbetslivet och i skolan. Detta vet vi i dag rätt mycket om. Utmaningarna är att kunna se och förstå effekterna av digitaliseringen. Hur digitalisering ger nya maktförhållanden i samhället och nya aktörer som bestämmer hur medieflödena ser ut och hur information flödar mellan människor", säger Ewa Thorslund.
Statens medieråd ska verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen när det gäller barn och unga samt sprider information och ger vägledning om barns och ungas mediesituation.
Eftersom digitaliseringen letar sig in i snart sagt varje vrå av våra liv kan det vara svårt för enskilda individer att zooma ut och se ett större perspektiv. Ewa Thorslund menar att detta därför måste vara en uppgift för organisationer, myndigheter och andra samhällsaktörer.
"Vi behöver generellt bli bättre på att se och förstå de stora effekterna, för både beslutsfattare och andra medborgare. Vi måste visa vad som faktiskt händer i våra liv och att vi behöver nya förmågor för att hantera detta. Individen får ett allt större eget ansvar och behöver rustas för det. Här ser vi att exempelvis integritetsfrågan är oerhört viktig att lyfta för barn och unga."
Utvecklad läroplan visar vägen
Skolan är en central aktör när det gäller att föra ut ny kunskap inom detta område. Ewa Thorslund menar att man inom skolan i dag gör allt man kan, men att det behövs mer resurser. Genom nya skrivningar i läroplanen ska skolan kunna öppna upp frågorna ytterligare, få bättre styrmedel och kunna ställa krav på ökad resurstilldelning.
"Man pratar exempelvis mycket om att lära ut källkritik, och det är bra, men det räcker inte att bara få veta att man inte ska lita på något. Källkritik är mycket komplext i dag och våra ungdomar behöver förstå att ett källkritiskt förhållningssätt även måste inkludera kunskapsbildning och värderingar i samhället. Här måste vi flytta fram positionerna tillsammans – barn, unga och vuxna."
Ewa Thorslund anser att nyckeln till utveckling är samarbete, för att så långt det är möjligt undvika stuprörstänkande. Det handlar om samarbeten mellan olika myndigheter och personer med kunskap, och med företrädare för skolor, bibliotek, museer och andra plattformar som utgör mötesplatser för unga människor i samhället.
"Vi måste samla ihop alla resurser och goda krafter som finns för att hjälpa och stödja dem som möter barn och unga i vardagen, som lärare och bibliotekarier, och därmed kan föra kunskapen vidare rent konkret. Möjligheterna är enorma, eftersom viljan, insikten och förmågan finns, men de behöver vårt stöd. Vi måste använda de platser och den kunskap vi har och skapa goda förutsättningar för samtal om demokrati och yttrandefrihet."
Ewa Thorslund tillägger: "Kanske måste vi inte hitta på så mycket nytt men emellanåt lyfta blicken och se vad som händer och vad vi kan göra tillsammans för att lyfta barn och unga, men även vuxna. Helt enkelt börja med det viktigaste och sen mäta för att se om det gör nytta, utveckla vidare och fortsätta."
Verktyg för vägledd undervisning
Både Statens medieråd och andra aktörer har arbetat fram rapporter, verktyg och metodmaterial för att användas i skolan.
"Det finns mycket material som är direkt användbart ute i undervisningen, kopplat till lektioner och läroplan. Lärarna är allra bäst på det här och behöver inte ha en lång ingång eller en massa specialkunskap utan kan börja direkt i det lilla. Sen måste vi tillsammans se till att arbeta mer långsiktigt och få olika aktörer att samverka. Vi behöver ha en dialog som involverar lärare, elever, bibliotekarier och andra, för att tillsammans utvärdera vad som fungerar och hur vi kan anpassa och utveckla vidare."
Statens medieråd har tagit fram kunskapsmaterial kring sådant som propaganda och desinformation, om könsnormer och om bilder i kommunikation.
"Bilder tar sig lättare förbi förnuftet och går direkt på känslor. Vi vill lyfta medvetenheten om vad som händer om man ser tusen bilder av en viss sort, eller ibland till och med bara en enda riktigt stark bild", säger Ewa Thorslund.
Ökad kunskap om nätets betydelse
Framväxten av internet har skapat en helt ny logik när det gäller kunskapsutveckling och interaktion. När internet etablerades, för över 30 år sedan, var det i en anda av öppenhet och transparens för alla, dygnet runt och i hela världen. Sedan dess har mycket hänt.
"I takt med nätets utveckling har allt fler begränsningar skapats. Marknadskrafter har trattat ner internet i mindre enheter som begränsar människor, som till exempel olika affärsmodeller och appar. Det innebär att man inte har tillgång till allt utan rör sig inuti en affärsmodell. Där ska någon tjäna pengar på allt du gör. Internet har gått från att vara en fri plattform för åsikter och information till att bli en ganska tuff affärsmodell, där det krävs av oss att vi förstår vad det kostar att vara där."
Ewa Thorslund tipsar om att sätta sig in i hur algoritmer fungerar på en grundläggande nivå för att bygga upp en förståelse för hur internetekonomin fungerar.
"Samtidigt är internet på andra sätt helt oersättligt när det gäller demokratiutveckling, vilket vi kan se genom exempelvis me too-kampanjen. Baksidan här är näthat och hot som gör att människor kan tystna. Men jag vill verkligen ändå se att internet ger fler möjligheter än begränsningar för demokratin", säger Ewa Thorslund.